Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lejdtrafik - Lejman, Fritjof - Lejon - Lejondal - Lejonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Lejman—Lejonet
544
Lejon, hona (främst) och hanne.
senterade ett värde av 503 mkr importerade och
240 mkr exporterade varor.
Lejman, Artur Elof Fritjof Richard,
jurist, (f. 1907 19/3), jur. kand. 1930, jur. dr
(”Bidrag till läran om återvinning i konkurs”) 1939,
doc. vid Stockholms högsk. 1939—47, prof, i
civilrätt vid Lunds univ. 1947. L. har även utg.
”Om begreppet nyttjanderätt till fast egendom”
(1944), ”Rättsförhållandet mellan hyresvärd och
hyresgäst” (1951).
Lejon. 1) (Zool.) Se Lejonet.
2) (Her.) Lejonet, den vanligaste av heraldikens
varelser, hör jämte örnen till de äldsta
vapenbilderna. L. framställes i regel upprätt, stående på
vänster (numera på båda) bakben med huvudet i
profil. Förekomsten av flera bilder i samma sköld
tvingar dock ofta 1. att intaga gående ställning.
Gående 1. med huvudet en face kallas leopard.
Mellanting mellan 1. och leopard finnas och ha
särskilt i fransk och tysk heraldik fått speciella
benämningar. Så kallas ett upprätt stående 1.
med huvud en face léopard lionné, gelöwter
Leopard och ett gående 1. med huvudet i profil Hon
léopardé, leopardierter Löwe. Såväl upprest som
gående 1. framställas stundom med tillbakavänt
huvud, ”tillbakaseende”. Krönta 1. förekomma
särsk. i kungl. men även i icke kungl. personers
vapen. L. framställdes oftast i guld el. rött, även
i silver, svart och blått. L. i två eller flera av
dessa färger förekomma även. Vanl. göras
tänder, klor och tunga, ofta även kronan, av annan
färg.
Lejondal, egendom i Bro och Låssa kommun,
Uppsala län, 10 km s. om Sigtuna, vid stranden
av Lej ondaissjön; äges av Stockholms
stadsmission, som där driver gästgårdsrörelse.
Lejonet, Félis le’o, jämte
tigern största medlem av
katt-fam. Felidae, har brett
huvud, kraftiga lemmar, breda
tassar, uppdragna ljumskar,
kort, slät, enfärgad hårrem,
svans med svart hårkvast,
små ögon med rund pupill.
Hannen bär en efter ålder
och ras olika stor man.
Honan saknar man. Färgen är
vanl. grågul, än mera grå, än
något rödgul, manen ofta mer
el. mindre svart. Ungarna äro
grågula, något ulliga med
svartaktig ryggstrimma och
små strödda, mörka fläckar.
L. fanns förr i hela Afrika
och i Asien genom
Mesopotamien och s. Persien till n. v.
Indien samt ännu i historisk
tid i s. ö. Europa. (Somliga
förf, anse, att
Balkanlän-dernas 1. direkt härstamma
från grottlejonet, Felis
spelaea, som under
paleoli-tisk tid var samtida med
människan i Mellaneuropa).
Inom lejonets stora
utbredningsområde ha åtskilliga geografiska raser
utbildats: B e r b e r 1 e j o n e t, F. leo barbara, täml.
rödgult, med stor svart man, sträckande sig till
framryggen och längs buksidorna, i Nordafrika
nu sannolikt utrotat. S e n e g a 11 e j 0 n e t, F. leo
senegalensis, mindre, med ljus man endast framtill.
Kaplejonet, F. leo capensis, storvuxet, med
stor mörk man även längs buken, nu utrotat.
M a s s a i 1 e j o n e t, F. leo massaica, i Östafrika,
medelstort (kroppslängd 160—175, svanslängd
100 cm), man varierande i storlek och färg.
S o m a 1 i 1 e j o n e t är ett täml. litet lejon med
liten man. I n d i s k a 1., F. leo goojratensis, med
el. utan man, finnes nu endast i ringa antal i
Kathiawar. L. är stäppdjur, jagar på öppen mark
men drager sig om dagen tillbaka till ett snår,
en bergsklyfta el. dyl. Hanlejon leva ofta
enstaka, stundom med en el. flera honor. Dessa,
som äro talrikare än hannarna, hålla länge ihop
med unglejonen. L. jaga nattetid, mest sebror och
antiloper. Smärre djur dödas med ett bett i
nacken, större gripas i ett språng med en tass
över nosen, den andra över bogen, så att nacken
bräckes. Vid riklig tillgång på vilt anfallas vanl.
ej tamdjur. Strutsfarmer anfallas dock gärna.
Ätm. om dagen flyr 1. för människan, om det ej
sårats el. retats. Människoätare äro sällsynta, vanl.
gamla djur med utslitna tänder. L:s
åskliknan-de rytande höres nattetid, ett oroat el. retat 1.
låter höra ett dovt hostläte. Efter omkr. 15
veckors dräktighet föder lejoninnan 2—5 ungar.
L. fortplanta sig i fångenskap.
L. har såsom sinnebild för styrka och mod
redan i äldsta tider avbildats. I det gamla
Egypten var det helgat åt krigsgudinnan Sechmet. Jfr
Evangelistsymboler och Kristussymboler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
