Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lordmarskalk - Lord Mayor - Lordos - Lord President el. Lord President of the Council - Lord Privy Seal - Lords Justices of Appeal - Lords of Appeal in Ordinary - Lorelei, Loreley - Lorensberg - Lorensbergsteatern - Lorents, Yngve - Lorentz, Hendrik - Lorentzen, Mogens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Lord Mayor—Lorentzen
8
1672 ärftlig inom ätten Howard (huvudman:
hertigen av Norfolk), i Skottland tillkom den till
1716 ätten Keith.
Lord Mayor [lä’d mä’o], innehavare av den
högsta kommunala förtroendeposten i City of
London (upprättad 1191). L. utses för 1 år av
Court of Aldermen bland de 2 kandidater, som
föreslagits av Court of Common Hall, ett slags
allmän stämma av cityborgare. L. presiderar i de
kommunala råden, men hans inflytande på Citys
förvaltning är i allm., ej stort; hans judiciella
befogenheter anses vara viktigare. L. har stora
representativa förpliktelser och särskilt residens
(Mansion House). L. installeras i sitt ämbete
9/n; dagen kallas Lord Mayor’s Day och firas
traditionellt med en festlig procession, Lord
Mayor’s Show. — Titeln L. förekommer även
i vissa andra engelska städer.
Lordos [-å’s] (grek. lo’rdosis), svankrygg, se
Ryggradskrökning.
Lord President [lå’d pre’zidant], eg. Lord
President of the Council [ov Öa
kåu’nsl], högre engelsk statsfunktionär, åt
vilken anförtrotts presidiet i Privy Council. Denna
honnörspost är förenad med led.-skap av
kabinettet och tillhör numera nästan undantagslöst
överhuset.
Lord Privy Seal [lä’d pri’vi si’l],
”lordsigill-bevararen”, högtstående engelsk statsfunktionär,
som regelbundet tillhör det brittiska kabinettet.
Med ämbetet som sådant följer numera ingen
speciell förvaltningsverksamhet, varför det
stundom händer, att en kabinettsled., som är chef
för ett ministerium, därjämte beklädes med
ifrågavarande post.
Lords Justices of Appeal [lå’dz d$a’stisiz ov
opi’l], eng., appellationsdomare, de fem domare,
som äro ord. bisittare i Court of Appeal.
Lords of Appeal in Ordinary [lå’dz ov opi’l
in å’dnri], eng., sex höga engelska domare, som
sitta i överhuset för att utöva dess domsrätt i
högsta instans och biträda Privy Council i dess
domsutövning.
Lorelei [lå’roläi], Loreley, klippa på h.
stranden av Rhen i Hessen-Nassau, nära Bingen;
reser sig brant 133 m över floden och är bekant
för sitt eko. Sagan om trollkvinnan L., som
genom sin sång dårar den förbiseglande, är diktad
av Clemens Brentano (”Lore Lay”, 1800) och
har först under 1800-talet, framför allt genom
H. Heines bekanta dikt ”L.”, vunnit sin stora
spridning. — Litt.: H. Seeliger, ”Die L.-sage”
(1898).
Lorensberg, stadsdel i Göteborg (se d. o.,
sp. 627).
Lorensbergsteatern, se Göteborg, sp. 634.
Lorents [lä’-], Y ngve, publicist, historiker
(f. 1887 20/io), fil. dr vid Uppsala univ. 1916,
utrikespolitisk medarbetare i Stockholms Dagblad
1913—20, huvudred, för ”Bonniers
konversationslexikon” 1920—29, för ”Nordisk familjebok”
1933—37 och dess ”Månadskrönika” 1938—39.
L. har utg. bl. a. ”Efter Brömsebrofreden”
(dr-avh. 1916), ”Världskriget och frederna” (i
”Norstedts världshistoria”, 14, 1937) samt ”Krig och
internationell politik
1914—1939” (i
”Folkens historia genom
tiderna”, 6, 2:a uppl.
1950). L. är red. för
det stora
samlingsverket ”Vår egen tids
historia” (1933 ff.), i
vilket han författat
del III, ”Första
katastrofen. Stormakterna
och världspolitiken
1900—18” (1952). Han
var medred. för
”Andra världskriget” och
utrikespolitisk krönikör i radio 1932—48. Främst
på hans initiativ och med honom som drivande
kraft tillkom Utrikespolitiska inst., och han
fungerar alltsedan dess start 1938 som ordf, i dess
styrelse.
Lorentz [lä’ränts], H end rik Antoon,
holländsk fysiker (1853—1928), prof, i matematisk
fysik i Leiden 1878. L. var en av samtidens
inflytelserikaste författare inom den matematiska
fysikens område. Hans viktigaste teoretiska
arbeten äro byggda på att elektriciteten är fördelad
i smådelar, elektroner, vilken hypotes blivit
grundval för den moderna teorien om
elektriciteten. L. drog ur sin teori den slutsatsen, att
magnetismen borde utöva inflytande på en kropps
ljusstrålning, vilket experimentellt påvisades av
Zeeman 1898, varför Nobelpriset i fysik 1902
delades mellan dessa båda forskare. Viktiga
arbeten behandla frågan om de optiska företeelserna
hos kroppar i rörelse.
Dessa ledde honom
1897 till slutsatsen, att
kroppar i rörelse bli
förkortade längs
rörelseriktningen, vilken
upptogs av
relativitets-principens anhängare.
L. förklarade på
detta sätt
aberrationsfe-nomenet o. a. därmed
sammanhängande
svårlösta frågor. Arbeten
av L. beröra de
Ste-fan-Boltzmannska och
Wienska lagarna för
ljusstrålningen (1901), det Hallska fenomenet
(1884) och termoelektricitetens teori (1889) samt
utspädda lösningars molekylarteori (1891).
Lore’ntzen, Mogens, dansk målare,
tecknare och författare (1892—1953), en av den
samtida danska målarkonstens mera betydande
förmågor. L:s läggning för storformad,
monumental komposition drog honom till J. W.
Wil-lumsens och E. Munchs konst. Hans bild av
Liebknecht som agitator liksom hans dekorationer
i Roskilde folkhögskola visa dock självständighet
och originalitet. Som grafiker har L. utfört
bokillustrationer, affischer etc. Han har skrivit
reseskildringar och dikter samt framträtt som
radiokåsör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
