Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kufstein - Kugelberg, Bertil - Kuggeboda - Kugghjul - Kuggstång - Kuggstångsbana - Kuggväxel - Kuguar - Kuhlau, Friedrich - Kuhlmannkoncernen - Kuhloledningar - Kuhn, Adalbert - Kuhn, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ä
Kufstein [ko’f/tain], stad i Tyrolen,
Österrike, helt nära bayerska gränsen; c:a 7,000 inv.
K. ligger i Inndalen, vid foten av Kaisergebirge
och är en omtyckt turist- och vintersportort.
Kugelberg, Vilhelm Bertil, jurist (f. 1900
31Z7), var efter juristutbildning direktörsassistent
i Svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp
1928—36, verkst. dir. i Bankernas
förhandlingsorganisation 1937—42 (sistn. år jämväl i
Försäkringsbolagens), återvände till Svenska
arbetsgivareföreningen som v. verkst. dir. 1942 och
blev dess verkst. dir. 1947.
Kuggeboda, samhälle i Listerby sn, Blekinge.
Kugghjul, tandat hjul, vars tänder (kuggar)
ingripa i mellanrummen (kuggluckorna) på ett
likartat hjul el. en kuggstång, varvid en rörelse
överföres. Vid k:s kringvridning bringas den
ena kuggen efter den andra att utöva tryck mot
motsv. kuggar i det drivna k. eller kuggstången.
Cylindriska k. äro avsedda för överföring
av rörelse mellan parallella axlar, k o n i s k a
mellan axlar, som bilda vinkel mot varandra.
Även andra former förekomma för särskilda
ändamål. Cylindriska k. utföras ofta med
vinkelkuggar (kuggens längdriktning bruten på
mitten av hjulbanan i form av ett trubbigt V), vilka
bl. a. ge en tystare gång. Vanl. äro kuggarna
av järn el. stål, men även träkuggar
förekomma. Ett par eller flera mot varandra arbetande
k. kallas k u g g v ä x e 1, ett mindre, drivande k.
i en kuggväxel kallas ofta drev el. k u g
g-d r e v. — Kuggarnas tryckytor böra ej glida
under arbetet utan rulla mot varandra.
Alltefter kuggprofilen skiljer man på raka,
cyk-1 o i d- och evolventkuggar.
Kuggstång, en rak stång, försedd med kuggar,
som ingripa i ett kugghjul. K:s uppgift är att
förvandla en roterande rörelse till en rätlinig el.
tvärtom.
Kuggstångsbana, se Bergbana.
Kuggväxel, mek., se Kugghjul.
Kuguär, zool., se Puma.
Kuhlau [kö’lau], Daniel Friedrich
Ru-dolph, dansk tonsättare (1786—1832), f. i
Hol-NFXIII — i
stein. Han kom 1810 till Köpenhamn, där han
sedan levde som pianist- och pianolärare. K. vann
stort rykte genom romantiska operor i dansk
folkvisestil, bl. a. ”Röverborgen” (1814), ”Lulu”
(1824), nationalfestspelet ”Elverhöi” (1828),
sonater och sonatiner,
som förde hans namn
över hela Europa,
samt stycken för flöjt,
vilka på sin tid hörde
till alla flöjtspelares
repertoar. K:s stil är
närmast efterklassisk
med Haydn och
Mo-zart som ideal.
Cheru-bini och den franska
skolan påverkade hans
operastil. Omtyckt i
Norden blev han
främst genom sin
folkliga viston. Som
kom
positör av manskörer var han mycket populär.
— Biogr. av C. Thrane (1875).
Kuhlma’nnkoncernen [kol-], Paris, den mest
betydande koncernen inom Frankrikes kemiska
industri. Grunden till koncernen var en av K. F.
Kuhlmann (d. 1881) anlagd svavelsyrefabrik vid
Lille, som 1870 övertogs av ett aktiebolag. Efter
1 :a världskriget har koncernen starkt utvecklats
och intar nu en av de ledande platserna inom den
kemiska världsindustrien.
Kuhloledningar, se Elektriska ledningar.
Kuhn [kön], Adalbert, tysk språkforskare
(1812—81), gymnasiallärare. Framstående som
jämförande språkforskare, grundade K. en
jämförande mytologi på språkvetenskaplig basis.
Denna skola vann kanske ett och annat
bestående resultat men offrade åt spekulationer. K:s
mest kända mytologiska arbete är ”Die
Herab-kunft des Feuers und des Göttertranks” (1859;
ny uppl. 1886).
Kuhn [kön], Richard, tysk kemist (f.
1900), prof, vid tekniska högsk. i Zürich 1926,
föreståndare för kemiska avd. av
Kaiser-Wil-helm-Inst. för medicinsk forskning i Heidelberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
