Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lincoln, Abraham - Lincoln Motor Co. - Lincolnshire el. Lincoln - Linctus - Lind (botanik) - Lind, Erik (språkforskare) - Lind, Erik (ämbetsman) - Lind, Gustaf - Lind, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Lincoln Motor Co.—Lind
716
tiska disputationer med denne under livlig
spänning i hela landet genomdebatterade slaverifrågan.
Douglas valdes visserligen men hade av L.
drivits till uttalanden, vilka kostade honom
sydstatsdemokraternas förtroende och vållade en för det
demokratiska partiet ödesdiger splittring vid
presidentvalet 1860. På republikanska
nationalkonven-tet i Chicago i maj s. å. utsågs L. till partiets
presidentkandidat. Vid själva valet (6 nov. s. å.)
segrade L. till följd av motståndarnas splittring.
Valet blev signalen till sydstaternas beslut att
utträda ur Unionen, och de hade redan hunnit
långt med förberedelserna för inbördeskriget, då
L. 4 mars 1861 tillträdde sitt ämbete. Hans
ställning var oerhört svår: han hade endast en
minoritet av valmännen att stödja sin auktoritet på,
hans statsmannaegenskaper kritiserades skarpt av
de gamla politikerna i kongressen, t. o. m. delvis
i hans eget kabinett, och från alla håll
bestormades han med välmenta men okloka råd. Hans
försiktiga politik gick bl. a. ut på att ej stöta
de i slaverifrågan delade gränsstaterna ifrån sig,
vilket skulle ha äventyrat den slutliga segern
för den sak L., stödd på sin ämbetsed, ansåg
som sin huvuduppgift, näml, upprätthållandet
(efter krigsutbrottet återställandet) av Unionen.
Hösten 1862 syntes för L. tiden omsider vara
inne för ett avgörande steg i slaverifrågan. 22
sept. utfärdade han sin förberedande
proklamation om slaveriets avskaffande 1 jan. 1863 i de
stater, som då ännu voro i uppror mot Förenta
staterna, och nyårsdagen 1863 följde den
definitiva frigörelseproklamationen, vari L. ”som en
nödvändig åtgärd för upprorets undertryckande”
förklarade slavarna inom det upproriska
sydstats-området för all framtid fria. Under tiden
fortsatte L., som urspr. varit anhängare av slaveriets
avskaffande genom skadestånd till slavägarna,
sina bemödanden att genom författningsändring
fullständigt upphäva allt slaveri inom Förenta
staternas område. Kongressens samtycke härtill
vanns 31 jan. 1865, men först 18 dec. s. å. —
efter L:s död — kunde författningsändringen
proklameras som definitivt genomförd. L.
omvaldes 8 nov. 1864 till Förenta staternas president
(med general McClellan som motkandidat). 4
april 1865 kunde L. hålla sitt intåg i
sydstats-huvudstaden Richmond. Då L. 14 april 1865 i
Washington bevistade en teaterföreställning,
tillfogade en sydstatsfanatiker, skådespelaren J. W.
Booth, honom ett sår i tinningen medelst ett
pistolskott, och L. avled 15 april på morgonen.
L. prisas med rätta som en av världshistoriens
ädlaste karaktärer och lade under inbördeskriget
i dagen stora statsmannaegenskaper. Ej minst
med hänsyn till rekonstruktionsarbetet efter
inbördeskrigets slut var hans död i segerns
ögonblick en stor nationalolycka. L. var lugn och
kallblodig, långsam i att fatta beslut men
orubblig och energiskt målmedveten vid deras
genomförande. — Litteraturen om L. präglas ofta av
måttlös beundran. En skrift som E. L. Masters,
”L. The man” (1931) är intressant som motpol
härtill. Eljest kunna nämnas biogr. av J. G.
Nicolay och J. Hay (10 bd, 1890), N. W. Ste-
phenson (1922), W. E. Barton (2 bd, 1925), C.
Sandburg (6 bd, 1926—39; i sammandrag och
sv. övers. 1944) och J. G. Randall (1945 och
1947). På svenska föreligger S. Wikberg, ”A. L.”
(1940). — L:s samlade skrifter föreligga i många
olika uppl., bl. a. av J. G. Nicolay och J. Hay
(2 bd, 1894, ny uppl., 1920); ett gott urval utg.
av A. B. Hart (1920).
Lincoln Motor Co. [li^kan måu’ta ka’mpani]
grundades 1917 i Detroit av H. M. Leland.
Företaget råkade 1921 i likvidationssvårigheter och
såldes 1922 på offentlig auktion till Henry Ford
för 8 mill. $. Bilmärket Lincoln tillhör en
hög pris- och kvalitetsklass. Nuv. huvudfabrik för
tillverkningen uppfördes 1946 i Metuchen, New
Jersey.
Lincolnshire [li’ijkan/(i)9] el. Lincoln,
grevskap i ö. England, mellan Humber och The
Wash; 6,901 km2, 602,202 inv. (1921).
Huvudstad är Lincoln. L. uppdelas sedan gammalt i
distrikten Holland (102,000 inv.) kring The
Wash, Kesteven (132,000 inv.) v. därom och
Lindsey (473,000 inv.) n. om dessa.
Linctus (av lat. ICngere, slicka), en starkt
sötad, flytande medikamentform, som begagnas
för att underlätta intagandet av vissa
illasma-kande medikament. Mest bekant är L. pectorälis,
bröstsaft, beredd av Roséns bröstdroppar.
Lind, bot., se Lindsläktet.
Lind, Erik Henrik, språkforskare och
biblio-graf (1849—1931), fil. hedersdr i Uppsala 1900,
2:e bibliotekarie vid Uppsala univ.-bibi. 1910. L.
har bl. a. utg. de gedigna verken ”Norsk-isländska
dopnamn och fingerade namn från medeltiden”
(1905—15, suppl. 1931) och "Norsk-isländska
personbinamn från medeltiden” (1920—21),
oumbärliga hjälpmedel för nordisk namnforskning.
Bestående värde har också undersökningen ”Om
rim och verslemningar i de sv. landskapslagarne”
(1881).
Lind, Erik Valle, ämbetsman (f. 1888 17/io),
jur. kand, i Uppsala 1912, assessor i Svea hovrätt
1919, hovrättsråd 1928, revisionssekr. 1929,
justi-tieråd 1933; sekr. i Lagberedningen 1924, led. av
denna 1926—33.
Lind, Gustaf Herman, trädgårdsman (1869
—1945), föreståndare för Lantbruksakad:s
träd-gårdsavd. vid Experimentalfältet 1901—34, L.
bidrog kraftigt till därvarande trädgårdsskolas
omorganisation och utveckling och tog verksam del
i arbetet för den svenska fruktodlingens och
trädgårdsskötselns främjande, särsk. under sin
verksamhet som sekr. i Sveriges pomologiska
förening och som ordf, i Stockholms gartnersällskap.
L. utgav en mängd skrifter, varibland må nämnas
”Fruktodling vid svenska hem” (1907),
”Egna-hemsträdgården” (1909), ”Våra frukter och bär”
(1912), ”Våra prydnadsträd och buskar” (1914),
”Svensk frukt” (1920—24), ”Kyrkogården” (s.
å.; tills, m. E. Nohlgård) och ”Vegetabilierna i
det svenska folkhushållet” (1936).
Lind, Gösta Abraham, ämbetsman (f. 1898
12/t), jur. kand. 1923, assessor i Svea hovrätt
1932, hovrättsråd 1937, revisionssekr. 1939, justi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
