Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korståg - Korstågens följder - Korsu - Korsvirke - Korså - Korsångare - Korsör - Korsört - Korta papper - Korta parlamentet - Korta varor - Kortbrev - Kortdistansskjutning, kortdistansskytte - Kortege - Kortfilm - Kortfors elektrostålverk - Korthornsboskap - Korthållsskjutning - Korthållsskytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Korsu—Korthållsskytte
728
7) Jafa och Antiokia intogos 1268 av
mam-luksultanen Bibars. Då Ludvig IX 1270
övergick till Tunis, angreps hären av sjukdom, och
Ludvig dog. 1291 föll Akka, den sista resten av
konungariket Jerusalem. Även under 1300- och
1400-talen företogos krigståg i korsfararsyfte men
utan större resultat.
Korstågens följder. För påvedömet medförde
k. betydande makttillväxt men hade samtidigt ett
politiskt förvärldsligande inflytande. De
italienska handelsstädernas sedan länge livliga
förbindelser österut utvecklades än mer genom k. och
medförde stora politiska framgångar. För
Västerlandets såväl andliga som materiella kultur
medförde den nära och direkta beröringen med
östern betydande framsteg.
Litt.: R. Grousset, ”L’épopée des croisades”
(1939)-
Korsu [kå’rso] (fi., eg. koja), finsk
benämning på skyddsrum för soldater vid fronten.
Korsvirke, en byggnadskonstruktion av
träramar med fyllning av lera el. sten. Träramen
bildas av fotträ, stolpar och överliggare
(hammarband, lejd); i hus med flera våningar har varje
våning sin serie ramar. En sådan ram med
fyllning kallas bindning. Stolparna äro i fotträet
intappade och de liggande trädelarna (fotträn,
lej der och bjälkar) förnaglade. Stolparna
avsträvas ofta medelst snedstyvor. Över en
bindnings-våning löper vanl. en list (listträ). Mellan denna
och fotträet förbindas stolparna av löshult (över
portar och dörrar kallas dessa porthammare och
dörrhammare); dessa kunna mellan stolparna
stödjas av bistolpar. Stolparna kunna även i
tvåvåningshus vara genomgående. En övervånings
fotträ kan skjuta något ut över undervåningen
och stödjes då av knektar (konsoler):
överkrag-ning. Mellanrummen mellan övervåningens
fotträ och den nedre våningens överliggare täckas
av fyllnadsträ. Se vidare Bostad.
Korså, järnbruk i Sundborns sn, i Dalarne.
Korsångare, medlem av en opera- el.
kyrko-kör.
Korsör, stad på Själland vid Stora Bält;
11,000 inv. K. ligger på båda sidor om den
grunda Korsör Nors mynning; i s. den gamla
stadsdelen med sina krokiga gator, i n.
stationsområde, färj läge, industriområde samt villakvarter
(på Halskov Odde). K. är ändpunkt för den
Korsvirket såsom byggnadskonstruktion. Se även bilder
vid Bornholm och Danmark.
väst-s jälländska järnvägen och är den viktigaste
överfartsorten till Fyn och Jylland (tåg- och
bil-färjeförbindelser c:a 20 ggr om dygnet).
Korsört, bot., se Senecio.
Korta papper, kreditförbindelser med kort
löptid.
Korta parlamentet, se England, sp. 709.
Korta varor, sammanfattande namn på en
mängd olikartade, mestadels smärre lyx- och
nödvändighetsvaror, som säljas stycke- el.
dussinvis.
Kortbrev, ett för skriftliga meddelanden
avsett hopvikt kort, som tillslutes medelst
gumme-ring. K. taxeras såsom brev och kan
rekommenderas men får icke innehålla penningar eller
värdesaker.
Kortdistansskjutning,
kortdistansskyt-t e, se Korthållsskytte.
Kortege [kårtä’/ el. -è’J] (se Cortège), följd
av vagnar vid högtidlighet; hedersfölje.
Kortfilm, gemensam beteckning för filmer,
vanl. omfattande en längd av 300—500 m och en
speltid av 12—20 min. I början av 1930-talet
uppstod en artistiskt inriktad kortfilmsproduktion,
framför allt i England (dokumentärfilmen) men
även i Tyskland, Sverige m. fl. länder. K. kan
till sitt syfte antingen vara instruktiv (skolfilm,
undervisningsfilm, sportfilm), reportagebetonad
(journalfilm), propagandabetonad (industrifilm,
reklamfilm, valfilm) el. uteslutande syfta till
underhållning (visst slag av tecknad film,
musik-och danssketcher, natur- och stämningsfilm).
Kortfors elektrostålverk, nära Karlskoga,
byggdes kring sekelskiftet med den franske
uppfinnaren Paul Héroult som huvuddelägare. Det
var ett av de första elektrostålverken i Sverige.
K. nedlades omkr. 1919.
Korthornsboskap, se Nötkreatur.
Korthållsskjutning, mil. övningsskjutning på
10—-30 m avstånd med gevär (karbin,
kulsprute-gevär) mot förminskade precisionstavlor och
figurer. K. utföres dels med kammarpatroner
(kammarskjutning), som ha en förminskad
krutladdning och kort kula (kammarammunition), dels med
skarpa och halvskarpa patroner som förövningar
för skjutning på längre avstånd. Vid k.
användas ibland kammargevär (-karbiner), äldre, slitna,
vanliga gevär (karbiner). — Sportv., se
Korthållsskytte.
Korthållsskytte, förut benämnt
kortdistansskjutning el. -skytte, skjutning med gevär av
skilda typer (urspr. s. k. miniatyrgevär), kaliber
max. 6 mm (vanl. 5,6 mm), med omantlad kula
på relativt korta håll. Mål, avstånd m. m.
variera dock i olika länder, även om
normalavståndet (i överensstämmelse med VM-regl.) är
50 m och målet vanl. internationell 10-ringad
miniatyrgevärstavla. Skydd för sol och vind få
användas. Kikare för iakttagande av träff läge
är ett nödvändigt komplement. VM i k., som
stiftades 1929, skjutes i huvudsak enl. samma
regler som VM i frigevärsskytte, och
bestämmelserna för SM äro sedan 1924 likartade med
de för VM gällande. K. har fr. o. m. 1908
ingått i Olympiska spelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
