Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosso-gol - Kossuth, Lajos - Kost - Kosta - Kosta revir - Kostare, kofågel - Koster - Kosterbåt - Kosterfjorden - Kosteröarna - Kostroma - Kostym - Kota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Kossuth—Kota
744
3,300 km2; 270 m djup. Avrinner genom Eginkol
och Selenga till Bajkalsjön.
Kossuth [kå’/ot], Lajos (Ludvig), ungersk
statsman (1802—94). K. tillhörde en urgammal
ungersk adelsätt. Han studerade juridik och blev
advokat i Budapest. Hans politiska debut skedde
1832, då han sändes till riksdagen 1832—36 i
Pressburg och väckte stort uppseende genom
sitt offentliggörande av riksdagsförhandlingarna.
När han negligerade censurens förbud häremot,
häktades han 1837 och
frigavs först 1840.
Omedelbart därefter
började han som red.
för tidningen Pesti
Hirlap sin
oppositions-kampanj mot Wien och
habsburgarna. Medl.
av riksdagen 1847,
blev han ledare av
oppositionen, som
önskade ett konstitutionellt,
endast genom
personalunion med
Österrike förenat Ungern.
Efter
marsrevolutio
nen 1848 såg sig kejsaren nödsakad gå med
på en konstitution för Ungern samt utnämna ett
ansvarigt ministerråd, där K. blev finansminister.
Genom en glänsande oration (u juli) lyckades
K. förmå parlamentet att enhälligt besluta
uppsättandet av ett ungerskt lantvärn. Ungerska
riksdagen tillsatte ett nationalförsvarsuskott, där K.
som dess president fick nästan diktatorisk
myndighet. Han förmådde med sin lysande vältalighet
folket att resa sig mot de österrikiska trupper, som
inbröto i Ungern. K. valdes april 1849 till ansvarig
guvernörpresident och fick diktatorisk makt. I
längden kunde Ungern, omringat från alla sidor
av fiender och söndrat inbördes, ej hålla stånd
mot den österrikiska armén, som fått rysk hjälp.
K. flydde till Turkiet och upptog därifrån genom
sin vitt utgrenade korrespondens kampen för
Ungerns befrielse. 1851 började han sin berömda
agitationsresa och hyllades hjärtligt såväl i
England som i Amerika. Vid den allmänna amnestien
1867 nekade K. att återvända till sitt land. Han
dog i Turin.
Kost, se Diet.
K östa, industrisamhälle i Ekeberga kommun
i Kronobergs län; 1,025 inv. (1951). A b. Kosta
glasbruk tillverkar konstglas, slipat och
graverat prydnadsglas, servis- och hushållsglas samt
driver jordbruk och sågverksrörelse. Aktiekapital
800,000 kr; c:a 350 arb. Bruket är Sveriges
äldsta och största kristallglasbruk, anlagt 1741—
42 av landshövdingarna A. Koskull och G. B.
Staèl v. Holstein. Det har haft mycket stor
betydelse för den svenska glasindustriens
utveckling. Det nuv. bolaget grundades 1894, ny
bolagsordning senast 1949 (jfr ”K. glasbruk 1742—
1942”, 1942). I K. finnas flera fristående
glas-sliperier, träförädlingsverk, tillh. Kosta
träindustri ab., glasböjerier, bakelitfabriker m. m.
Kösta revir, adress Kosta, tillhör S. distriktet
Kosterbåt.
och omfattar av Uppvidinge hd socknarna
Herr-åkra, Lenhovda, Älghult, Hälleberga, Ekeberga
och Algutsboda samt av Konga hd Långasj ö,
Ljuder, Älmeboda, Linneryd, Hovmantorp,
Furuby och Nöbbele socknar i Kronobergs län.
Kostare, k o f å g e 1, se Vävarstarar.
Koster, se Kosteröarna.
Kosterbåt [kå’star-], efter Kosteröarna
uppkallad, på klink, numera ofta på kravell byggd
enmastad segelbåt, allmän på Sveriges västkust.
K. har fallande
stävar,
akterstäven utan
akterspegel, ett
jämförelsevis stort
djupgående och
skarp
undervat-tenskropp men
är fyllig över
vattnet. I sin
ursprungliga
form hade k.
stagfock och
spristorsegel;
sedermera ha
tillkommit
toppsegel och
understundom klyva-re, varjämte
numera spristor-seglet ersatts av
gaffelstorsegel.
Formen gör k.
[-lättmanövre-rad,-]
{+lättmanövre-
rad,+} styv,
väl-seglande, lastdryg och rymlig.
Kosterfjorden [kå’star-], sund mellan
Kosteröarna och n. Bohusläns inre skärgård, minsta
bredd 3 km.
Kosteröarna [kå’star-], ögrupp i Tjärnö sn,
Vette hd, n. Bohusläns skärgård, s. v. om
Strömstad. Störst ärSydkoster (7,6 km2), skild från
Nordkoster (3,9 km2) av det smala
Koster-sundet. Båda öarna äro klippiga och ha sandvikar,
men Sydkoster har en lummigare natur än det
kalare Nordkoster, med rik, parkartad
lövängsvegetation av bl. a. ek och lind i dalgångarna. På
Ursholmarna s. s. v. om Sydkoster finnas två fyrar.
På K. ligga två fisklägen, Sydkoster och
Nordkoster (tillsammans c:a 200 inv.), det senare
även lotsplats; hummerfiske. Omtyckt badort.
Kostroma [kastrama’], stad i
Jaroslavområ-det, RSFSR, på Volgas v. strand vid inflödet
av Kostroma-floden; 121,000 inv. Betydande
textilindustri, sågverk och träförädling m. m.
Flodhamn. Museum, teater, arbetarfakultet, textilinst.;
talrika kloster och kyrkor, bl. a. katedral från
omkr. 1250. På andra sidan floden Kostroma
ligger Ipatyevskyklostret (nu arbetarhem) från
1300-talet, i vilket Mikael Romanov utropades
till tsar 1613.
Kostym, dräkt (se d. 0.); särskilt om
historisk, fantasi-, maskeraddräkt. — Kostymera,
kläda i k.
Kota. 1) (Anat.) Ryggkota (lat. ve’rtebra),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
