Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köping (Västmanlands län) - Köping (Kalmar län) - Köpinge (Kristianstads län) - Köpinge (socken i Malmöhus län) - Köpinge (municipalsamhälle) - Köpingebro - Köping—Hults järnväg - Köpings kontrakt - Köpings mekaniska verkstads ab. - Köpingsvik - Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg - Köpkurs - Köpmanholmen - Köpmannaförbundet - Köpmannaföreningar - Köpmannainstitutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Köping—Köpmannainstitutet
224
längst i s. ö. Kyrkan härstammar från
medeltiden men har starkt om- och tillbyggts på
1700-talet; dess främsta prydnad är ett altarskåp
från 1500-talet. I en plantering vid kyrkan står
en staty över C. W. Scheele (av Milles, 1912),
som 1775—86 var apotekare i K. De delar av
inre staden, som skonades vid den stora branden,
ha delvis kvar en ålderdomlig trähusbebyggelse
vid smala, krokiga gator. På östsidan hindras
bebyggelseutbredningen i s. av en höj drygg, som
nu upptas av Lärk- el. Karlbergsskogarnas stora
parkanläggningar; intill dessa märkas
länslasarettet, K. museum med hembygdsmuseum,
bad-och gymnastikhus samt idrottsplatsen. På
västsidan av ån utbreda sig i n. de nya
bostadsområdena på Byj orden samt längst i s. flertalet av
stadens nya storindustrier. — K. har egen
rådhusrätt och är dessutom tingsställe och
kansliort för Västmanlands v. domsaga, har
länslasarett, samrealskola med kommunalt gymnasium
samt två varannandagstidn., Bärgslagsbladet och
K.-Posten. K. bildar eget pastorat i K. kontrakt
av Västerås stift. — Litt.: G. Gustafsson, ”K.”
(i ”Sveriges städer”, 5, 1915), ”K.” (1942); K.
J. Östberg, ”Medeltidsminnen i K.” (1943).
Köping, sn i Kalmar län, Slättbo hd, kring
Köpingsviken på Ölands västkust invid
Borgholm; 49,89 km2; 953 inv. (1952). Är en av n.
Ölands naturskönaste socknar, bördig, med
någon skog och alvarmarker. 1,897 har åker.
Egendom: Lundegård. Strandbad. Tätort
Köpingsvik, 218 inv. (1951). Bland K:s talrika
forn-lämningar bronsåldersgraven Blårör. Nuv.
kyrkan byggdes 1805. Ingår i K:s och Egby
pastorat i Växjö stift, Ölands n. kontrakt.
Tillhör storkommunen Köpingsvik.
Köpinge, sn i Kristianstads län, Gärds hd på
Kristianstadsslätten; 42,01 km2; 1,589 inv. (1952).
2,768 har åker. Stationssamhället Gärds Köpinge
har 712 inv. (1951). Brännerier; tobaksodling.
Egendom: Ugerup. Kyrkan härstammar från
äldre medeltiden i romansk stil med korabsid;
senare tillbyggd. Ingår i K. och Lyngsjö
pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt. Tillhör
storkommunen Vä.
Köpinge, sn i Malmöhus län, se Stora
Köpinge.
Köpinge, f. d. municipalsamhälle, se Ramlösa.
Köpingebro, stations- och industrisamhälle i
Stora Köpinge sn, Malmöhus län.
Köping—Hults järnväg, Sveriges äldsta
järnvägsanläggning, urspr. planerad mellan Örebro
och Hult. Den ursprungliga
koncessionsinnehava-ren kunde endast fullborda sträckorna Örebro—
Ervalla (1856) och Ervalla—Arboga (1857), tills.
55 km, medan sträckan Arboga—Köping byggdes
av Arboga—Köpings järnvägs-ab. 1890 ändrade
företaget namn till Örebro—Köpings järnväg.
Köpings kontrakt i Västerås stift omfattar en
del av Åkerbo hd, Skinnskattebergs hd samt
Köping i Västmanlands län och bildar följ. 7
pastorat: Köping; Björskog och Kungs-Barkarö;
Odensvi; Skinnskatteberg; Bro-Malma; Gunnilbo
samt Hed.
Köpings mekaniska verkstads ab., Köping,
etablerat 1856, bolag 1872, äger mekanisk
verkstad och gjuteri samt tillverkar gjutgods,
kugghjul (bl. a. till växellådor) och verktygsmaskiner.
Aktiekapital 4,5 mkr, antal arbetare c:a 970.
Huvudintressent i K. är ab. Volvo.
Köpingsvik, storkommun på Öland i Kalmar
län, omfattar socknarna Föra, Alböke, Löt,
Egby, Bredsätra och Köping; 208,33 km2; 3,017
inv. (1952); i Ölands domsaga.
Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg
är utfartsväg till Köpings hamn för järnbruken
och gruvorna i Hedströmmens dalgång.
Spårvidden är 1,093 m och längden 57,3 km, inkl,
bispår till Källfallet, Bäckegruvan och Kolsva
järnverk samt förbindelsespår till Krampens
station på statsbanan Krylbo—Mjölby. Bandelen
Köping—Uttersberg öppnades för trafik 1866
och Uttersberg—Riddarhyttan 1880. K. äges av
Köping—Uttersbergs järnvägsab., i vilket bolag
staden Köping innehar aktiemajoriteten.
Köpkurs. 1) Betr, aktier och obligationer den
högsta kurs, efter vilken köpare äro villiga att
på fondbörsen förvärva det noterade
värdepapperet. 2) I fråga om utländska valutor det pris,
som Riksbanken betalar vid köp av den noterade
valutan.
Köpmanholmen, industrisamhälle i Nätra sn
i Ångermanland, vid Nätraåns utlopp i
Nätra-fjärden 14 km s. v. om Örnsköldsvik; 1,812 inv.
(1951). Hamnen har 300 m kaj vid 10,4—3,9 m
djup. Reguljära förbindelser med Stockholm och
norrländska hamnar. Ang. industrier se Forss ab.
Köpmannaförbundet, se Sveriges
köpmannaförbund.
Köpmannaföreningar, sammanslutningar av
köpmän o. a. näringsidkare, finnas i de flesta
större städer och orter med ändamål att tillvarata
medl:s gemensamma intressen. De större k. bestå
av grossister, industriidkare, banker m. fl. (d. v. s.
leverantörer och kreditgivare) och ägna sin
huvudsakliga verksamhet åt kreditväsendet genom
att tillhandahålla sina medl. soliditetsupplysningar,
utföra inkasseringar och juridiska uppdrag samt
att omhänderta, utreda och avveckla insolvensfall.
Soliditetsupplysningarna införskaffas genom
särskilda ombud på större orter, vilka även handha
inkasseringsuppdragen. K. i Stockholm,
Göteborg och Malmö ha tillsammans bildat (1928)
Köpmannaföreningarnas central
för ackords- och konkursärenden,
Ackordscentralen, inom vilken de tre
nämnda k:s ackords- och konkursavd. bedriva sin
verksamhet inom olika områden. Med
Ackordscentralen samarbeta köpmannasammanslutningar i
Gävle, Norrköping, Hälsingborg, Örebro,
Karlstad och Borås. Ett antal lokala föreningar,
hu-vudsakl. belägna i Norrland, vilka även bedriva
utredning av insolvensfall, ha sammanslutit sig
i en organisation, kallad
Köpmannaföreningarnas centralförbund för
ackords- och konkursärenden.
Köpmannainstitutet, en av Sveriges
köpmannaförbund ägd undervisningsanstalt för köpmän
och affärsbiträden. K. startades 1937 med
uppgift att på olika sätt arbeta för en förbättrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
