Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
London
942
den, som var torrare, rikare på källor och
lättare att försvara än den s. I slutet av
300-talet gick stadsmuren, varav rester
anträffats under Towern, kring Minories, under
London Wall och General Post Office, från nuv.
Towern på insidan av Minories och Houndsditch
över Bishopsgate längs London Wall och
Monk-well Street, vidare mot s. till Aldersgate Street och
mot v. över General Post Office längs Newgate
Street samt mot s. omedelbart ö. om Old Bailey
över Ludgate Hill till Thames. Möjl. hade muren
redan under romersk tid 6 portar: Aldgate,
Bishopsgate, Cripplegate, Aldersgate, Newgate och
Ludgate. Det gamla forum har anträffats under
Leadenhall Market. Den äldsta hamnen utgjordes
av Walbrooks mynning vid Dowgate. Under
romersk tid fanns bebyggelse utanför murarna vid
nuv. The Strand och s. om floden. Romarna ha
också trol. byggt en träbro över Thames, och
L. utvecklades till en betydande vägknut. I
början av 400-talet återkallades de romerska
trupperna från England, och under de närmaste årh.
ha vi endast sparsamma och osäkra uppgifter
om staden. 839 brändes staden av danskarna.
Alfred den store fördrev danska vikingar från
L. 884 och återuppbyggde staden och dess murar
886. Knut den store kröntes och hade sitt
residens i London. Medeltidens L. hade ung. samma
utsträckning som romartidens. Redan under
900-talet hade köpmän från Danmark, Frankrike och
Flandern slagit sig ned i L., och under senare
hälften av årh. kommo ”easterlings”
(”östling-ar”) från Köln, Dortmond, Münster, Utrecht,
Bremen och Hamburg. Senare fick Hansan stort
inflytande på L:s utrikeshandel. Under
medeltiden lade fartygen till vid Dowgate, Billingsgate
och Queenhithe (v. om Southwark Bridge). För
utvecklingen av industri och handel hade de olika
gillena stor betydelse. Italienska bankirer hade
sina kontor vid Lombard Street. Efter den stora
branden i sept. 1666, som ödeläde 3A av L., S:t
PauVs Cathedral och 87 av stadens 109 kyrkor
jämte 13,200 hus, vidtog ett snabbt
återuppbyggnads- och utvidgningsarbete. Mot slutet av
1600-talet var området mellan Westminster och L.
bebyggt. Under 1700-talet skedde en stor
expansion åt alla håll, särsk. åt v., där kvarteren
mellan och ö. om Regent’s Park och Hyde Park
växte upp. Samtidigt blev L. arvtagare till
Hansan, Antwerpen och Amsterdam och utvecklades
till jordens största handels-, industri- och
hamnstad. Omkr. 1760 raserades murarna.
Luftkrigföringen mot hemorten under 1 : a
världskriget inleddes i maj 1915 med
luft-skeppsanfall mot England. På gr. av
luftskeppens sårbarhet övergick man redan på hösten
1916 till flygplan. Verkan av anfallen blev
relativt ringa. Omkr. 225 eldsvådor utbröto, c:a 600
personer dödades och närmare 2,000 skadades.
Luftanfallen mot L. under 2 : a
världskriget varade fr. o. m. ,8/e 1940, då den första
LONDONS HAMNOMRÅDE
f St Katherine Docks
2 Regents Canal Dock
LONDONS
TI LLVÄX1
1560-1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
