Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lund, Henrik - Lund, Pehr af - Lund, Peter Wilhelm - Lund, Ragnar - Lund, Olof Richard - Lunda (Uppland) - Lunda (Södermanlands län) - Lunda, Lundariket - Lundagård (borg) - Lundagård (tidning) - Lundahl, Ivar - Lundahl, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Lund—Lundahl
116
från Nordnorge, är hans porträttkonst. Hans
snabba målaröga och skickliga
karakteriserings-förmåga gjorde honom till en framstående
por-trättör. Även som framstående etsare och
lito-graf ägnade han sig främst åt porträttering. —
Litt.: P. Gauguin, ”H. L.” (1931).
Lund, Pehr af, skriftställare, militär (d.
1806). Han spelade under förberedelserna till
1772 års statsvälvning en viktig roll i Finland
som mellanhand åt Sprengtporten och adlades
därför s. å. samt blev major 1774. L. råkade
emellertid i en tvist med kommendanten i Lovisa,
och rättegången slutade med att han dömdes till
avsättning. Han begav sig då till Stockholm och
började 1781 utge tidningen Dag-Bladet:
Wäl-signade Tryck-Friheten, som var avsedd att reta
och såra konungen och hans omgivning.
Tidningen nedlades omsider 1784 (hette då
Tryck-Friheten den Wälsignade), sedan L. fått pekuniärt
understöd av Schröderheim och sålunda ej längre
behövde skriva för uppehället. Han blev senare
jordbrukare och uppträdde en kort tid 1792 ånyo
som publicist.
Lund [lo’n], Peter Wilhelm, dansk
naturforskare (1801—80). 1825—29 vistades L. i
Brasilien, 1832 återvände han dit. Hans ”Blik paa
Brasiliens dyreverden för sidste j ordomvæltning”
(5 avh., 1835—45), resultat av sedan 1834
verkställda undersökningar i några kalkstensgrottor,
gjorde honom känd i hela den bildade världen.
Hans stora samlingar bevaras nu i Köpenhamns
zoologiska museum; jfr K. F. Lütken, ”E museo
Lundii” (2 bd, 1888—96).
Lund, Ragnar Fritiof, skolman (f. 1900
2/io), fil. kand, i Uppsala 1928, lärare vid Vår
gård i Saltsjöbaden 1929—33, rektor för
Brevskolan 1933—45-
L-var 1939—41 ordf,
och verkst. led. i
kris-studiekommittén, 1941
—45 chef för
sektionen för kulturell
folkberedskap inom
Statens informationssty-relse, 1944—45 verkst.
chef och kanslichef
i
Informationsstyrel-sen, 1945—46
sakkunnig i Ecklesiastikdep.
och vid flera tillfällen
t. f.
undervisningsråd, sedan 1947 ord.
undervisningsråd och chef för Skolöverstyrelsens
folkbildningsrotel. L. har även varit led. av
olika nämnder och utredningar ang.
undervisnings-och folkbildningsfrågor samt försvarsväsendets
personalvård. Han är sedan 1942 ordf, i
Försvarsväsendets personalvårdsnämnd, sedan 1947
ordf, i Statens folkbildningsnämnd och sedan
1948 chef för Svenska storlogen av
Godtemplar-orden. Utom studiehandledningar o. dyl. har L.
utg. bl. a. ”Swedish adult education” (1939),
”Scandinavian adult education” (1949) och ”Två
tal om demokrati” (s. å.).
Lund, Olof Richard, skådespelare (f. 1885
9/t), började sin teaterbana hos V. Castegren vid
Stora teatern i Göteborg 1904—06, var anställd
vid Folkteatern i Stockholm 1006-—07 och vid
Svenska teatern 1907—10 samt ägnade sig
därefter åt turnéverksamhet. L. var 1913—20 en av
den svenska filmens flitigast använda skådespelare
och var högt skattad för sitt väl avvägda,
stilfulla spel, framför allt i ”Herr Arnes pengar”,
”Stormfågeln”, ”Klostret i Sendomir” och
”Balettprimadonnan ”.
Lunda, sn i Uppland i Stockholms län,
Seming-hundra härad, n. ö. om Sigtuna; 36,47 km2, 434
inv. (1952). Skogsomgiven utlöpare av
Uppsalaslätten kring övre Lagga- och Närtunaåarna; i
v. Långåsen el. Stockholmsåsen. 1,273 har åker.
I L. anlägges storflygplatsen Halmsjöfältet.
Kyrkan av gråsten härstammar från 1400-talet; flera
runstenar. Gravfält. Ingår i Skepptuna och L.
pastorat i Ärkestiftet, Seminghundra och
Ärling-hundra kontrakt. Tillhör storkommunen
Skepptuna.
Lunda, sn i Södermanlands län, Jönåkers hd,
v. om Nyköping; 85,10 km2, 1,429 inv. (1952).
Ligger på nordsluttningen av Kolmården och med
huvudbygden i den bördiga Kiladalen. 2,618 har
åker. Stationssamhället J ö n å k e r har 361 inv.
(1951). Kyrkan är huvudsaki. från 1769.
Pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings v. kontrakt.
Tillhör storkommunen Jönåker.
Lunda, Lundariket, fordom självständig
negerstat kring Kassai-flodens källområde,
sedan 1890-talet delat mellan Belgiska Kongo och
portugisiska Angola. L., som trol. grundats på
1500-talet av baluba, växte genom införlivandet
av smärre riken. Det regerades av
dubbelhärskare, en manlig, Muata Jam vo, efter vilken riket
ofta uppkallats, och en kvinnlig, Lukokesha, som
var den förres styvsyster och icke fick gifta
sig. Inv., av olika ursprung, kallas med ett
sammanfattande namn balunda.
Lundagård, de medeltida lundensiska
ärkebiskoparnas borg i Lund (se d. o.).
Lundagård, organ för Lunds studentkår,
uppsatt 1920.
Lundahl, Ivar Claes Jonas, språkforskare (f.
1894 5/ii), fil. dr 1928, doc. i nordiska språk i
Göteborg 1927—33, i nordisk ortnamnsforskning
i Stockholm 1937—39, lektor vid högre allm.
lärov. för flickor på Norrmalm 1930—48, prof,
i nordiska språk vid Uppsala univ. 1948, i
nordiska språk, särsk. ortnamnsforskning, 1951. L.
har bl. a. utg. värdefulla avh. i
ortnamnsforskning, ss. ”Falbygdens by- och gårdnamn” (1927),
”Om förhållandet mellan ortnamn och
inbyggar-namn” (i Namn och bygd, 25, 1937) och den
intressanta betydelsehistoriska undersökningen
”Studier över bruket av pluralis hos substantiv
i fomvästnordiskan och fornsvenskan” (i Arkiv
för nordisk filologi, 55, 1940). Han har även
utg. den sammanfattande inledningen till
”Ortnamnen i Älvsborgs län” (1948) och undersöker
och publicerar för Kungl. ortnamnskommissionens
räkning ortnamnen i Skaraborgs län.
Lundahl, Nils, skolman (1858—1940), blev
efter avlagd folkskollärarexamen 1878 lärare vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
