Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kängurudjur - Kängurugräset - Känguruön - Känn dig själv! - Känsel - Känselkroppar - Känselnerver - Känselorgan - Känselpapill - Känselpor - Känselspröt - Känsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Kängurugräset—Känsla
170
Jättekänguru.
gurun, Hypsiprymnodon moschatus, utmärkt av
en stark mysklukt. Bland
Kängururåttor-n a, Potoroninae, märkes den över hela Australien
förekommande kaninstora opossumråttan,
Bettongia penicillata, som tillbringar dagen i en
grävd håla. Underfam. Macropodinae omfattar de
egentliga känguruerna med oerhört kraftiga
bakben, starkt utvecklad ländtrakt, lång, muskulös
svans och svaga framben. De leva i hjordar
företrädesvis på de stora grässlätterna och förflytta
sig hoppande på bakbenen i språng, som hos de
större arterna kunna bli intill 10 m långa och 3 m
höga. Såväl köttet som skinnet har stort värde.
Många arter äro numera så gott som utrotade.
Jakten sker med tillhjälp av dresserade
vinthundar. En ställd känguru försvarar sig med
sparkar av bakbenen. Till de medelstora formerna
höra de i bergstrakter levande k 1 i p p k ä
n-guruerna, Petrogale, som, svansen
inberäknad, nå en längd av omkr. Ph m. T r ä d k ä
n-guruerna, Dendrolagus, leva i skogstrakter
i n. Australien och Nya Guinea. Det bäst kända
och största av alla k. är röda
jättekängurun, Macropus rufus, som i sittande
ställning når manshöjd. Den grå
jättekängurun, M. gigantens, kan nå en längd av 3 m,
varav nära 1 m kommer på svansen. Med
namnet v a 11 a b y betecknas ett antal
Macropus-arter, som i regel ej bli större än harar och
förekomma i den australiska övärlden. Till de
medelstora, omkr. 2 m långa formerna hör den
svartspräckliga Bennetts känguru, M.
ben-netti, från Tasmanien.
Kängurugräset, Theméda ciliäta, ett med
dur-ran besläktat, högvuxet gräs, som täcker vida
sträckor i Australien och Sydafrika.
Känguruön, eng. Kangaroo Island, ö,
tillhörande Sydaustralien, utanför S:t Vincentviken;
4,350 km2, c:a 700 inv. ön upptäcktes 1802 av
M. Flinders.
Känn dig själv!, se Gnothi seauton.
Känsel, se Hudsinnen.
Känselkroppar, se Känselorgan.
Känselnerver, se Nervsystem.
känselorgan utgöras hos ryggradsdjuren av
i huden belägna sinnesorgan, som uppfatta tryck,
Känselkropp
(änd-apparat).
N nerv, S
slutförgreningar av nerven, L
i lameller anordnad
bindväv.
värme, köld, och smärta. Hit kunna även räknas
de hos fiskar och vissa groddjur förekommande
sidolinjeorganen. Hos ryggradslösa djur
tjänstgöra ofta borstliknande utskott från huden som k.
Hos lägre djur äro k. framför allt förlagda till
tentakler o. a. över kroppsytan utskjutande
bildningar.
Hos människan utgöras k. av huden och de till
denna närmast gränsande slemhinnorna. Där sluta
känselnerverna i
ändappa-rater av olika art. Dessa
kunna indelas i
huvudgrupper, allteftersom nervens
axelcylinder slutar a) med
ändförgreningar fritt
mellan epitelceller, b) i
anslutning till egendomliga
epi-dermisceller, c) med
talrikare el. färre
ändförgreningar inom s. k.
känselkroppar.
Känselpapill, bot.,
pa-pilliknande epidermisutbukt-ning hos klängen
(Eccre-mocarpus scaber) och hos
irritabla ståndare
{Berberis), genom vilken retning
upptages.
Känselpor, bot., por i
epidermiscellernas yttervägg
hos klängen, t. ex. hos
gurkväxterna. Kristaller av
kalciumoxalat i k:s plasma
tjäna som stimulatorer vid
retningens upptagning.
Känselspröt, zool., se
Antenn.
Känsla. I vetenskapligt språkbruk skiljes
numera mellan å ena sidan k., t. ex. av sorg el.
glädje, å andra sidan sinnesförnimmelse,
sensationen, t. ex. av köld el. tryck (känsel).
Liksom k. urspr. sammanblandats med
sensationen, har den också sammanförts med begär och
vilja. Först med Kant blev det vanligt att
betrakta k. som en särskild själsakt, principiellt
skild både från kunskaps- och viljeakter. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
