Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurva el. kroklinje - Kurvatur - Kurön - Kusa (Cusa), Alexander Johan - Kusch - Kuschitiska språk - Kuse - Kusforsen - Kushana (Kuṣāṇa) - Kusin - Kusken - Kusso - Kust - Kustanaj - Kustartilleri - Kustartilleriets reservofficersförbund - Kustartilleriförsvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Kurva—Kustartilleriförsvar
62
Kurva el. kroklinje, benämning på en
geometrisk linje, som icke är rät. i) (Mat.) En k.
är plan, om alla dess punkter ligga i samma
plan, eljest är den en rymdkurva. En k. är den
geometriska tolkningen av en ekvation, algebraisk
el. transcendent, och dess gradtal, i förra fallet,
alltså bestämt av ekvationens gradtal.
2) (Tekn.) A) Vägkrök el. krökning hos
järnvägslinje; huvudspår på järnvägslinje av i:a
klass får icke ha mindre krökningsradie än 600
m. B) 1 betydelsen k u r v h j u 1 ett
maskinelement, liknande en kamskiva, med vars hjälp nära
nog godtyckligt komplicerade rörelser kunna
uttagas från en roterande axel, t. ex. för styrning
av arbetsförloppen i automatsvarvar,
förpackningsmaskiner o. s. v.
Kurvatür, bågformighet, buktighet; böjt el.
krökt parti av något.
Kurön, ö. i S. Björkfjärden av Mälaren,
Adelsö sn; omkr. 185 har. Frälsningsarméns
alkoholistanstalt, öppnad 1911.
Kusa (Cusa), Alexander Johan,
furste av Rumänien (1820—73). Han tillhörde en
bojarsläkt i Moldova, avancerade snabbt i
furs-tendömets armé till överste och blev 1858
krigsminister. 1859 valdes K. till hospodar både i
Moldova och Valakiet. Därigenom förenades de
båda länderna i personalunion, och K. antog
titeln furst Alexander Johan I. 1861
lyckades K. få Turkiets tillstånd till de båda
fursten-dömenas förening till Rumänien. Då
statslivet förlamades av partistrider, införde K. efter
en statskupp 1864 en ny författning, som efter
franskt mönster godkändes genom
folkomröstning. En mängd reformer genomfördes,
bönderna blevo självägande, rätts- och
undervisningsväsendet ordnades, men reformerna voro delvis illa
förberedda och följdes av finansiella svårigheter
och missnöje med K:s despotism. 1866 störtades
K. av sammansvurna officerare och måste gå i
landsflykt.
Kusch [koj], det hebreiska namnet på
Etiopien.
Kuschitiska språk, se Hamitiska språk.
Kuse, eg.: tjockt, klumpigt bröd; ofta i
sammansättningen julkuse.
Kusforsen, brant fall om 3,5 m i Skellefte älv,
nära Kusfors station på N. stambanan.
Kushana [kofä’-] (Ku§äna), dynasti av
centralasiatiskt ursprung, som behärskade stora
delar av n. Främre Indien ung. från början av
vår tideräkning till omkr. 225 e. Kr.; i Kabul
och angränsande distrikt härskade dynastien till
framåt 500 e. Kr.
Kusin (fr. cousin), syskonbarn, d. v. s. ett
syskons barn i förhållande till annat syskons barn.
Anda till 1845 var äktenskap mellan k. förbjudet
i svensk lag, dock med möjlighet till dispens, och
fortfarande består mellan kusiner domar- och
vittnesj äv.
Kusken (lat. Auriga), stjärnbild på n.
hemi-sfären, delvis i själva Vintergatan. Den
innehåller förutom ett stort antal ljusa stjärnor
många öppna stjärnhopar. Capella i K. är den
näst ljusaste stjärnan på n. himlavalvet.
Ku’sso, Flöres ku’sso, de torkade
honblommorna av ett i Etiopien och annorstädes på
bergen i ö. Afrika växande, till fam. Rosaceae
hörande träd (Hagenia abyssinica). K. brukas
som maskfördrivande medel.
Kust, gränszonen mellan land och hav el.
insjö. Dess kontur och lutning växla starkt efter
jordytans former och geol. struktur och påverkas
även av vattnets rörelser. Man skiljer främst:
mellan brant och långsluttande k. el.
höglands-och låglandskust. Där bergskedjor brytas
av kustlinjen, blir k. starkt sönderskuren samt
rik på öar och naturliga hamnar (t v ä r k u s t
el. atlantisk k.). Motsatsen, längskust
el. paci f ik k., uppstår, där bergskedjorna följa
k. I fordom nedisade berg- och höglandsområden
ha utbildats starkt sönderflikade fjord- och
skärgårds kuster. Främst genom
tidvattnets och vågornas verksamhet uppkomma a b r
a-sionskuster. Vid långsluttande k. uppstå
tillandnings- el. avlagringskuster,
och strandvallar uppkastas av vågorna. Där
vågorna träffa en kust under sned vinkel el.
strömmar gå längs k., förekommer s. k. k u s t
förfly 11 n i n g, d. v. s. transport av det lösbrutna
strandmaterialet längs k., varigenom
strandsporrar och rev bildas, vilka stundom förbinda skilda
abrasionskuster, samt vikar och bukter
uppgrundas. Djupare rännor i dylika o. a. låga
sandkuster bilda estuarierna.
Kustana’j [ko-], stad i n. ö. Kazakstan,
Sov-jetryssland, vid övre Tobol; 38,900 inv. (1936).
Viktigt centrum i ett bördigt svartaj ordsområde;
nickel- och kromförekomster.
Kustartilleri. Vid det utomlands mycket
omfattande kustförsvar, som förekommit under 2:a
världskriget, har k. huvudsaki. bildat den
artille-ristiska delen av direkt till kust anknuten
för-svarslinje. — Det svenska k:s allmänna
uppgifter äro att bilda försvarets kärna inom vissa
ur försvarssynpunkt särsk. betydelsefulla
kustområden av farvattensförträngningar i
samverkan med siöstridskrafter, att i samverkan med
övriga stridskrafter — främst ur armén —
biträda vid försvaret av andra kustområden samt
att även annorledes utgöra skydd och stöd åt
sjöstridskrafterna. Rörliga enheter, huvudsaki.
tyngre batterier, skola även biträda armén för
andra ändamål än kustförsvar. K. är organiserat
i kustartilleriförsvar samt med dessa samhöriga
kustartilleri f örband. Dessa äro Vaxholms (KA
1), Karlskrona (KA 2) och Älvsborgs (KA 4)
k.-reg., Gotlands (KA 3) k.-kår samt
Härnösands (KA 4 H) k.-detachement. K. utgör sedan
1902 en del av marinen. I marinledningen ingår
kustartilleriinspektionen.
Kustartilleriets reservofficersförbund, bildat
1929, har till uppgift att till gagn för Sveriges
försvar verka för reservofficersinst:s
utveckling och medl:s fortsatta militära utbildning
samt att tillvarata medl:s kårintressen.
Kustartilleriförsvar, de delar av krigsmakten,
vilka avses för kustförsvarsuppgifter. K. kunna
utgöras av kustartilleri i permanenta befästningar,
förberedda ställningar el. slutl. rörligt
kustartille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
