Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köttkontroll - Köttmjöl - Köttmjölksyra - Köttraser - Kövess von Kövesshaza, Hermann - L - La. - La (musik) - La (kemi) - Laach - Laaland - Laas, Ernst - Labadie, Jean de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231 Köttkontroll—Labadie 232
Köttkontroll, av sakkunnig personal enl.
gällande föreskrifter verkställd undersökning av
kött från nötboskap, svin, får, getter, hästar, älg,
björn, vildsvin, räv och grävling för utrönande
av dess tjänlighet till människoföda. De
faktorer, som mest bidragit till införandet av k. och
skärpandet av densamma, ha varit den ökade
kunskapen om de för människan farliga
djurparasiterna (särsk. dynt och trikiner), upptäckten av
tuberkelbacillen hos människor och djur samt
nödvändigheten av att i de alltmer växande
städerna och samhällena förlägga slakten till
offentliga slakthus och kontrollslakterier. — K. ingår
i den allmänna födoämneskontrollen och är f. n.
i Sverige reglerad genom lagen om
köttbesiktning och slakthus av n/s 1934 samt genom senare
av K. m:t el. Medicinalstyrelsen utfärdade
författningar. Länsstyrelse kan enl. nämnda lag,
vars bestämmelser äro tillämpliga på färskt, salt,
rökt el. torkat kött från ovan anförda djurslag,
ävensom av sådant kött beredd vara, efter
framställning från stadsfullmäktige el. motsv.
myndighet i stad, samhälle, kommun el. del därav
stadga köttbesiktningstvång, betr, stad
med el. utan slakthustvång. För stad el.
annat samhälle med 4,000 inv. el. däröver är
köttbesiktningstvång obligatoriskt. I Sverige förekom
ända till början av 1900-talet endast s. k.
fakultativ k., innebärande inspektion genom
hälsovårdsnämnd å torg, i butiker m. m. samt anordnandet
av köttbesiktningsbyråer, där frivillig
undersökning av kött ägde rum. Köttbesiktningstvång
innebär, att färskt kött av ovannämnda djurslag
före saluförandet skall vara av härtill av
Medicinalstyrelsen förordnad besiktningsveterinär
undersökt och förklarat tjänligt till människoföda,
varvid köttet försetts med vederbörlig stämpel.
Slakthustvång medför obligatoriskt
köttbesiktningstvång. Slakthusbesiktningen omfattar enl.
gällande föreskrifter besiktning såväl före som
efter slakten och vederbörlig stämpling.
Kasse
rat kött skall genom besiktningsveterinärens
försorg oskadliggöras el. under vissa villkor
användas till djurföda. Mindervärdigt kött underkastas
särskild behandling (sterilisering,
kylhusbehand-ling, saltning m. m. i syfte att göra det tjänligt
till människoföda. Kontrollen över
kontrollslakterier är reglerad i k. k. av 30/n 1934. Kontrollen
över importerade köttvaror regleras genom k. f.
av 3% 1921. Godkända införselorter äro c:a 50
samhällen. Kontrollen över utförsel av kött ur
riket är reglerad i k. k. av 30/n 1934. Veterinär
-styrelsen har överinseendet över k. i Sverige, och
hos styrelsen handläggas och föredragas
hithörande ärenden av statsinspektören över k.
Köttmjöl, se Köttfodermjöl.
Köttmjölksyra, se Mjölksyra.
Köttraser, spec. för köttproduktion lämpade
raser, främst av nötkreatur, får och höns. Vid
dyl. produktion fästes föga avseende vid djurens
förmåga att producera mjölk, resp, ull och ägg.
Till Sverige ha under senare år importerats
avels-djur, s. k. biffkor, av den skotska k.
Aber-deen-Angus, i syfte att bygga upp en speciell
produktion av kött av hög kvalitet. Bland
fårraserna kunna Oxforddown och Shropshire
och bland hönsraserna Plymouth rock och
Orpington räknas som k.
Kövess von K ö ve s s h a z a [kö’väj fån
kö’vä/häsa], H e r m a n n, frih.,
österrikiskungersk fältmarskalk (1854—1924). Vid i:a
världskrigets utbrott general av infanteriet och
chef för 12 :e armékåren i Hermannstadt, deltog
K. i striderna på polsk-galiziska fronten — han
intog 1915 Ivangorod. I serbiska fälttåget under
Mackensen s. å. intog han Belgrad och
framträngde ända till norra Albanien. 1916 deltog
K. i offensiven på Tyrolenfronten och förde
därefter befäl i Karpaterna och Bukovina. Han blev
fältmarskalk 1917 och utnämndes 3 nov. 1918
efter kejsar Karl till högste befälhavare; sin
myndighet som sådan hann K. dock ej göra gällande.
Lär tolfte bokstaven i svenska alfabetet.
Skrivtecknet L fanns redan i grekiska och
latinska alfabetet, l utvecklade sig därur
under medeltiden. Det vanliga /-ljudet är täml.
lika i sv., ty., fr. 0. s. v. Dessutom finnas s. k.
tjocka Z-ljud i mellersta och n. Syeriges samt
Finlands sv. talspråk i ställningar som guZt,
vaZ-de, aZn, daZ, bZå, gamZa, nyckeZ, varjämte det
ersatt rd (t. ex. gåZ i st. f. gård, fjoZ i st. f. fjord,
boZ i st. f. bord). — I slav, språk förekommer
ett postdentalt ”hårt” l, i polskan tecknat l. —
Som fornromerskt taltecken är L —
50, L = 50,000, i fornromerska texter är L =
Lucius, Laelius o. s. v., lex, liber, locus m. m.;
Z är vidare förk. för liter; L = it. lira, E —
eng. pound sterling. Vid växt- och djurnamn
betyder L Carl von Linné. — På sv.
auto-mobiler betecknar L Kristianstads lan.
La., förk. för Louisiana.
La, mus., vid solmisation i de romanska
länderna benämning på tonen a.
La, kemiskt tecken för en atom lantan.
Laach, se Maria-Laach.
Laaland [lå’lan], se Lolland.
Laas [läs], Ernst, tysk filosof (1837—85),
prof, i Strassburg från 1872. L. är en av
huvudrepresentanterna för den positivistiska filosofien
i Tyskland. Han har dock mindre beröring med
Comte än med Mill och Hume. L:s huvudarbete
är det starkt polemiska verket ”Idealismus und
Positivismus” (3 bd, 1879—84).
Labadie [labadi’], Jean de, fransk mystiker
och separatist (1610—74). L., som urspr. var
jesuit, övergick 1650 till calvinismen och kallades
1666 till predikant för den vallonsk-reformerta
församlingen i Middelburg i Nederländerna.
Un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
