Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraków - Krakowiak - Kraks Blaa Bog - Krákumál - Kram - Kramář, Karel - Kramatorsk - Kramers, Hendrik Anthony - Kramfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Krakowiak—Kramfors
764
Krakéw. I förgrunden det gamla rådhusets torn, bakom
detta klädeshallen och Mariakyrkans båda torn.
vidare franciskanernas kyrka med glasmålningar
av S. Wyspiariski och dominikanernas, byggd på
1200-talet. Främst bland K:s många
bildningsanstalter står jagiellonska univ., urspr. grundat
1364, med ett rikt bibi. Vidare må nämnas
vetenskaps- och konstakademier, bergs- och
handelshögskolor samt Czartoryskimuseet med stora
bok-och handskriftssaml. Beläget i en kol- och
mineralrik trakt, har K. omfattande sten-,
maskin-och livsmedelsindustri. K. är ett av Polens
främsta handelscentra.
K. uppges vara grundlagt omkr. 700 e. Kr.
men härjades under medeltiden flera gånger av
tatarer och eldsvådor. Som Polens huvudstad 13 u
—1610 hade K. en lysande tid men gick sedan
tillbaka. 8 okt. 1655 erövrades K. efter tre
veckors belägring av svenskarna och hölls av dem
besatt till 13 aug. 1657. Karl XII tog 31 juli
1702 staden genom överrumpling. Vid Polens
tredje delning (1795) togs K. av Österrike,
ingick 1809—15 i storhertigdömet Warschau och
gjordes med närmaste omgivning av
Wienkon-gressen till en fristat (republiken K r
a-k 6 w) under Rysslands, Österrikes och
Preussens ”beskydd”. K. blev en samlingsplats för
polska frihetsvänner, besattes flera gånger av
österrikiska trupper och införlivades 1846 med
Österrike. 1918 kom K. till Polen och blev 1925
ärkebiskopssäte. — K. har, alltsedan staden
grundlädes, varit befäst. I slutet av 1800-talet
utbyggde österrikarna K. till en stark gördelfästning,
vilken före 1 :a världskriget ytterligare
förstärk
tes. Under 2:a världskriget skadades K.
obetydligt.
Krakowiak [-kå’vjak] (fr. cracovienne),
graciös och glättig polsk dans från
Kraköwdistrik-tet, i 2/i takt i två turer med talrika synkoper;
den öppnas med sång av främsta paret.
Kraks Blaa Bog [kra’ks blå’ bä’g],
Danmarks ”Vem är det?”, årlig publikation, grundad
1910 av förutv. läkaren Ove Kr ak (1862—
1923).
Kråkumål, d. v. s. ”sången om Kraka”,
fornnordisk (trol. isländsk) anonym dikt, antagl. från
omkr. 1200, i form av en fingerad monolog av
Ragnar Lodbrok, som inför döden ser tillbaka
på sitt hjälteliv. Sv. övers, av A. Åkerblom,
”Norröna dikter”, 2, samt av E. Hellquist (1926).
Kram (av mlty. kram, tälttak, handelsbod,
kramvaror), äldre beteckning för vissa smärre,
för minuthandel avsedda handelsvaror, framför
allt manufaktur-, mode- och prydnadsvaror (jfr
krämare, krambod, linkramhandlare m. fl. numera
föråldrade ord) men även om specerier (jfr
kryddkrämare o. d.) och järnvaror (järnkram),
leksaker o. dyl. (t. ex. s. k. nürnbergerkram).
Ofta bildligt: krimskrams, skräp.
Kramar [kra’märj], K a r e 1, tjeckisk
politiker (1860—1937). Som led. av österrikiska
riksrådet fr. o. m. 1891 var han en av tjeckernas
ledare. Han var ivrig
slavisk nationalist,
s. k. neoslavist. När
under 1 :a världskriget
den österrikiska
politiken mot t j eckerna
hårdnade, häktades K.
1915 och dömdes till
döden. 1917 fick han
amnesti, vid
revolutionen 1918 blev han
president för det
revolutionära nationalrådet
och Tjeckoslovakiens
förste
ministerpresident nov. 1918—juli
1919. På gr. av sin starka antikommunistiska
uppfattning och konservativa läggning avgick
han snart och kom i motsatsställning till Th.
Masaryk och E. Benes. Han blev ledare för det
nationaldemokratiska partiet, vilken post han
lämnade först 1933.
Kramatorsk [kramatå’rsk],
Kramator-s k a j a, industristad i Stalinområdet, Ukraina,
inom Donetsbäckenet, 80 km n. om Stalino; 95,000
inv. K. har stora metallverk, maskin- och
cementindustri, stenkolseldat elverk.
Kramers, Hendrik Anthony, holländsk
fysiker (1894—1952), prof, i teoretisk fysik vid
univ. i Utrecht 1926, i Leiden 1934. K. utförde
betydelsefulla teoretiska arbeten, särsk. på
atomfysikens område. Han blev 1946 ordf, i FN :s
atomkraftkommission.
Kramfors, stad i Ångermanland,
Västernorr-lands län, på s. v. sidan av Ångermanälvens
mynningsvik; 202,60 km2; 13,795 inv. (1953). (Se
karta vid Medelpad). K. bildades x/i 1947
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
