Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korgboll - Korgbåge - Korgflätning - Korgosse - Korgpil, korgvide - Korgtub - Korherrar - Koriamb - Koriander - Korinna - Korint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Korgbåge—Korint
698
under i :a hälften av
1800-talet samt i Sverige vid
lekkurserna å Nääs i början av
1900-talet, varifrån den
spritts till landets skolor.
1923 utkommo i Sverige
täv-lingsbestämmelser för k., och
DM anordnades i ett flertal
distrikt. Intresset för den
svenska k. har dock efter
in-nehandbollens genombrott i
början av 1930-talet starkt
avtagit. För att nå ökat
deltagande uppsatte Svenska
handbollförbundet 1950 en
särskild sektion för
basket-boll och anslöt sig till
Inter-nat. basketbollförbundet och
dess regler. Basketboll har
under 1900-talet erhållit
synnerligen stor utbredning i
åtskilliga länder, framför allt
i U.S.A.
Korgbåge, se Båge, sp.
248.
Korgflätning,
förfärdigande av s. k. korgmakararbeten (korgar, kistor,
kappsäckar, möbler o. dyl.) av videkvistar,
trä-spån, halm, rotting m. m. Vide anses fortfarande
som det förnämsta materialet, särskilt på våren
skurna kvistar av korgpilen (Salix viminalis). Till
finare arbeten skalas, klyvas, hyvlas, blekas och
fernissas kvistarna.
Korgosse, gosse, som biträder vid den
liturgiska delen av den katolska gudstjänsten, vid
processioner o. dyl.
Korgpil, korgvide, se Bandpil.
Korgtub, se Torpedtub.
Korherrar, medl. av ett dom- el. kollegiatstift
(kaniker). Korherreordnarna lyda under
augustin-regeln; de viktigaste, som ännu finnas kvar, äro
augustinkorherrar, premonstratenser och
korsher-rar. Namnet förskriver sig från
gudstjänsthandlingar i kyrkans kor; k. voro särsk. förpliktade
till korbön, d. v. s. tidegärd.
Koria’mb (grek. chori’ambos, lat. choria’mbus),
versfot, sammansatt av en lång, två korta och en
lång stavelse (— —). Antika metriker
antogo, att denna versfot var sammansatt av en
koré (troké) och en jamb; därav namnet.
Koria’nder, Coria’ndrum satwum, ettårig
flock-blomstrig ört med klotrunda klyvfrukter och på
insidan urholkade delfrukter. Den har sedan
urminnes tid odlats som kryddväxt. De torkade
frukterna användas stundom som brödkrydda och
nyttjas i curry.
Kori’nna (grek. Ko’rinna, lat. Cori’nnd),
forn-grekisk lyrisk skaldinna från Tanagra i Beotien
(omkr. 500 f. Kr.), samtida med Pindaros. Av
hennes dikter, författade på beotisk dialekt i
enkla versformer, ha endast fragment bevarats.
Kori’nt (grek. Ko’rinthos), det forntida
Greklands största och rikaste stad näst Aten,
belägen vid Korintiska vikens inre, s. ö. bukt, där
näset mellan Peloponnesos och Mellangrekland är
Apollontemplet, Korint.
som smalast, 3 km från stranden vid n. foten
av den 575 m höga borgklippan Akrokorint. K.
hade två hamnar, Lechaion vid Korintiska viken
och Kenchreai vid Eginabukten. Genom sitt läge
vid två hav och sin borg, som behärskade
Greklands viktigaste passage till lands, blev K. redan
tidigt både en betydande handelsplats och en
strategisk nyckelposition.
Amerikanska utgrävningar visa, att trakten var
bebodd i förhistorisk tid. Senare befolkades K.
av dorer. I äldre historisk tid hade K.
aristokratisk styrelse men sönderslets av partistrider, tills
K y p s e 1 o s 657 f. Kr. störtade den
härskande adelsfamiljen, Bacchiaderna, och
upprättade envälde. Han och hans son P e r i a n
d-ros främjade mäktigt K:s blomstring. K. var
under denna tid Greklands främsta handelsstad
och grundade en rad av moderstaden starkt
beroende kolonier, särskilt i n. v. Grekland, vilka
behärskade sjövägen till Italien. Periandros’ son
Psammetichos störtades 581, varefter
köpmannaaristokratien förde en moderat regering. Av den
korintiska industriens alster ha endast vaserna
bevarats. De äro mycket utbredda och visa, att
K. under 500-talet till Italien bedrev en livlig
export, som sedan utträngdes av Atens. De
korintiska bronserna voro högt berömda under antiken.
K. inträdde i Peloponnesiska förbundet och
var i början gynnsamt stämt mot Aten på grund
av motsättningen till den gemensamma
handels-rivalen Aigina, men då Aigina kom under Atens
välde, uppstod en spänning, som förde till krig
redan 459 f. Kr. och blev en av de förnämsta
orsakerna till peloponnesiska kriget. Då Sparta
efter Atens fall fick den härskande ställningen,
förenade sig K. med dess fiender, Beotien, Argos,
Aten, i korintiska kriget 395—387, så kallat,
därför att en stor del av striderna utkämpades
omkring K. Då Filip av Makedonien efter se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
