Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronstadt (flottbas) - Kronstadt (stad) - Kronstrand, Bror - Kronståndare - Krontorp - Kronvasall - Kronvittne - Kronvrak - Kronåsen - Kronärt - Kronärtskocka - Krook, Oscar - Krook, Tor - Kroon (mynt) - Kroon, John - Kroonstad - Kropotkin (Krapotkin), Petr Aleksejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Kronstadt—Kropotkin
894
vid Krasnaja Gorka (s. om Finska viken). K:s
artilleri understödde under 2:a världskriget
framgångsrikt försvaret av Leningrad.
Kronstadt [krä’n/tat], stad i Rumänien, se
Bra§ov.
Kronstrand, Karl Bror Albert,
porträttmålare, etsare (1875—1950), studerade vid
Konst-akad. samt i Paris och Dresden och vistades
sedan i England; hovintendent 1928, 1 :e
hovintendent 1933. K. var en av våra flitigaste
porträttmålare av den förnäma världen och var som
sådan verksam i olika europeiska länder samt
i U.S.A. och Sydamerika.
Kronståndare, dets. som epipetal ståndare (se
Epipetal).
Krontorp, gcds i Visnums sn, Värmlands län,
17 km s. s. ö. om Kristinehamn; 2,323 har,
tax.-värde 548,700 kr. Urspr. stångjärnsbruk, anlagt
1682, nedlagt i senare hälften av 1800-talet. Har
ägts inom bl.a. släkten Nordenfelt och tillhör
nu godsägare J. Sundby.
Kronvasa’ll, omedelbar vasall under kronan.
Kronvittne, i England deltagare i ett brott,
vilken mot löfte om nåd vittnar mot sina
med-brottslingar. Enl. sv. rätt undgår sådan angivare
ej sitt straff.
Kronvrak, skämtsamt: värnpliktsskyldig, som
förklaras oduglig till krigstjänst.
Kronåsen, parti av Uppsalaåsen strax s. om
Uppsala med Milles’ Sten Sture-monument,
uppfört 1925.
Kronärt, C or oni’Ila emerus, baljväxt, knappt
meterhög buske med gula blommor och långa,
smala ledbaljor. Växer sällsynt på Öland och
Gotland. Den örtartade, rödblommiga C. varia
odlas som prydnadsväxt.
Kronärtskocka, Cy’nara scölymus, meterhög,
flerårig tistelart; odlas mångenstädes i Sverige.
De stora blomkorgarna ha nedtill köttiga
holkfjäll, som ätas jämte blomfästet (”bottnen”).
Av den närbesläktade, numera i Sverige sällan
odlade kardonen, C. cardunculus, är det
bladskaften och de större bladnerverna, som ätas.
Krook, O
s-c a r, präst
(1879—1949),
teol. dr 1937,
svensk pastor i
Oslo 1911—16,
komminister i
Sofia förs, i
Stockholm 1925,
i Storkyrkoförs.
1931,
kyrkoherde i
Kungs-holms (Ulrika
Eleonora) förs.
1937. K. var en
av de mest
uppmärksammade
prästerna i
huvudstaden under senare
tid, framstående
predikant och
Kronärtskocka.
en originell personlighet. Bland hans skrifter
märkas ”Uppenbarelsebegreppet” (dr-avh., 1936),
”Förslag till revision av den svenska
evangelieboken” (1941) och ”Ordet och kyrkan”
(prästmö-tesavh., 1945).
Krook, Tor, finländsk teolog (f. 1893), teol.
dr och doc. i Finlands kyrkohistoria i
Helsingfors 1932, kyrkoherde i Karleby 1934. Av K:s
skrifter må nämnas ”1700-talets väckelserörelser
i Österbottens svenska församlingar” (1928),
”Väckelserörelserna i Österbottens svenska
församlingar under 1800-talet” (2 bd, 1931). K.
har dessutom utg. J. Lagus’ ”Brev och skrifter”
(2 bd, 1933—35) samt en biogr. över denne,
”J. Lagus. En österbottnisk väckelsehövding”
Ö947).
Kroon [kran] (plur. krooni), myntenhet i
Estland från Vi 1928 = 100 av den föregående
myntenheten (estniska) mark = 100 senti = 1
sv. kr.
Kroon, John August, hovintendent (f. 1881
18/»)t, sedan 1913 dir. för ab. Malmö grafiska
anstalt, 1919 för ab. Malmö ljustrycksanstalt.
Bägge dessa företag ha under K:s ledning ryckt
fram till en ledande ställning och ha även
utomlands rönt stor uppskattning för sina
reproduk-tionsverk.
Kroonstad [krä’nstat], näst största staden i
Oranjefristaten i Sydafrikanska unionen; 1,370
m ö. h.; 13,000 inv., därav 5,000 vita.
Järnvägsknut. Flygstation; guldgruva.
Kropotkin [krapå’tkjin], även Krapotkin,
Petr Aleksejevitj, furste, rysk
naturforskare, sociolog och anarkist (1842—1921). Han
var 1862—67 officer
vid ett kosackreg:te i
Amurlandet och
Man-churiet, studerade
sedan matematik och
naturvetenskaper vid
Petersburgs univ. 1871
undersökte han de
gla-ciala avlagringarna i
Finland och Sverige
(avh. därom 1876) och
skrev en studie om ö.
Sibiriens bergssystem.
K. slöt sig till
den
socialrevolutionära rörelsen, gjorde
propaganda för denna, fängslades 1874 men
lyckades 1876 fly. 1877 bosatte han sig i Genève,
där han 1879 utgav det anarkistiska bladet La
Révolte. 1881 utvisades han ur Schweiz, dömdes
1883 i Lyon till 5 års fängelse för uppvigling
men benådades 1886 och flyttade till London.
Han återvände till Ryssland juni 1917. Mest
bekant är K:s utmärkta självbiografi ”En anarkists
minnen” (1901, 4:e uppl. 1917), en storartad
rysk kulturbild med värdefulla bidrag till den
europeiska arbetarrörelsens historia. Hans
viktigaste socialekonomiska skrifter äro ”Fields,
fac-tories and workshops” (1899), ”Mutual aid”
(1902; sv. övers. 1903) och ”A la recherche du
pain” (1892; sv. övers. 1898), I sv. övers, finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
