Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksmöten - Lantbruksnämnd - Lantbruksombud - Lantbruksredskap - Lantbruksriksdag - Lantbruksrådet - Lantbruksskola - Lantbruksstipendiat - Lantbruksstyrelsen - Lantbrukssällskap - Lantbruksundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373 Lantbruksnämnd—Lantbruksundervisning 374
och ett av de 6 distrikt, vari landet för nämnda
ändamål indelats, dels därefter ett
rikslantbruks-möte. Rikslåntbruksmöten ha sålunda hållits i
Axvall 1935, Malmö 1937, Rommehed 1939,
Norrköping 1942, Umeå 1944 och Solvalla invid
Stockholm 1946. Efter det senare ställdes 1. under
utredning, och framdeles skall 1. anordnas av
hushållningssällskapen och deras förbund utan
något bestämt tidsschema.
Lantbruksnämnd, lokalt, statligt organ för
jordbrukets rationalisering. 1947 års riksdag
fattade slutgiltigt beslut om upprättande av en 1.
inom vart och ett av landets 26
hushållnings-sällskapsområden (fr. o. m. 1948). L.
övertog härmed egnahems- och
torrläggningsnämnder-nas samt en del av hushållningssällskapens
tidigare arbetsuppgifter. Bland l:s viktigaste
uppgifter märkas den yttre och inre
rationaliseringen, den sociala jordbrukskreditgivningen samt
ärenden enl. vanhävds- och jordförvärvslagen.
Den yttre rationaliseringen syftar till
komplettering av de icke bärkraftiga jordbruken. Till den
inre rationaliseringen höra torrläggning, nyodling,
gödselvårds- och siloanläggningar m. m.
Lant-bruksingenj örsorganisationen inordnades samtidigt
under 1. L., som sorterar under
Lantbrukssty-relsen, står under ledning av en lantbruksdir.,
som tillika skall vara medl. av
hushållningssällskapets förvaltningsutskott. En fullt utbyggd 1.
skall bestå av 4 avd., näml. 1 för vardera yttre
och inre rationaliseringen, 1 lantbruksingenj
örs-avd. och 1 kameral- och administrationsavd.
Lantbruksombud, de personer, som på
hushållningssällskapens sammanträden äga rösträtt. De
utses av hushållningssällskapets medl. häradsvis.
Lantbruksredskap, se Lantbruksmaskiner.
Lantbruksriksdag, se Hushållningssällskap.
Lantbruksrådet, se Lantbruksstyrelsen.
Lantbruksskola, se Lantbruksundervisning.
Lantbruksstipendiat, se Lantbruksingenjör.
Lantbruksstyrelsen, centralt ämbetsverk,
inrättat 1889 och sedan 1900 tillhörande Jordbruksdep.
L. har till uppgift att följa lantbrukets och dess
binäringars tillstånd och utveckling samt att
vidtaga el. hos K. m:t föreslå åtgärder för dessa
näringars främjande. Under L. sortera
lantbruksnämnderna (se d. o.), statskonsulenterna och
lant-bruksattachéerna. Under L:s överinseende stå
dessutom Statens centrala frökontrollanstalt och
de lokala frökontrollanstalterna, Statens
maskin-och redskapsprovningsanstalter, Statens
lantbruks-kemiska kontrollanstalt och de lokala kemiska
stationerna, hingstdepåerna vid Flyinge och
Strömsholm samt alla med statsmedel
understödda lantbruksundervisningsanstalter utom
Lant-brukshögsk. — 1918 inrättades i anslutning till L.
det s. k. Lantbruksrådet med uppgift att
avgiva yttrande och förslag ang. ärenden
hän-skjutna till dess prövning. Det indrogs 1928. —
1948 års riksdag fattade beslut om
omorganisation av L. (fr. o. m. V7 1948), betingad av en
sammanslagning av den förutvarande
egnahemsstyrelsen med L. samt inrättandet av
lantbruksnämnder (se d. o.). -— Enl. den nya instruktionen
för L. skall denna bestå av en chef, som är ordf.
och generaldir. för verket, 2 överdir. och 4 andra
led. L. är organiserat på två huvudavd.: en
ra-tionaliseringsavd. och en lantbruksavd., under
ledning av var sin överdir. Den förra omfattar
jordförbättrings-, byggnads- och
planläggnings-byrån, den senare en lantbruks-, stuteri- och
un-dervisningsbyrå.
Lantbrukssällskap. De första svenska
allmänna sammanslutningarna av jordbrukare för
deras yrkes främjande voro hushållningssällskap.
Senare ha bildats föreningar av lantbrukare
hu-vudsakl. för att avhandla lantbrukets
angelägenheter, kallade lantbruksklubbar. Sedan
staten på 1890-talet börjat vidtaga särskilda
åtgärder för bildande av småjordbruk, har ett
antal småbrukarföreningar bildats. En
riksförening för jordbrukets fria representation
och befordran är Sveriges lantbruksförbund (se
d. o.).
Lantbruksundervisning bedrives i Sverige
efter i huvudsak två linjer, en teoretisk, mera
vetenskapligt betonad, den s. k. högre 1., och en
mera praktiskt inriktad, den s. k. lägre. 1. Den
högre 1. är förlagd till Lantbrukshögskolan vid
Ultuna, där utbildningen av agronomer numera
sker, samt till Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinst. På Alnarp utbildas nu bl. a.
lant-mästare, en utbildning närmast avsedd för
driftsledare vid större jordbruk. — Den lägre 1.
bestrides av lantbruks- och lantmannaskolor,
jordbrukets yrkesskolor (s. k. jordbruksskolor),
lant-hushållsskolor samt av vissa specialkurser.
Den första skolan av typen
lantbruksskola upprättades 1834 på Degeberg i
Västergötland, och på 1880-talet funnos över 30 dylika.
Av de nuv. lantbruksskolorna, som alla äro
förlagda till större jordbruksegendomar, äro två helt
statliga, näml, de på Ultuna och Alnarp. De
övriga äro privata skolor, som åtnjuta
statsbidrag. I allm. förekomma både ett- och tvååriga
kurser, de förra i huvudsak avsedda för egna
jordbrukare, de senare för arbetsförmän. Under
sommarhalvåret är utbildningen i stort sett
anlagd på övning i praktiska jordbruksarbeten,
under det att vintern till övervägande del utnyttjas
för teoretisk undervisning i alla för
jordbruksdrift aktuella ämnen.
Lantmannaskolorna, av vilka de första
tillkommo på 1870-talet som utbyggnad på
folk-högsk., äro nu 49. De ägas av
hushållningssällskap, landsting el. föreningar, som för
verksamheten åtnjuta statsbidrag. Undervisningen är till
övervägande del teoretisk och avsedd som
komplement till tidigare erhållen praktisk erfarenhet.
För tillträde till lantmannaskola erfordras endast
vanlig folkskola. Flera olika kurser stå de
studerande till buds. De mest besökta äro de
ordinarie vinterkurserna på minst 125 dagar. På en
del håll äro dessa förlängda, och vissa skolor ha
även helårskurser el. fortsättningskurser. På
några skolor i Norrland äro kurserna förlagda
till sommarhalvåret. Undervisningen är
kostnadsfri, men eleverna få själva betala kost och logi.
Specialkurs för kontrollassistenter är inrättad på
flertalet lantmannaskolor. Av jordbrukets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
