Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungquist, 1. Ivar - Ljungquist, 2. Birger - Ljungquist, 3. Walter - Ljungqvist, Gunnar - Ljungsarp - Ljungsbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Ljungqvist—Ljungsbro
874
rig utg. av Dagens Nyheter
1924—47. L. har framträtt
som berättare med de både
litterärt och kulturhistoriskt
värdefulla
provinsskildringarna ”Det mörka Småland”
(1921) och ”Livets strid”
(1922), den livfulla historiska
romanen ”Nils Dacke ”(1927),
hexametereposet ”Herrens
lilla plantering” (1836; under
pseud. Bengt Östberg),
en realistisk skildring av en
väckelserörelse i Småland,
och romanen
”Bittenbergar-na” (1948), en släktroman.
”Smålänning, guhjälp!”
(1941) är en lokalhistorisk
skildring. L. har dessutom
utg. ”Ur Dagens Nyheters
historia” (2 dir, 1952—53).
2) Göte Birger L., den
föreg:s kusin, målare (f.
1894 2%), en av den nutida
svenska konstens främsta
kvinnoskildrare. Från att ha
börjat utbilda sig till
typograf övergick L. under
stu
dier vid Althins målarskola till konstnärsbanan,
utbildade sig från 1919 vid Konsthögsk. och for
1922 till Paris. L. debuterade 1927 med gruppen
De tretton men fick sitt egentliga genombrott
först med en separatutställning 1941. L. har
kallats en svensk bonde-Renoir, och liksom för den
franske mästaren äro för honom den nakna
kvin-nomodellen och landskapet de viktigaste motiven.
Ovanligt begåvad som kolorist, har L. utvecklat
sin färgstil från en luftig mjuk, grå valörskala i
Corots anda till en blommande kolorit i släkt med
Bonnards. Under 1940-talets senare del lämnade
emellertid L. sin förfinade kolorism och började
arbeta med fastare former och hårdare
valörmotsättningar. Under senare tid har hans intresse för
den svenska folkvisan kommit till uttryck i
akva-rellerade illustrationer. — L. är medl. i gruppen
De unga. Representerad bl. a. i Nationalmuseum
samt Göteborgs och Linköpings museer.
3) Walter Bertil L., den föreg:s bror,
författare (f. 1900 11/g). L. debuterade 1933 med
”Ombyte av tåg” (1 :a pris i Bonniers litterära
magasins tävling om en kort roman), som var
en av de första svenska romanerna i E.
Heming-ways stil. I romanen ”Släkten står på trappan”
(*935) kommer hans tekniska begåvning till sin
rätt. ”En dörr står på glänt” (1937) är hans
hittills enda novellsaml., utmärkt av en mystiskt
visionär naturinlevelse, medan romanerna
”Resande med okänt bagage” (1938) och ”Farväl,
sommar!” (1940), om äktenskap, som hållit och
icke hållit, framför allt innehålla briljanta
psykologiska porträtt. Detsamma gäller
kärleksromanen ”Vandring med månen” (1941;
filmatiserad). Efter ”Vägskäl” (1943), som präglas av L:s
ibland alltför försynta och tveksamma hållning
inför sitt motiv, uppvisar ”Azalea” (1948) nya
Birger Ljungquist: Fiolspelaren, 1942. Nationalmuseum.
sidor hos förf., ett originellt experimenterande
med handlingen och en ljust spirituell replikkonst,
medan man i ”Nycklar i okänt rum” (1950)
återfinner den för L:s hela författarskap
utmärkande, djupa dragningen mot det mystiska och
öververkliga. Hans senaste bok är romanen
”Revolt i grönskan” (1951). — Litt.: A.
Lundkvist, ”W. L.” (i Den unga parnassen,
1947).
Ljungqvist, Gunnar Natanael,
försäkringsman, politiker (f. 1898 %), fil. kand, i
Uppsala 1921, i försäkringstjänst 1925, bitr. dir. 1934,
v. verkst. dir. 1936, verkst. dir. och led. av
styrelsen för Städernas allmänna försäkringsbolag
med dotterföretag sedan 1946. L. var led. av
1945 års försäkringsutredning och är sedan 1947
v. ordf, i styrelsen för Sveriges försäkringsbolags
riksförb. Han var styrelseordf. i
Stockholms-högerns förb. 1940—45, partiets gruppledare i
stadsfullmäktige 1942—44 och led. av A. K. 1945
—48. Under Finsk-ryska vinterkriget 1939—40
utförde L. ett betydande arbete för hjälpaktionen
från Sverige.
Ljungsarp, sn i Älvsborgs län, Kinds hd, s. ö.
om Ulricehamn, vid länsgränsen; 68,87 km2, 560
inv. (1952). Kuperad höglandssocken, vars ö. del
huvudsaki. upptages av mossar. 498 har åker.
Medeltida kyrka, om- och tillbyggd 1835. Ingår
i Dalstorps, Hulareds, Nittorps, ölsremma och
L:s pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Tillhör storkommunen Dalstorp.
Ljungsbro, industrisamhälle i Vreta klosters
sn i Östergötland, vid Motala ström och Göta
kanal 3 km v. om Roxen; 1,788 inv. (1951). Här
finnas chokladfabrik, såg och lådfabrik,
tillhörande Svenska chokladfabriksab. (650 arb.),
mekanisk verkstad, metallgjuteri m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
