Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Bibliotek - Tidningar - Teatrar - Fasta försvaret - Litt. - Köpenhamns universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Köpenhamns universitet
218
beläget på Slotsholmen, grundades av Fredrik III
1665—72. Den nuv. byggnaden togs i bruk 1906.
Bibi, omfattar c:a 1 mill. vol., c:a 45,000
handskrifter och c:a 6,400 inkunabler. —
Univ.-b i b 1., grundat 1482, är sedan 1938 uppdelat på 2
avd., av vilka 1 :a avd. (humanistiskt bibi, och
tid-ningsbibl.) är belägen vid Fiolstræde 1 (nuv.
byggnad invigd 1861), 2:a avd. (medicinskt och
naturvetenskapligt bibi.) i hörnet av Tagensvej och
Nörre allé (byggnaden invigd 1937). Båda avd.
rymma tillsammans c:a 560,000 vol., c:a 250,000
disputationer och c:a 300 handskrifter. — K:s
kommunala bilb., upprättat 1885,
omorganiserat 1913, omfattar c:a 500,000 bd. Huvudbibi,
befinner sig i nybyggnaden vid forna Nikolai
kirke. Dessutom finnas 9 kretsbibi., 8
utlånings-stationer, 6 barnbibi. samt en central
tidnings-läsesal. — Rigsarkivet är beläget på
Slotsholmen, landsarkivet för Själland, Lolland och
Falster vid Jagtvejen.
Tidningar. De större i K. utkommande tidn.
äro Berlingske Tidende och Nationaltidende, båda
konservativa, Politiken, organ för Radikale
Venstre, Social-Demokraten, Land og Folk,
kommunistisk, Börsen (Danmarks Handels- og
Sö-farts-Dagblad), red. i konservativ anda,
Information (Den uafhængige Avis) och Kristeligt
Dagblad. Eftermiddags- och kvällstidn. äro B. T.
och Berlingske Aftenavis, båda konservativa, och
Ekstrabladet, organ för Radikale Venstre.
Teatrar. Det kongelige teater räknar
sina anor från teatern i Grönnegade, som
startade 1722. 1748 byggdes vid Kongens nytorv Det
kongelige teater, som med smärre ombyggnader
existerade till 1874, då det nuv. teaterhuset
invigdes på tomten invid det gamla. Den danska
nationalscenen, som ger både skådespel, operor
och balett i oavlåtlig växling, har genom seklen
spelat en betydande kulturell roll. Det ny
teater (uppf. 1908) är huvudsaki. ägnad lättare
dramatik. Folkteatrets repertoar är
folkligt lagd, liksom fallet tidigare var på
Nörre-bro teater, helt ombyggd på 1930-talet efter
en brand. Där spelas numera huvudsaki. operetter.
Tidigare odlades operetten framför allt på S c
a-lateatern, som på 1920-talet omdanades till
varieté i internationell stil. Den lilla A p o 11
o-teatern mitt emot Tivolis ingång var
uppskattad för komedier och revyer. Den nedbrändes
under den tyska ockupationen. Alléscenen,
den stora skådespelerskan Betty Nansens teater,
hade intill hennes död 1943 en litterärt
betydande repertoar. Under 1930- och 1940-talen
kom den lilla Riddersalen att fungera som
en avant-gardeteater. Om somrarna har sedan
decennier friluftsteatern i Dyrehaven (vid
Ul-vedalene) presenterat betydande föreställningar,
främst av klassiska verk.
Fasta försvaret. K. har alltsedan gamla tider
varit befäst. Under 1700-talet anlades sjöfrontens
inre försvarslinje (Trekroner, Prövesten, Lynetten
och Strickers batteri). Under mitten av 1800-talet
förstärktes sjöfronten ytterligare. Landfronten,
som fått förfalla, erhöll 1886—93 en ny
befäst-ningslinje, sträckande sig i en vid båge från Ere-
mitageslätten i n., väst- och sydvart hän till Köge
Bugt. Sjöfronten förstärktes ytterligare, bl. a.
genom byggandet av Middelgrundfortet. Efter 1 :a
världskriget nedlades befästningarna successivt,
och vid 2:a världskrigets utbrott återstodo endast
ett fåtal verk på sjöfronten. Efter Danmarks
anslutning till Atlantpakten 1948 har det fasta
försvaret förstärkts.
Litt.: A. Hallman, ”K.” (1944); A. Jeppesen,
”Köbenhavns historie” (s. å.); N. Jonge,
”Köben-havns beskrivelse” (1945); ”Köbenhavn för og
nu”, under red. av S. Aakjær m. fl. (hittills 6 bd,
1947—50); S. Andersen, ”Köbenhavn i
middel-alderen” (1948); ”Danmarks hovedstad. Fra
landsby til storby”, under red. av S. Linvald
m. fl. (s. å.); ”Köbenhavn 1888—1945”, under
red. av P. Nörlund m. fl. (s. å.); ”Köbenhavn.
By og erhverv gennem 500 aar”, under red. av
A. Bindslev (2 bd, s. å.); ”Köbenhavn, fra
Bo-plads til storby”, under red. av H. Jörgensen
(2 bd, s. å.).
Köpenhamns universitet, grundat 1478 av
Kristian I, låg urspr. på biskopsgårdens nuv.
plats. Av ekonomiska orsaker upphörde univ.
praktiskt taget att fungera på 1520-talet men
återupprättades efter reformationen 1536 och
erhöll 1539 ett nytt grundläggningsbrev av Kristian
III. K. flyttade då in i den tidigare katolska
biskopsgården på det nuv. univ:s mark och fick
1601 en egen byggnad där. Denna nedbrann 1728
men återuppfördes 1732. Vid bombardemanget av
Köpenhamn 1807 ödelädes ånyo univ.-byggnaden
men kunde 1836 återinvigas. Sedan dess har K.
befunnit sig i livlig tillväxt, och en mängd
vetenskapliga inst. ha inrättats. 1916 invigdes
Studie-gaarden invid univ:s annex i Studiestræde, och
1940 överfördes Metropolitan-skolans byggnad till
univ. Ett särskilt univ.-område har planerats på
Nörre fælled, där flera till K. hörande
byggnader fått egna lokaler, bl. a. univ.-bibl:s
naturvetenskapliga avd. (1937) och anatomiska inst.
(1942). — K. omfattar nu 5 fakulteter: en
teologisk, en juridisk-statsvetenskaplig, en medicinsk,
en filosofisk och en matematisk-naturvetenskaplig.
K:s styrelse består av rektor (vald på 2 år),
prorektor, dekanerna i de 5 fakulteterna samt 15
av det akademiska lärarrådet valda medl., vilka
tillsammans utgöra konsistoriet. För K:s ekonomi
Köpenhamns universitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
