Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krohg, släkt - Krohg, 1. Christian - Krohg, 2. Oda - Krohg, 3. Per - Krohn, 1. Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Krohg—Krohn
866
Krohg [kråg], norsk släkt, urspr. Krogh,
antog omkr. 1800 namnformen K. till skillnad
från den adliga ätten (von) Krogh.
1) Christian K., målare och författare
(1852—1925). Han studerade måleri 1873—79 i
Karlsruhe och Berlin, därefter i Paris. I sitt
hemland blev K. en av förgrundsgestalterna i
1880-talets hetsiga stridigheter på konstnärliga och
sociala områden. Han verkade outtröttligt som
målare, tecknare, journalist och agitator. På gamla
dagar blev han omsider prof, och dir. vid den
1909 upprättade konstakad. i Oslo. — K. var
en kraftfull realist, besjälad av tidens radikala
idéer, och i Norge blev han naturalismens
ban-brytare. Från början var hans motivkrets fiskares
och sjömäns och över huvud fattigt folks dagliga
slit (studier på Skagen och vid Norges västkust).
Ett inlägg i sociala frågor på dagordningen var
den fränt naturalistiska romanen ”Albertine”
(1886). Boken, ett inlägg mot prostitutionen,
konfiskerades. Följ, år målade han en detalj ur
romanen, ”Albertine i polisläkarens väntrum”, den
väckte skandal, sändes på turné och hamnade
slutligen i Nationalgalleriet i Oslo. I den stora
målningen dominerar ett par praktfullt målade
gatnymfer. I en annan stor målning, ”Kampen
för tillvaron” (1888—89, även den i
Nationalgalleriet), framställde han fattiga kvinnor och
bam vid en brödutdelning en vintermorgon. Fria
från litterär bismak äro dock de flesta av hans
verk: porträtt, vardagsgenre, friluftsbilder,
mariner. Som målare var han rättfram och robust, han
kunde visa sig ojämn, i regel målade han brett
och saftigt, med uttryck av styrka och vilja.
Som journalist blev K. epokgörande i Norge,
främst genom sina intervjuer. Hans litterära
alster äro samlade i ”Kampen for tilværelsen” (4
dir, 1920—21). — Litt.: J. Thiis, ”Norske malere
og billedhuggere” (1904—07); Pola Gauguin,
”C. K” (1932).
2) O da K., f. Lasson, den föreg:s hustru,
målarinna (1860—1935). K. ägnade sig efter
studier i Paris åt målning. Hennes porträtt av maken
på Karl Johans gate (Nasjonalgalleriet) och
framför allt det vid lampljus målade, brett livfulla
porträttet av Gunnar Heiberg i Nationalmuseum,
Stockholm, kunna nämnas.
3) Per Lasson K., de föreg:s son, målare
(f. 1889), är en av det moderna norska
monumentalmåleriets föregångsmän. Uppvuxen i Paris,
studerade K. först vid Académie Colarossi för
sin far, därefter vid Matisses målarskola. Han
utställde f. ggn i Oslo 1907, uppmärksammades i
Paris av franska konsthandlare men lämnade
1933 definitivt Frankrike för att bosätta sig i
Norge, där han nu intar en centralställning i
det moderna måleriet. 1934 blev K. lärare vid
Statens hantverks- och konstindustriskola i Oslo
och 1946 prof, vid Statens konstakademi. Under
den tyska ockupationen av Norge blev han
internerad i koncentrationslägret Grini. Där höll
han för sina medfångar en serie populära
konsthistoriska föredrag, senare utgivna under titeln
”Föredrag om malerkunst i brakke 12” (1946).
—Mest betydande är K. som
monumentalmå-NF XII — 28
lare. Hans första större uppdrag var
utsmyckningen av sj ömansskolan på Ekeberg, Oslo.
Redan de fresker han där 1921—24 utförde med
motiv hämtade från sjömanslivet i hamn och till
sjöss, visa hans fantasirikedom. I freskerna till
Herslebs skola (1927) har han på ett fabelartat
sätt monumentaliserat naturens mikroskopiska
insektvärld, och i utsmyckningen av univ.-bibl:s
vestibul i Oslo (1933) frammanade hans fantasi
en kuslig vision av det moderna ragnarök,
kriget och robotmänniskorna. I Blinderen-univ:s
hall utförde han 1935—38 en monumental
symbolsvit över naturvetenskaperna. Vid den stora
tävlingen om utsmyckningen av Oslo nya rådhus
fick K. på sin lott ett av byggnadens mest
problematiska rum, östra galleriet. Han har där
målat monumentala bilder över motivet ”staden
och landet”, vilka på samma gång äro stort sedda
och rika på fantasifulla, måleriska detaljer;
freskerna fullbordades 1949. Bland hans övriga
dekorativa arbeten kunna nämnas en väggmålning
i Grand café, Oslo (1928), med
Christiania-bohè-men från 1890-talet avporträtterad, samt
utsmyckningar i Konstnärernas hus, Oslo (1931—
32), och i elektricitetsverket därstädes (1931).
— Som stafflimålare har K. utfört målningar
med skiftande motiv, även de präglade av hans
kapriciösa inbillningsförmåga. Särskilt kända äro
hans kroginteriörer från 1920-talet, starkt
expressiva och ofta grälla i färgen, samt hans porträtt,
bland vilka märkes situationsbilden av Maurice
Bedel (1927). Från senare tid härröra några
målningar, inspirerade av upplevelserna under
kriget, t. ex. ”Gudstjänst i fångläger” (1945). —
K. har även verkat som satirisk tidningstecknare
och som bokillustratör. — K:s personliga stil
spänner över både barockt formöverdåd,
surrealistisk expressi vi tet och lyhörd naturkänsla. Sitt
franskt spirituella artisteri till trots står han
som en utpräglat norsk konstnär med en nordiskt
fabulerande sagofantasi och en ömsom kärv,
ömsom lyrisk färgsyn. — Litt.: J. H. Langaard,
”P. K.” (1931).
Krohn [krön], 1) Julius Leopold Fredrik
K., finländsk vetenskapsman och författare (1835
—88). Han blev 1862 docent och 1885 e. o. prof,
i finska språket och litteraturen vid Helsingfors
univ. Under pseud. S u o n i o utgav han lyriska
dikter och prosaberättelser (saml. uppl. 1897),
en av de första, som höjt finsk diktning,
tidigare nästan [-uteslutande-] {+ute-
slutande+} folklig, till
jämväl de bildade
klassernas egendom.
Hans
docentavhandling, behandlande den
finska poesien under
det svenska väldets
tid, följdes av den
finska psalmbokens
historia (1880) och
”Suomalaisen
kirjal-lisuuden vaiheet” (Den
finska litteraturens
öden; slutred. av
so
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
