Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kork - Korkek - Korketrekkeren - Korkkorall - Korkmatta - Korkskabb - Korksten - Korkträ - Korkvävnad - Korkåpa - Korlén, Gustav - Kormákr Ögmundarson - Kormoran - Kormästare - Korn - Kornbladfluga - Kornblixt, sillblixt - Kornblå - Kornellkörsbär - Kornellväxter - Korner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Korkek—Komer
702
delningar korkceller utåt.
Ibland avger det även celler
inåt, vilka bilda ett s. k.
fel-loderm, bestående av levande
celler. Den färdiga
korkvävnaden däremot består av döda
celler, ordnade i radiala rader
och tätt sammanslutande utan
cellmellanrum. De innehålla
luft och ibland harts el.
garvämnen, som ge dem en
brun-aktig färg. K. är
svårgenomtränglig för vatten och gaser
och alltså ett gott skydd mot
avdunstning. Den är en dålig
värmeledare och skyddar
därigenom vid häftiga
temperaturväxlingar. Den kan även
hindra inträngandet av
parasiter. Teknisk användning har
framför allt k. hos korkeken.
—• K. brukas i synnerhet till
framställning av butelj kork,
som antingen utskäres för
hand el. vid arbete i större
skala med särskilt
konstruerade stansmaskiner. Avfallet
nyttjas till framställning av linoleum,
isolerings-ämnen, packmaterial m. m. K. har funnit speciell
användning till olika slag av flytanordningar
(livbojar, flöten till fiskredskap, fendrar o. dyl.).
Korkek, se Ek.
Korketrekkeren [kå’-], se Frognerseteren.
Korkkorall, se Alcyonium.
Korkmatta, se Linoleum.
Korkskabb, bot., se Potatissjukdomar.
Korksten, ett av korkavfall jämte bindemedel
framställt byggnadsmaterial, som utmärkes av låg
spec. v. och är starkt värmeisolerande.
Korkträ, mjuka och lätta träslag, som
erhållas från flera tropiska träd och nyttjas till lätta
båtar, flöten m. m., t. ex. bals a, från
bom-bacacéen Ochroma lagopus (i Sydamerika), och
ambatsch,
från baljväxten [-Aeschynome-ne elaphroxy-lon-]
{+Aeschynome-
ne elaphroxy-
lon+} (i Afrika).
Korkvävnad,
bot., se Kork.
Korkåpa,
lat. pluviäle, se
Biskopsskrud.
Korlén, Hans
Gustav
Vilhelm, språkforskare (f.
1915 27/i), fil.
dr och doc. i
tyska i Lund
1945, prof, vid
Stockholms
högsk. 1952.
Bland hans
skrifter märkas
Kork. Tvärsnitt genom peridermct
hos guldregn, Cytisus laburnum. e
epidermis, k korkceller, f fellogen,
fd felloderm.
Korintiska kanalen.
”Die mittelniederdeutschen Texte des 13.
Jahr-hunderts” (1945), ”Der Verband schwedischer
Studentenschaften” (2:a uppl. 1949) och
”Nord-deutsche Stadtrechte”, I—II (1950—51).
Kormäkr Ögmundarson, isländsk skald (omkr.
935—970). Hans liv skildras i ”Kormaks Saga”,
som väsentligen är en ram kring en mängd
improviserade dikter (”lausavisor”) av K. Dessa
äro i allm. av erotiskt och satiriskt innehåll;
de visa honom som en av Islands mest
egenartade skalder.
Kormorän, zool., se Skarvsläktet.
Kormästare, ord. inövare av kören vid en
operascen.
Korn. 1) (Bot.) Se Kornsläktet. — 2) (Kr ig sv.)
Se Riktning. — 3) Äldre svensk vikt = V100
ort = 0,0425 g. — 4) Nettovikten av ädel metall
i guld- och silvermynt.
Kombladfluga, Hydrdllia grise’ola, tillhör
fam. vattenflugor. Dess larver åstadkomma
stundom skador på havre och korn.
Kornblixt, s i 11 b 1 i x t, blixt utan dunder,
som oftast ses nära horisonten och åtm. i
flertalet fall anses härröra från en avlägsen åska.
Enl. vissa folkföreställningar anses k. bidraga
till sädens (kornets) mognande, varav namnet.
Kornblå, den blå färgnyans, som utmärker
kornblommans (blåklintens) kantblommor.
Kornedlkörsbär, se Cornus.
Komediväxter, Cornäceae, familj, som står
de flockblommiga växterna nära. I motsats till
dessa äro k. i regel buskar el. träd med
motsatta, hela blad och fyrtaliga blommor. Det
viktigaste släktet är Cornus (se d. o.). Om au kuba
se d. o.
Korner [kå’-], keltiskt folk, tidigare bosatt i
Cornwall, s. v. England, där deras språk,
kor-niskan, utdog först omkr. 1780. Från k. anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
