Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kruppverken - Krupp von Bohlen und Halbach, Gustav - Krupskaja, Nadezjda Konstantinovna - Krupös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Krupp von Bohlen und Halbach—Krupös
906
Fried. Krupp A.G., med 160 mill. Rmk
aktiekapital. Under 2:a världskriget ägde el. kontrollerade
(genom 90% aktiemajoritet) K. c:a 40 tyska
industrier, av vilka de viktigaste voro
Gusstahl-fabrik Friedrich Krupp och Borbeck i Essen,
Gruson-verket i Magdeburg samt
Germania-var-vet i Kiel-Garden. — K. ha från 1850-talet fram
till 2:a världskrigets slut med undantag för
perioden 1919—33 varit ledande inom krigsmateriel
-industrien, och tillverkningen har omfattat gevär
och artilleripjäser, pansarplåtar, pansartorn och
stridsvagnskroppar, tunga fordon och krigsfartyg
samt ammunitionseffekter av alla slag. Leveranser
ha skett till europeiska och utomeuropeiska länder.
K. ha varit särskilt berömda för sin tillverkning
av produkter av kvalitetsstål, bl. a.
motståndskraftiga, ythärdade pansarplåtar. De från 1 :a
världskriget välkända artilleripjäserna ”Tjocka Bertha”
samt ”12-milakanonen”, som besköt Paris, voro
av Krupps konstruktion. — Efter 1 :a världskriget
tvingades K. på gr. av Versaillestraktaten, som
föreskrev förstöring av anläggningar och
maskiner för mer än 100 mill. Mk, att övergå till
fredsproduktion, främst av materiel av kvalitetsstål,
ss. fartyg, lokomotiv, järnvägsvagnar samt tunga
fordon. Då den tyska upprustningen påbörjades
1933, voro dock K. beredda att utan större
dröjsmål upptaga tillverkningen av modern
artilleri-och annan krigsmateriel. Produktionen steg
enormt. — Under perioden jan. 1943—okt. 1944
utsattes K., främst i Essen, för våldsamma
bombraider av de allierade. De härigenom
uppkomna skadorna på byggnader och maskiner
förorsakade c:a 30% nedgång av produktionen.
Efter 23/io 1944 upphörde tillverkningen nästan
fullständigt, då elektrisk kraft icke längre kunde
tillföras.
Efter 2:a världskriget har K. åter förbjudits
framställda krigsmateriel. Bolaget har i viss
utsträckning kunnat återgå till civil tillverkning
under allierad kontroll. Ledningen av bolaget,
representerad av Alfred Krupp von Bohlen und
Halbach jämte 11 andra personer, ställdes 1947
inför den amerikanska krigsförbrytardomstolen
i Nürnberg. I juli 1948 förklarades Krupp samt
10 av de medanklagade ha gjort sig skyldiga till
deportering och utnyttjande av slavarbetare.
Krupp dömdes till 12 års fängelse och indragning
av förmögenheten, de övriga till fängelsestraff,
varierande mellan 2 och 12 år. 1951 hävdes
konfiskationen för Krupp, och samtidigt därmed
frigavs han. — Antalet anställda vid K. uppgick
strax före 1 :a världskriget till c:a 80,000, var
1918 c:a 167,000 samt 1938 c:a 240,000, varav
enbart vid Gusstahlfabrik, Essen, c:a 60,000.
Krupp von Bohlen und Halbach [kro’p fån
bå’lan ont ha’lbak], Gustav, friherre, tysk
diplomat och industriman (1870—-1950). K. föddes i
Haag och var son till Gustav v. Bohlen und
Halbach (1831—1919). Efter att ha disputerat till jur.
dr var K. tysk legationssekr. i Washington 1899
—1900 och i Peking 1900—03 samt preussiskt
legationsråd vid beskickningen i Vatikanen 1904
—06. Han ingick 1906 äktenskap med Bertha
Krupp och tillädes i samband härmed av Vilhelm
II ovan angivna släktnamn, detta i syfte att
namnet Krupp ej skulle dö ut. Genom giftermålet
blev K. delägare i Kruppverken, vilka genom
testamente övergått till Bertha K. 1902, och
inträdde härvid i företagets styrelse, vars v.
president han blev 1910. Från sin ledarställning drog
han sig på gr. av sjukdom tillbaka 1943 och
överlämnade härvid chefskapet åt sonen Alfred
K. (f. 1907). — Vid krigsförbrytarprocessen i
Nürnberg hörde K. till de huvudanklagade men
slapp rättegången och pardonerades på gr. av
sin sjukdom. Sonen undgick dock ej åtal utan
dömdes till 12 års fängelse, från vilket han
frigavs 1951 (se Kruppverken).
Krupskaja [kro’pskoja], Nadezjda
Kon-stantinovna (1869—1939), kommunistledaren
Lenins maka, dotter till en rysk domare i Polen,
efter faderns död bosatt i Petersburg, blev efter
studentexamen 1889 och högskolestudier 1890—
91 lärarinna vid en aftonskola för analfabeter i
en av Petersburgs
förstäder. 1893 blev K.
bekant med Lenin och
anslöt sig s. å. till det
av denne grundade
Förbundet för
arbetarklassens befrielse.
Under strejken 1896
blev hon tills, m.
Lenin arresterad och
dömd till 3 års
förvisning till Sibirien,
där hon 1897 blev
Lenins maka. K. var
därefter Lenins
närmaste medarbetare och
ständige ledsagare och följde honom 1901—05
och 1906—17 i landsflykt. Hon var 1905—17
sekr. för bolsjevikpartiets utlandsavd. samt
re-daktionssekr. för den illegala tidskr. Iskra
(gnista). Efter den bolsjevikiska statskuppen i nov.
1917 blev hon medl. av folkkommissariatet för
folkbildning samt ägnade sig åt skol- och
folkbildningsarbete och åt kvinnorörelsen. Hon var
enhetsskolans och arbetsskolans främsta
förespråkare och bidrog till deras förverkligande och
skolväsendets demokratisering. — K. var från
1917 led. av Rysslands, senare Sovjetunionens,
centrala exekutivkommitté, sedermera Högsta
rådet, samt från 1927 medl. av partiets
exekutivkommitté. Någon ledande roll inom politiken
spelade K. dock ej. Den dyrkan, som hennes 1924
avlidne make blev föremål för, tillät henne
emellertid att relativt riskfritt uppträda mot
Sta-lins diktatur och ta Sinovjevs, Bucharins,
Trot-skijs m. fl. parti. Dock var även hon tvungen
att tid efter annan göra avbön; 1935 var hon
häktad och lovprisade på sovj etkongressen 1936
Stalins politik. — K. har utg. minnen om Lenin
(”Vospominanija o Lenine”, 2 bd, 1925—32; da.
övers. ”Erindringer om Lenin”, 1934; eng. övers.
”Memories on Lenin”, 1942).
Krupös (fr. croupeux), croupartad, om en
slemhinneinflammation, då ett fibrinöst-varigt
ex-sudat avlagras på slemhinnans yta i form av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
