Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsting - Landstingsdirektör - Landstingsman - Landstingsmannaval - Landstingsmedel - Landstingsområde - Landstorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345 Landstingsdirektör—Landstorm 346
fattning fördelas på två el. flera specialavd. —
L:s hälso- och sjukvårdande verksamhet utövas
av en gemensam hälso- och
sjukvårdsberedning, som dock kan uppdelas på en
hälso- och en sjukvårdsberedning. Som sådan
beredning kan förvaltningsutskottet el. avd. av
detta fungera, vilket är fallet i flertalet län. Om
särskild beredning finns, skall
förvaltningsutskottet alltid ha överinseende över dennas
ekonomiska förvaltning. — L. har alltsedan sin
tillkomst haft till uppgift att ”besluta om för
landstingsområdet gemensamma angelägenheter,
vilka avse allmänna hushållningen, jordbrukets
o. a. näringars utveckling, anstalter för
kommunikationsväsendets befordrande, hälso- och
sjukvård, undervisning samt allmän ordning och
säkerhet m. m. dylikt, såvitt dessa angelägenheter
icke enl. gällande författningar tillhöra offentlig
myndighets ämbetsåtgärd, ävensom att handha de
ärenden i övrigt, som enl. beslut av Konung och
riksdag skola ankomma på 1.” Den viktigaste
uppgiften är hälso- och sjukvården. L. handhar
lasarett och sjukstugor, sanatorier och
tuberkulossjukstugor, epidemisjukhus, vårdanstalter för
kroniskt sjuka och för lindrigt sinnessjuka,
sin-nesslöanstalter, barnhem, distrikts- och
dispensär-vården, barnmorskeväsendet, förebyggande
möd-ra- och barnavården, den sociala
hemhjälpsverk-samheten samt vissa andra sociala uppgifter m. m.
På undervisningsväsendets område har 1. inrättat
folkhögskolor, lantmannaskolor,
lanthushållssko-lor och centrala verkstadsskolor samt lämnat
betydande bidrag till sådana el. andra skolor jämte
det frivilliga folkbildningsarbetet. L. skola även
välja led. till F. K. — L. åtnjuta stora
statsbidrag, men deras förnämsta inkomst är
landstingsskatten, vilken erlägges av envar,
som jämlikt senast fastställda taxeringslängder
är inom landstingsområdet skyldig erlägga
allmän kommunalskatt. Landstingsskatten utgår
med visst, av 1. bestämt belopp per skattekrona
och drabbar envar skattskyldig i förh. till det
antal skattekronor och skatteören, som enl.
bestämmelserna i kommunalskattelagen påförts
vederbörande. Kommun kan helt el. delvis slippa
deltaga i av 1. beslutade utgifter för vissa
ändamål, om dessa utgifter anses medföra ingen el.
obetydlig nytta för kommunen i fråga. Enl.
epidemilagen kan stad, som deltager i 1., erhålla
K. m:ts medgivande att utgöra eget
epidemidistrikt med befrielse från bidrag till
epidemisjukvården i övrigt inom landstingsområdet. L:s
räkenskaper ställas på kalenderår. För
granskning av det nästfoljande årets räkenskaper och
den under 1. hörande förvaltningen skall varje
lagtima 1. utse minst 3 revisorer jämte
erforderligt antal suppleanter. — Kommun el. medl. av
kommun inom landstingsområdet äger rätt att
hos K. m:t i regeringsrätten överklaga l:s beslut.
— K. m:ts godkännande erfordras för att ge
bindande kraft åt sådana l:s beslut, som avse
påläggande av avgifter, vilka erfordra uttaxering
för längre tid än 5 år; upptagande av lån, ställt
på längre återbetalningstid än 5 år; försäljning,
pantförskrivning el. utbyte av någon sådan läns-
kommunen tillhörig fastighet, som för dess
gemensamma nytta genom gåva el. testamente
tillfallit länskommunen, ävensom överenskommelse,
som medför förändring i de rättigheter
länskommunen äger till sådan fastighet;
landstingsområdes indelning i valkretsar för val av
lands-tingsmän; vissa beslut enl. lagen om kommunal
fondbildning. — En viss kontroll över
landstings-förvaltningens effektivitet utövas av flera
centrala ämbetsverk, främst Medicinalstyrelsen men
även Socialstyrelsen, Skolöverstyrelsen,
Lant-bruksstyrelsen och Yrkesskolöverstyrelsen. •—
F. n. förberedes ny lagstiftning rörande 1. —
Litt.: O. Sörndal, ”Våra 1. och deras uppgifter”
(1945).
3) Landstinget är sedan 1849 namnet på
den danska folkrepresentationens första
kammare. Genom författningsändringarna 1866 blev
L. mindre folkligt sammansatt än förut, men
den stora författningsrevisionen 1915 medförde
demokratisering av även denna kammare. Genom
grundlagsändring 1953 avskaffades den.
Landstingsdirektör, kommunal tjänsteman,
tillsatt av landsting med uppgift att övervaka
förandet av landstingets räkenskaper, biträda
förvaltningsutskottet vid handhavandet av
kassarörelsen samt uppgöra förslag till inkomst- och
utgiftsstat, föra protokoll vid
förvaltningsutskottets och dess avdelningars sammanträden, bereda
och föredraga de ärenden, som där förekomma,
övervaka verkställigheten av besluten. Därjämte
skall 1. i regel ha överinseende över den
ekonomiska förvaltningen vid landstingets sjukhus och
inrättningar.
Landstingsman, medl. av ett svenskt landsting.
Landstingsmannaval, se Landsting.
Landstingsmedel kallas de av landsting till
uttaxering beslutade medlen.
Landstingsområde, det område, inom vilket ett
svenskt landsting har sin verksamhet. L.
sammanfaller vanl. med ett län; Kalmar län är dock
delat i 2 1., varjämte Stockholm, Göteborg,
Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle ej
tillhöra något 1.
Landstorm, från början benämning på
organiserat folkuppbåd vid sidan av den mera övade
hären. Så var t. ex. förhållandet med 1. i
Preussen 1813. När vämpliktsarméerna blevo större,
övergick 1. till att bli en härorganisatorisk
benämning på det uppbåd, som bestod av de äldsta
värnpliktiga. I undantagsfall benämndes även det
yngsta uppbådet (före värnpliktstjänstgöringen)
för 1. L. har huvudsakl. bestått av inf. och vanl.
varit avsedd för bevakning i hemorten, lokala
för-svarsuppgifter el. i undantagsfall försvar av
mindre viktig frontdel. I moderna
försvarsorganisationer placeras de värnpliktiga i
krigsförban-den med hänsyn till deras lämplighet för
befattningarna, ej som förr nästan enbart med
hänsyn till deras ålder. Indelningen i olika
uppbåd finns därför som regel ej längre. — Före
2 :a världskriget fanns 1. bl. a. i Norge (de 3
yngsta och 11 äldsta årsklasserna), Tyskland
(värnpliktiga äldre än 45 år), Schweiz (8
årsklasser), Polen, Rumänien, Bulgarien och Turkiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
