Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kramfors ab. - Kramhandel - Kramla - Kramp - Krampa - Krampbehandling - Kramsfågel - Kran - Kran (mynt) - Kranbalk - Kraniologi - Kranium - Krankesjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Kramhandel—Krankesjön
768
ångsågen 1852. — Litt.: J. Mannerheim, ”K.
Utveckling och organisation” (1928).
Kramhandel, se Kram.
Kramla, se Krampa.
Kramp, ofrivilliga muskelkontraktioner till
följd av abnorm retning, som träffar motoriska
nervbanor. Man skiljer mellan klonisk och tonisk
k. Vid den kloniska varar varje kontraktion
endast någon sekund; sammandragning och
för-slappning av musklerna växla oupphörligt, varav
en skakning av kroppsdelen blir följden.
Omfattar detta tillstånd ett större område, talar man
om konvulsion. Tonisk k. utmärkes däremot
av långvariga kontraktioner (minuter, timmar,
dagar). K. förekommer vid många nervsjukdomar.
Som ex. kan anföras följande:
Epileptifor-m a kramptillstånd, som vanl. äro kloniska och
ofta äro utbredda över hela eller halva kroppen;
de förekomma vid epilepsi, organiska
hjärnsjukdomar, uremi, förgiftningar m. m. Tremor,
oscillerande, finvågiga darrningar el. skakningar.
Särskilt förekommer tremor hos gamla personer
och hos alkoholister. Av toniska k. kan nämnas
den i tuggmuskulaturen vid stelkramp (t rismus).
Hysteri kan vara förbunden med k. av både
klonisk och tonisk art. Den s. k. vadkrampen
uppkommer vanl. om natten och beror på tryck
på nerv, blodkärl el. muskel. En annan relativt
vanlig krampform är skrivkramp, som
består i att vissa muskler ej kunna samarbeta,
vilket omöjliggör att hålla i en penna, spela piano
o. dyl. Det rör sig mera om funktionell spasm
än verkng k.
K. hos barn (e damp sia infantum) äro relativt
vanliga och ha ibland sin orsak i en allmänt
stegrad retbarhet hos barnets hjärna spec. vid
infektionssjukdomar, el. också en från
matsmältnings-kanalen utgången autointoxikation. Olämplig
näringstillförsel spelar stor roll. Ofta angripas
ra-kitiska barn, hos vilka k. är uttryck för en
individuellt stegrad allmän överretbarhet i
nervsystemet (spasmofili).
Krampa, bygel, vanl. av järn, med spetsade
skänklar och avsedd att fastslås i träväggar,
stolpar m. m. som fäste för t. ex. linor. Kramla
kan ha samma betydelse som k.; dock förstår
man härmed i regel en större, i två räta vinklar
böjd, smidd kropp, avsedd som sammanhållande
organ vid provisoriska konstruktioner av timmer,
t. ex. fältbroar.
Krampbehandling, en inom sinnessjukvården
använd form av chockbehandling, varvid man hos
den sjuke avsiktligt framkallar ett krampanfall
av samma typ som det epileptiska anfallet. K.
har sin huvudsakliga uppgift vid behandling av
depressionstillstånd samt som ett radikalt ingrepp
vid våldsamma akuta orostillstånd.
Kramsfågel (av ty. Kram[me]tsvogel, trast),
benämning på flera arter småfåglar, vilka tillhöra
tättingarna och ännu i Italien nyttjas som föda,
t. ex. trastar, sidensvansar och domherrar.
Kran. 1) Ett slags för rörledningar avsedd
ventil, som stänges eller öppnas genom vridning
av en s. k. k r a n k i k.
2) Maskinell anordning för lyftning (i regel
kombinerad med sidoförflyttning) av laster. I
princip består en k. sålunda av ett stativ el. dyl.,
oftast rörligt, uppbärande en hissanordning.
Mindre k. kunna drivas för hand el. med
tryckluft; större k. inrättas numera i regel för
elektrisk drift, ehuru även motordrivna och t. o. m.
hydrauliskt drivna k. användas. Man kan skilja
mellan fasta och farbara k. Några typiska
representanter för fasta k. visas i bild 1—5. Hit
hör även den fasta bockkranen (vilken liknar
den i bild 6 visade åkbara bockkranen), ävensom
vissa svängkranar med högt belägen konsol för
blockvagn, s. k. hammarkran. — Ex. på rörliga
k. lämnas i bild 6—13. Av dessa typer användas
de åkbara svängkranarna, ev. uppsatta på portaler,
i alla större hamnar för i- och urlastning av
styckegods, varvid vipparmstypen är den
förhärskande på gr. av den snabba omställning av
be-strykningsradien, som vipparmen medger. För
massagods (t. ex. kol) är kranbrotypen den
vanligaste (bild 10 och 11). Kranbroar med utliggare
byggas med intill 200 m längd. — En i
verkstäder för tyngre arbeten vanlig typ av k. är
traversen (bild 12). Konsolkranen,
som är besläktad med traversen, skiljer sig från
denna genom att rälsbalkarna äro anordnade i
stort sett i samma vertikalplan. Dessa k. kunna
vara utrustade med svängbar el. fast konsol
(utliggare) ; i senare fallet brukar konsolen vara
försedd med löpvagn på liknande sätt som
traver-ser. Till k. räknas även kabelkranen, som
användes för uppläggning av ved vid
massafabriker. Denna typ utgör eg. ett mellanting
mellan en travers och en linbana. Kabeln hålles
sträckt mellan ett maskintorn och ett lutande,
viktbelastat ”mottom”, varvid åtm. det senare
brukar kunna sidoförflyttas på en räls
(radial-kabelkran), så att den bestrukna arean får
önskad storlek. — Till k. räknas även vissa
upp-fordringsverk, t. ex. stapelkranar i brädgårdar,
samt en del med lyftdon försedda fordon
(k.-vagnar, k.-bilar); vidare pontonkranar samt
pål-kranar, de sistn. huvudsaki. avsedda för
nedslag-ning av pålar till byggnadsgrunder med tillhjälp
av en fallvikt. — Litt.: S. Rönnerfält, ”K. och
andra lyftmaskiner” (i ”Ingenjörshandboken”,
2, 1948).
Kran, 1826—1930 myntenhet i Persien, slutl. =
4,194 g silver. 1 k. = V10 toman = 20 shahi =
1,000 dinarer.
Kranbalk, ett utskjutande, vid fartyget
fast-bultat timmer, använt vid uppläggning el. fällning
av ankare. — Härav uttrycket kranbalk
s-v i s för att på ett fartyg ange en riktning mitt
emellan för ut och tvärs ut.
Kraniologi (av grek. krani’on, huvudskål, och
lo’gos, lära), läran om huvudskålen (se d. o., sp.
603), bygger på kraniometri, mätning av
huvudskålen, och kranioskopi, rena studiet
av huvudskålens form.
Kranium, plur. kranier (grek, krani’on,
lat. cränium), se Huvudskål.
Krankesjön, slättsjö i Silvåkra och Revinge
socknar, Torna hd, Skåne, 16 km ö. om Lund;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
