Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritbruksbolaget i Malmö, ab. - Kriterium - Kritias - Kriticism - Kritik - Kritios - Kritisk - Kritisk temperatur, absolut kokpunkt - Kritiskt tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Kriterium—Kritiskt tillstånd
858
varibland Daniel Hjorts, anlades omkr. 1865. Ärl.
brytas 20,000 å 25,000 ton krita.
Kriterium (grek, kritèrion), kännetecken,
pröv-ningsmedel. — 1) Log., kännetecken, från vilket
man kan sluta sig till själva saken; man talar
särsk. om sanningskriterium (lat. criterium veri),
med vars hjälp man med säkerhet kan skilja sant
från falskt el. felaktigt.
2) Sportv. Svenskt k., en slätlöpning för
2-åriga i Sverige, Danmark och Norge födda
hingstar och ston. Distans 1,000 m. Vikt:
hingstar 56 kg, ston 54 V2 kg. Prissumma max. 7,000
kr. Insats 150 kr., som betalas i 3 terminer. K.
är närmas avsett att pröva hästarnas sannolika
utsikter i den året därpå följande derbylöpningen.
Svenskt k. instiftades 1918 och rides årl. på
Jä-gersro i juli el. aug. — Inom travsporten, där
derbyloppet vanl. är reserverat för 4-årsklassen,
utgör k. (i Sverige benämnt Svenskt
travkriterium) ett prov för 3-åringarna utom i
de få länder, där derbyt köres med 3-åringar.
Kri’tias (grek. Kriti’as, lat. Cri’tias), atensk
statsman (c:a 460—403 f. Kr.), den främste av
de s. k. trettio tyrannerna (se Grekland, sp. 270).
K. föll i striden mot de återvändande
demokraterna. Han var filosofiskt bildad; en av Platons
dialoger fick K:s namn.
Kritici’sm, den kunskapsteoretiska ståndpunkt,
som hävdar, att, innan en verklig kunskap om
tingen är möjlig, det är nödvändigt att företaga
en undersökning av vår kunskapsförmågas natur.
Motsatta ståndpunkter äro dogmatismen, som utan
någon dylik prövning anser sig kunna postulera
kunskapens möjlighet, och skepticismen, som utan
verklig prövning förnekar densamma. — Den
förnämste företrädaren för den kritiska
filosofien är Kant.
Kritik (grek, kritiké, bedömande, eg. kritiké
te’chne, konsten att bedöma), granskning,
bedömande, skärskådan; recension. — K r i t i k a’s t,
häcklare, småaktig el. ytlig granskare. —
Kritiker, granskare, smakdomare, recensent;
an-märkare, häcklare. — Kritikus, kritiker (i
försmädlig bemärkelse). — Kritisera,
granska, bedöma; häckla, anmärka på.
Krftios, grekisk bildhuggare av den äldre
attiska skolan, utförde tills, m. Nesiotes den grupp
av tyrannmördarna Harmodios och Aristogeiton,
som uppställdes i Aten 477 f. Kr. Monumentet
är känt genom marmorkopior och myntbilder.
Kritisk, som avser, hör till kritik; granskande;
kitslig, kinkig; som innebär en kris, betänklig,
farlig. — Inom botaniken begagnas detta ord om
ett släkte el. en art, som omfattar flera
närstående former, svåra att begränsa, t. ex. släktena
Hieracium och Rosa.
Kritisk temperatur, absolut kokpunkt,
fys., den högsta temp., vid vilken ett ämne kan
existera på en gång som vätska och gas (se
Kritiskt tillstånd).
Kritiskt tillstånd, fys. Om man inför en viss
mängd av ett ämne i en behållare, som hålles vid
konstant temp., bestämmer samhörande värden av
tryck och volym och i ett diagram grafiskt
uppritar sambandet mellan trycket (p) och spec. vo-
Isotertner för koldioxid (enl.
Andrew).
lymen (v), d. v. s.
volymen av
mass-enheten, erhålles
en kurva av den
form, som endera
av kurvorna i
fig. visar.
Upptages samma
samband vid
andra konstanta
temp., fås vid
den grafiska
representationen en
skara av kurvor.
I fig. är utseendet
av en kurvskara,
som på sådant
sätt erhålles för
koldioxid, angivet
(enl. Andrews).
Vid 13°! erhålles
den isoterma
kurvan ABCD, vid
2i°5 A’B’CD’
o. s. v. Dessa isotermer bestå av en
hyper-belliknande gren AB (resp. A’B’), svarande mot
den omättade ångan, en rätlinjig, med 77-axeln
parallell gren BC (resp. B’C’), som svarar
mot substansens successiva övergång från
gasformigt till flytande tillstånd, och en mot
/»-axeln brant uppstigande gren CD (resp.
CD’), som motsvarar vätskans kompression.
Den rätliniga delen blir allt kortare, ju högre
temp. är, och vid den isoterm, som
motsvarar en temp. av 31°!, har den krympt ihop
till en punkt. Denna benämnes den kritiska
punkten, och ämnet säges vid denna befinna
sig i det kritiska tillståndet, som karakteriseras
av en bestämd temp., den kritiska
temperaturen, ett bestämt tryck, det kritiska
trycket, och en bestämd spec. volym, den kritiska
volymen. Vid en temp. högre än den kritiska
är det omöjligt att kondensera en gas till en väska,
huru höga tryck som än användas. Härigenom
förklaras de under en lång följd av år
misslyckade försöken att trots användande av höga tryck
kondensera vissa av de vanligaste gaserna (t. ex.
syre och väte), vilka på gr. därav kallades
”permanenta”. Att bringa dessa i flytande form
lyckades först, sedan det blivit möjligt att avkyla
dem under deras kritiska temp. De isotermer,
som svara mot högre temp. än den kritiska, ha
med stigande temp. ett allt jämnare förlopp och
närma sig till formen de streckade isotermerna
Kritiska data för några viktigare ämnen.
[-kritisk-]
{+kri- tisk+} temp. i °C [-kritiskt-] {+kri- tiskt+} tryck i atm.
etyleter .... 194 36,7
etylalkohol 243 65,2
klorväte .... 52 84,2
koldioxid 31 74>s
kväve —147 34»’
luft ......... —141 38,0
svaveldioxid 157 80,s
syre ......... —119 51,7
vatten ......... 374 212,7
väte ......... —240 13,2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
