Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftvärn, luftvärnsartilleri - Organisation - Beväpning - Gruppering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Luftvärn
90
Organisation. L. ingår i armén och då
antingen som ett särskilt truppslag (Sverige) el. i art.
(England). Det kan också tills, m. flygvapnet
bilda ett särskilt vapenslag (t. ex. det tyska
Luft-waffe). Härutöver ingår 1. alltid i krigsfartygens
beväpning. I Sverige utbröts 1. 1942 ur art. och
bildade ett eget truppslag inom armén. Det
ut-göres av 3 l.-reg., Lv 1 i Karlsborg, Lv 2 i
Linköping, Lv 3 i Norrtälje, samt 4 1,-kårer, Lv
4 i Malmö, Lv 5 i Sundsvall, Lv 6 i Göteborg och
Lv 7 i Luleå. Inom den svenska marinen
finnas dels flottans 1., dels kustart :s 1., det senare
ingående i kustart.-reg. — Med hänsyn till l:s
användning skiljer man på fält-, flygfälts-,
territoriellt och marint 1. Fältluftvärn avses
för arméstridskrafternas skydd. F1 y g
fälts-luftvärn avses för skydd av flygfält och på
dessa baserade flygförband. Det
territoriella 1. avses för hemortens försvar. L. är
mo-toriserat med undantag för det territoriella 1.,
som i regel är fast uppställt.
Beväpning. Karakteristiskt för l.-pjäser är
obegränsat sidriktfält (360°), höjdriktfält mellan
—io° och +900, hög rikthastighet, hög
eldhastighet och stor utgångshastighet hos projektilerna.
Pjäser med kaliber från 12 mm intill 150 mm
förekomma, de mindre för närförsvar, de större
för försvar mot flygplan på stora höjder och
avstånd.
Lätta 1 v-p jäser (kaliber <1 60 mm) avses
främst för bekämpning av flygplan, som utföra
låg-, dyk- el. störtanfall. Då dessa anfall
genomföras under korta tidsmoment, 4—10 sek.,
måste pjäserna ha mycket stor eld- och
rikthastighet. Den förra vinnes genom helautomatiska
mekanismer, i vissa fall genom flera eldrör i
samma lavett. Den stora rikthastigheten vinnes
vid större kaliber och multipelpjäser genom
maskinriktning. Kulsprutor och 20 mm
automatkanoner användas främst för att avvärja
attacker. Riktmedlen äro här utförda för
direktriktning och utgöras vanl. av enkla
galler- el. ringsikten, monterade på pjäsen.
Äldre 40—60 mm pjäser äro också i regel
försedda med riktmedel för direkt riktning,
ringsikten el. optiska sikten med korrektör.
Moderna pjäser äro i regel anordnade för
indirekt riktning med maskinriktning, varvid ett
antal pjäser betjänas av ett centralsikte.
Eftersom avfyring sker från centralsiktet, kunna
pjäserna vara praktiskt taget obemannade.
Ammunitionen utgöres för kulsprutorna av pansar- och
brandprojektiler, för automatkanonerna av
spräng-och brandgranater. Projektiler och granater äro
försedda med spårljus, granaterna med
högkänsliga anslagsrör. Patronmatningen sker med
patronband, magasin el. patronknippen i laddramar.
Tunga 1 v-p jäser (kaliber > 60 mm)
avses främst för bekämpning av flygplan på stora
avstånd och höjder och användas för försvar av
områden. Även dessa pjäser böra ha stor
eldhastighet för att under den relativt korta tid,
under vilken beskjutning kan ske, 30—60 sek.,
hinna avge så många skott som möjligt mot
målet. Mekanismerna äro i allm. halvautomatiska,
Modern svensk 57 mm Iv-automatkanon, maskinriktad.
men även helautomatiska ha börjat införas.
Pjäsernas riktning sker i regel indirekt,
överföring av skjutelement till pjäsen sker på elektrisk
väg med följevisarsystem (handriktning) el. med
motorer (maskinriktning). Ammunitionen
utgöres främst av spränggranater. Rören kunna vara
tidrör el. hellre zonrör och anslagsrör. I vissa
fall förekommer kombinerat tid-anslagsrör. Vid
pjäser med indirekt riktning användas särskilda
instrument, dels mätinstrument, dels
räkne-instrument. Det vanligaste mätinstrumentet är
radar. Två typer av radar erfordras, dels en
spaningsradar för att uppsöka målen, dels en
eld-ledningsradar, som noggrant och kontinuerligt
inmäter målet. Som reserv för radar användes
optiskt centralsikte, vanl. kombinerat med
av-ståndsinstrument. Mätelementen överföras på
elektrisk väg till räkneinstrumentet el., som det
vanl. kallas, centralinstrumentet. Detta
uträknar på elektrisk-mekanisk väg fortlöpande
målets rörelseelement (kurs och fart),
framförhållningen och skjutelementen till pjäserna
(sid-skalevinkel, elevation och i förekommande fall
tempering). I vissa fall äro centralsiktet och
centralinstrumentet sammanbyggda. — Till 1.
räknas även strålkastare och
spärrballonger.
Gruppering. Lätt 1. grupperas främst för
skydd av särskilda skyddsföremål, ss. fartyg,
broar, kraftverk, dammar, fabriker, flygfält,
fältart :s pjäsplatser, järnvägsstationer etc., d. v. s.
för ett ”punktförsvar”. Attackpjäser grupperas
därvid i omedelbar närhet av skyddsföremålet,
100—200 m. Maskinriktade pjäser av 40—60 mm
kaliber kunna uppställas på större avstånd från
skyddsföremålet och kunna användas för ett
begränsat ”ytförsvar”. Tungt 1. grupperas också
för ”punktförsvar” men främst för ”ytförsvar”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
