Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsgård och kungsladugård - Kungsgården (Ovansjö) - Kungsgården-Mariebergs ab. - Kungshall - Kungshamn - Kungshatt - Kungsholmen - Kungsholms el. Ulrika Eleonora församling - Kungs-Husby - Kungshuset - Kungshögar - Kungsladugård - Kungsleden - Kungslena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Kungsgården—Kungslena
40
gods vanns genom de andliga och adliga
reduktionerna. Av den mängd k., vilken sålunda
samlats, anordnade Karl XI en del till boställen vid
indelta armén. Vid regleringen 1875 återkommo
dessa till kronans omedelbara disposition.
Åtskilliga andra, som varit anordnade för
landshövdingar, återfördes 1884. En del k. disponeras
fortfarande för allmänna ändamål, de ståtligare
bebyggda av konungen el. kungl. familjen
(Tullgarn samt byggnader och park på Drottningholm,
Gripsholm, Haga, Ulriksdal m. fl.), Alnarp och
Ultuna för lantbruksundervisningen, Karlberg,
Marieberg, Gudhem och Herrevadskloster för
militärt ändamål, Flyinge och, delvis, Strömsholm
för stuteriväsendet.
Kungsgården, samhälle i Ovansjö sn.
Kungsgården-Mariebergs ab., Stockholm,
grundat 1886, äger Mariebergs sågverk i Bjärtrå
sn samt Rossö sågverk i Ytterlännäs sn, båda
i Västernorrlands län. Aktiekapitalet är 4 mkr.
Omkr. 590 arb.
Kungshall, befästning på ett skär vid
Karlskrona, byggd på 1680-talet, utgjorde stadens
sjöfronts ö. flygelverk.
Kungshamn, sn i Sotenäs hd i Göteborgs och
Bohus län i havsbandet n. v. om Lysekil, på
sydligaste delen av Sotenäset; 3,18 km2; 2,687 inv.
(1952). Hela socknens befolkning bor i de två
municipalsamhällena Gravarne och B ä c k
e-vik (1,945 inv.) och Tången (742 inv.). K.
har ingen åker- el. skogsmark. Kommunal
realskola (adr. Gravarne). Kyrkan, av tegel,
invigdes 1904. Tillhör storkommunen Södra Sotenäs.
Kungshatt, ö i Mälaren, vid segelleden v.
om Stockholm, Lovö socken. En sägen (upptagen
i en dikt av K. A. Nicander) berättar, att en
konung här räddade sig undan förföljare genom
ett djärvt språng på sin häst från klippspetsen
ned i sjön; konungens hatt var det enda, som blev
kvar på klippan. Till minne härav krönes
klippan av en stång med en plåthatt. K. torde dock
ej ha fått sitt namn efter sägnen, som är
betydligt yngre än öns namn (där ”hatt” har
betydelsen ”bergstopp”). Enligt L. Bygdén har sägnen
sin rot i en strid vid Brunkeberg 1497, då Sten
Sture d. ä., förföljd av danskar, räddade sitt liv
genom att rida ut i Norrström. Han skall då
ha uppsatt en hatt som parlamentärtecken på
Stockholms slottsmur. Se vidare L. Bygdén,
”K.” (i Nord. Tidskr. 1893) och D. Strömbäck
(i Namn och bygd 1935).
Kungsholmen. 1) Stadsdel i Stockholm.
2) Nu nedlagt kustfort, tillhörande Karlskrona
befästningar, anlagt på en holme mellan Aspö
och Tjurkö till försvar av inloppet mellan dessa
öar. 1680 uppgjordes förslag till ett sjökastell,
och arbetena igångsattes, men först i mitten av
1700-talet blevo linjerna slutna. Enl. en 1831
fastställd plan kom bl. a. den stora donjonen till
utförande. Under 1860-talet erhöll K.
pansarbatterier och moderniserades ytterligare genom
beslut 1897 och 1914. K. utnyttjas nu som
förråd och förläggning.
Kungsholms el. Ulrika Eleonora församling
i Stockholm omfattar ö. delen av ön och
stads
delen Kungsholmen; i,u km2; 28,635 inv. (1952).
Lydde urspr. under Solna och blev 1671 egen förs.
1925 utbröts ur K. S:t Görans förs. S. å.
överflyttades till Klara förs, ett ö. om Klara sjö
beläget område, som tidigare räknats till K.
Kyrkan är uppbyggd som korsformad
centralkyrka efter ritningar av M. Spieler 1672—89.
Först 1757 välvdes kyrkan, och ännu senare
byggdes centraltornet, 1808—10. Kyrkan restaurerades
ganska genomgripande 1882 och 1915. Den rikt
skulpterade dopfunten är ett arbete av Caspar
Schröder 1707.
Kungs-Husby, sn i Uppsala län, Trögds hd,
omfattar en del av Mälarslätten, vid Mälaren,
s. ö. om Enköping, samt Grönsö m. fl. öar;
35,53 km2; 369 inv. (1952). 1,338 har åker.
Egendom: Grönsö (se d. o.). Tornlös medeltidskyrka,
tillbyggd på 1750-talet. Arnö kyrka är från
1300-talet. Ingår i Veckholms, K. och Torsvi pastorat
i Ärkestiftet, Trögds och Åsunda kontrakt;
tillhör storkommunen Södra Trögd.
Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, se
Wrangelska palatset.
Kungshögar, namn på olika gravhögar, ss.
vid Adelsö och Gamla Uppsala.
Kungsladugård, se Kungsgård.
Kungsleden, turistvandringsled i Lappland,
från Abisko över Kebnekaise, Suorva,
Saltolu-okta, Kvikkjokk och Jäkkvik till Adolf sström
vid Laisälven i Arjeplogs sn; längd c:a 380 km.
Rösning, logi- och båtmöjligheter ha ombesörjts
av Svenska turistföreningen.
Kungslena, sn i Vartofta hd i Skaraborgs
län, på och ö. om Varvsberget och Plantaberget;
Kungslena kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
