Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungby horn och pipa - Ljungbyån - Ljungdahl, David - Ljungdahl, 1. Karl-Gustaf - Ljungdahl, 2. Axel - Ljungdahl, Malte - Ljungdal, Arnold - Ljungdalen - Ljungen - Ljunggren, 1. Elof - Ljunggren, 2. August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Ljungdahl—Ljunggren
868
Ljungby horn och pipa.
Ur G. Näsström, ”Forna dagars
Sverige”.
sten för att åse
trollens julfest
under stenen,
som då stod
på guldpelare.
Trollen bådo
honom dricka
ur deras horn
och blåsa i
pipan, men han
slog ut drycken
och red bort
med
dyrgriparna. Enl. sägnen
skall olycka
drabba gården
och dess ägare,
om horn och
pipa flyttas
därifrån.
Säg
nens äldsta uppteckning finnes 1692 i ”Relation
om Ljungby gård, dess horn och pipa” (1775; tr.
senast 1925) av W. J. Coyet. Sägnen har utan
verklighetsgrund knutits till Ljungby för att
förklara, hur horn och pipa kommit till gården,
varvid Magiesten, som haft andra trollsägner knutna
vid sig, också givit en anknytningspunkt.
Ljungbyån, i ö. Småland, från Lenhovda sn,
Kronobergs län, till Kalmarsund, 8 km s. v. om
Kalmar; flodområde 750 km2; längd 70 km;
medelvatteneffekt 2,800 kW; utbyggd effekt 260
kW. — Ån har namn efter Ljungby by och
socken vid nedre loppet.
Ljungdahl, David Vilhelm, konstnär (1870
-—1940), elev av Konstakad., sedan 1912 lärare
vid Tekniska skolan i Stockholm. I skilda
tekniker utförde L. stadsmotiv från Stockholm och
Visby och gjorde sig särsk. känd genom intima
teckningar och laveringar för bokverk och tidskr.
Ljungdahl. 1) K a r 1-G u s t a f L.,
elektrotekniker (f. 1892 V11), examinerades 1914 från
Tekniska högsk., var 1915—16 anställd vid ab.
Elevator och Asea, inträdde 1916 i Älvkarleby
kraftverks tjänst som distriktsassistent, blev 1917
driftschef där, var 1927—32 chef för Västerås
ångkraftverk, 1932—38 för Norrländska
kraftverken samt 1938—39 överdir. vid Statens
vat-tenfallsverk. Sistn. år lämnade han statstjänsten,
sedan han utsetts till verkst. dir. för Svenska
ångpanneföreningarnas centralorganisation samt
för Mell. och n. Sveriges ångpannefören. Sedan
1943 är han dessutom dir. för S. Sveriges
ångpannefören. L. blev 1940 led. av Statens
bränslekommission, dess v. ordf. 1943 och var
kommissionens ordf. 1946—47. L. har anlitats bl. a. som
kraft- och bränsleteknisk sakkunnig även i andra
sammanhang.
2) Axel Georg L., den föreg:s bror, militär
(f. 1897 7/s), officer vid S. skånska inf.-reg. 1918,
kapten vid Generalstaben 1930, vid flygvapnet
1936, major s. å., överste 1940, generalmajor 1943.
L. genomgick flygförarutbildning 1921—23, var
chef för Västmanlands flygflottilj 1939—42, för
Flygstaben 1942—47 och är sedan 1947 chef för
3:e flygeskadern. Han var 1933—35 sakkunnig i
1930 års försvarskommission och är sedan 1945
led. av Luftfartsstyrelsen.
Ljungdahl, Malte Johan Julius, läkare (f.
1882 W4), med. dr i Lund 1915, doc. i praktisk
medicin 1915, klinisk laborator och bitr, lärare i
medicin 1918—23, överläkare vid Ramlösa 1912—24,
vid Malmö allm. sjukhus’ medicinska avd. 1925
—48 (sjukhusets styresman från 1931); prof:s
titel 1937. I L:s värdefulla författarskap ingå
bl. a. ”Ämnesomsättningssjukdomar. —
Avita-minoser. — Reumatiska sjukdomar. — De
vanligaste förgiftningarna” (1930), ”Reumatiska
sjukdomar” (1944); därjämte har han medverkat
bl. a. i red. för ”Pharmaconomia Svecia.
Handledning i läkemedlens användning för läkare och
medicine studerande” (1938, 2:a uppl. 1943). L.
har även varit ordf, i svenska
farmakopékom-mitten.
Ljungdal, Arnold Gottfrid, bibliotekarie,
författare (f. 1901 2/s), fil. lic. 1926, anställdes
vid Stockholms stadsbibliotek 1928, 2:e
bibliotekarie där 1938. L. var v. ordf, i Svenska
clarté-förbundet 1932—35, ordf. 1944—47, v. ordf, i
Sveriges författarförening 1940—48. — Under
studieåren i Lund var L. en av de ledande i de
radikala studentrörelserna med Clarté som forum.
Han skrev lyrik av socialistiskt omstörtande
karaktär (”Till den nya tiden”, 1926, ”Fanorna”,
1928, och ”Ungdom”, 1931). ”1 folkton 1934”
(1934) inrymde även ett antal dikter med
bibliska motiv i radikal variation. Urvalet ”Lyriskt
bokslut” (1945) visade L. både som optimistisk
och kamplysten oppositionsman och som ärlig och
pessimistisk kritiker av sin samtid. Diktsaml.
”Katedral” (1950) vittnade om en stark
förnyelse av L:s lyrik i fråga om temata och teknik.
Hans senaste diktsaml. heter ’”Till mänska
klarnad (1953). L. har även skrivit ett skådespel
”Morgonrodnad” (1927) och romanen ”Farväl
till Don Juan” (1941). Av hans teoretiska
skrifter kunna nämnas ”Tiden och tron” (1926),
”Nihilismens filosofi” (1943) och ”Marxismens
världsbild” (1947). — G. 1926—31 m. förf.
Ingeborg Björklund.
Ljungdalen, turistort i Storsjö sn i Härjedalen.
Ljungen, namn på näset ö. om Skanör och
Falsterbo i Skytts hd i Skåne; c:a 20 km2.
Borrningar efter petroleum och salt ha till betydande
djup företagits på näset; genom dets. framgår
Falsterbokanalen. — Litt.: H. Lindal, ”L. genom
tiderna” (3:e uppl. 1947).
Ljunggren. 1) Elof L., nykterhetsman,
tidningsman och politiker (1869—1953), bl. a.
initiativtagare till och förste ordf. (1896—1906) i
Sveriges studerande ungdoms helnykterhets förb.,
red. för Nerikes-Tidn. 1903—44, liberal led. av
A. K. 1925—36. L. var en av de ledande
männen inom den förbudsvänliga nykterhetsrörelsen
och en av de främsta talesmännen för
totalförbud inför 1922 års folkomröstning i denna fråga.
2) August L., den föreg:s bror,
nykterhetsman och socialpolitiker (1874—1943), fil. kand, i
Lund 1900, folkskollärare i Stockholm 1901—09,
verkst. dir. i Centralförb. för
nykterhetsundervis-ning 1903-—41, initiativtagare till Centralförb. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
