Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legitimationspapper - Legitimera (sig) - Legitimister - Legitimitet - Legoavtal - Le Goffic, Charles - Legogivare - Legohjon (tjänare) - Legokontrakt - Legostadga - Legostämma - Legosängsavgift, sjukhusavgift - Legotagare - Legotrupp - Legouvé, Ernest - Legrand, Louis - Legros, Alphonse - Legua - Leguaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Legitimera—Leguaner
526
skuldebrevslagen § 33 regleras den juridiska
betydelsen av legitimationsklausuler i enkla
skuldebrev. Sådan klausul fritar aldrig gäldenären från
att vid betalning till papperets innehavare
undersöka, om denne är rätt borgenär. Endast om
gäldenären härvid förfarit med nödig aktsamhet,
blir han fri, därest det skulle visa sig, att
mottagaren icke var rätt borgenär. I sparbanksböcker,
sparkasseböcker och motböcker, som utfärdas av
centralkassor för jordbrukskredit, få över huvud
taget icke legitimationsklausuler intagas.
Legitimera (sig), se Legitimation.
Legitimi’ster (fr. légitimistes), franskt
politiskt parti. L. användes först som partinamn för
de fransmän, som efter julirevolutionen 1830
förblevo anhängare av de fördrivna Bourbonerna i
opposition mot huset Orléans. Deras tronkandidat
blev greven av Chambord. Efter hans död (1883)
ersattes namnet legitimister av roj alister.
Legitimitet (fr. légitimité’), laglighet; en
re-gents el. tronpretendents rätt till kronan på grund
av rättsregler, som ej i laga ordning ändrats. —
Av äldre tiders diplomater, särskilt av Talleyrand
på Wienkongressen 1814, tillerkändes endast de
ärftliga furstehusen legitimitet; oinskränktheten
och oföränderligheten av deras makt
(”konunga-dömet av Guds nåde”) upphöjdes till en
oomtvistlig princip (legitimitetsprincipen). I
rak motsats därtill står den bl. a. av Napoleon
III proklamerade
folksuveränitetsprin-cipen, som överlämnar åt folken själva att fritt
utse sina statsöverhuvud.
Legoavtal, den gamla, numera mindre
brukliga gemensamma benämningen på s a k 1 e g a
och tjänstelega. Legogivare kallas vid
saklega den, som upplåter nyttj anderätten, och
vid tjänstelega den, som åtager sig att utföra
arbetet. Legotagare kallas motparten, som
betingar sig nyttj anderätten, resp, arbetet, mot
visst utfäst vederlag: legan, i särskilda fall
”hyra”, ”arrende”, ”arbetslön”.
Le Goffic [la gåfi’k], Charles Henri,
fransk författare (1863—1932). Han skildrade
framför allt sin födelsebygd, Bretagne, på vers
och prosa. L:s bästa lyrik återfinnes i ”Amour
breton” (1889) och ”Le bois dormant” (1900);
bland hans romaner må nämnas ”Le crucifié de
Kéraliès” (1892). Han har också skrivit
värdefulla folkloristiska och litteraturhistoriska
arbeten.
Legogivare, se Legoavtal.
Legohjon, äldre benämning på tjänare
i sådan anställning, som reglerades av den
numera upphävda legostadgan ”för husbönder och
tj änstehjon”.
Legokontrakt betyder dels dets. som
legoavtal (se d. o.), dels den skriftliga handling, vari
sådant avtal avfattats.
Legostadga, författning ang.
tjänstehjonsav-tal, dess ingående och upphörande samt rättsliga
verkningar. Den senaste svenska 1. var utfärdad
1833 °ch upphävdes 1926.
Legostämma, äldre svensk rätts namn å
avtal om lega av jord el. hus, även tiden för dylika
avtal.
Legosängsavgift, sjukhusavgift, av
landstingen, resp, stadsfullmäktige bestämd avgift
per dag för åtnjutande av sjukvård å allmänna
sjukhus.
Legotagare, se Legoavtal.
Legotrupp, krigsfolk, som tjänar mot lega,
d. v. s. avtalade förmåner (vanl. sold).
Legouvé [lagove’], Gabriel Er ne st, fransk
författare (1807—1903). Han hade som
dramatiker stor framgång med ”Louise de Lignerolles”
(1838; sv. övers. 1839), ”Adrienne Lecouvreur”
(1849; sv. övers. 1851) och ”Bataille des dames”
(1851; Sthlm s. å.; När damerna föra krig), de
två senare författade i samarbete med E. Scribe.
Legrand [lagra’], Louis, fransk konstnär
(1863—1951). Han vann omkr. 1890 ett namn som
tecknare i tidningen Le Courrier Francais. I
teckningar och etsningar fastslog han typer från
Parislivets vulgära sidor, karakteriserade med en
närgången och raffinerad skärpa, som påminner
om Rops och Degas, vivörer, balettflickor o. a.
typer. Bland hans etsningsserier intar ”La faune
parisienne” främsta platsen. Hans intresse har
även sträckt sig till kustbefolkningens liv; han
har även behandlat religiösa motiv samt målat i
olja (”Dansös”, i Luxembourgmuseet).
Legros [lagrå’], A 1 p h o n s e, fransk-engelsk
konstnär (1837—1911). Han ägnade sig i Paris
åt porträtt (bl. a. ett av L. Gambetta) och
religiösa kompositioner i realistisk teknik men
övergick, sedan han 1866 bosatt sig i London, alltmer
till etsningen, inom vilken konstart han i
England blev en föregångsman.
Legua [lä’gcoa] (i Portugal légua), vägmått; i
Spanien = 3 millas = 6,687,24, i Portugal = 3
milhas = 6,198 m, i syd- och mellanamerikanska
stater varierande mellan 4,190 och 6,600 m, i
Colombia och Argentina = 5,000 m.
Leguaner, Iguänidae, en artrik ödlefam., med
utbredning huvudsaki. i de varma delarna av
Amerika. Hos alla är tungan kort och fastvuxen
och tänderna fästa vid inre delen av käkens kant.
Det artrikaste släktet är a n o 1 i e r n a, Anolis,
med spenslig kropp, mycket lång och smal svans
och väl utvecklade ben. Alla äro livliga, grant
färgade djur med förmåga att växla färg. De
leva av insekter. Släktet Conolophus omfattar en
art, drus huvudet, C. subcristatus. L e g
u-ansläktet, Iguana, igenkännes på från
sidorna hoptryckt kropp, stort fyrkantigt huvud,
kraftiga ben, lång svans, stor, hängande
strup-säck med taggkam och en från huvudet till
svans-spetsen löpande ryggkam. Leguanen, Iguana
tuberculata, når en längd av intill 1,6 m, varav
över 1 m kommer på svansen. Leguanen är ovan
vackert grön, under gulvit, vistas mest i träd,
helst nära vatten, och simmar skickligt. Födan
utgöres av växtämnen. Den försvarar sig, även
mot människan, genom kraftiga bett. P a d d ö
d-1 o r n a, släktet Phrynosoma, utmärkas i motsats
till övriga 1. av platt, bred kropp och kort svans.
Fjällen äro på ryggsidan utbildade till taggar.
De leva i Mexico och angränsande delar av
Nordamerika. Paddödlan, P. cornutum, är brungul
och når en längd av 12—13 cm, varav endast 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
