Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundberg, Gustaf (målare) - Lundberg, Gustaf (skogsman) - Lundberg, 1. Gustaf (tekniker) - Lundberg, 2. Bo - Lundberg, 1. Hans - Lundberg, 2. Erik (arkitekt) - Lundberg, Lennart - Lundberg, Ragnar - Lundberg, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Lundberg
120
stellfärger satte sin prägel på den svenska
porträttkonsten under rokokon. Sedan
ungdomsin-trycken från Largillière och Rosalba Carriera
bortarbetats, visa hans arbeten en rent personlig
stil, som utmärker sig för god karakteristik och
fin kolorit. Bäst äro kanske hans porträtt av unga
damer, där skissen av den sköna Juliana Henck
(Konstakad.) intar en rangplats. Totalomdömet
om L:s konst försvagas betydligt på gr. av den
masstillverkning han tillät sig, och arbeten från
hans senare år äro matta i färgen och
schablonmässiga. Men flera av hans tidigare pasteller ha
stor konstnärlig intensitet. I regel äro hans
porträtt osignerade. L. blev hovintendent och 1776
dir. för Konstakad. Nationalmuseum,
Drottningholm, Tullgarn och Gripsholm samt många av
våra svenska slott och herresäten bevara arbeten
av hans hand. — Litt.: O. Levertin, ”G. L.”
(1902); G. W. Lundberg, ”Pastellmålaren G. L:s
Parisperiod” (i ”Nationalmusei årsbok”, 1929),
”G. L:s pasteller tillhöriga Nationalmuseum”
(därst., 1937).
Lundberg, Gustaf, skogsman (f. 1882 29/io),
examinerad från Skogsinst. 1904, efter
tjänstgöring i Skogsstaten och Domänstyrelsen extra
lektor i skogsteknologi vid Skogsinst. 1908, prof,
i skogsteknologi m. m. vid Skogshögsk. 1916, från
1937 Skogshögsk :s rektor; emeritus 1947. L.
har utg. ”Handbok i skogsdikning” (1914, 2:a
uppl. 1926) samt ett stort antal arbeten och
uppsatser i olika facktidskr. i skogsteknologiska
frågor samt ang. jakt och hunduppfödning.
Lundberg. 1) Gustaf L.,
hållfasthetstekni-ker (f. 1901 u/n), examinerades från Tekniska
högsk. 1925, fil. mag. vid Stockholms högsk. 1926.
Efter kompletterande studier i matematik blev
han beräkningsingenjör vid ab. Nomy i Ulvsunda
1930—37 och, sedan ab. Nomy övertagits av
SKF, vid sistn. företags beräkningsavd. i
Göteborg 1937—42; prof, i elasticitets- och
hållfast-hetslära vid Chalmers tekniska högsk. 1942. Bland
L:s skrifter märkas ”Studier över
spänningsför-delningen i omgivningen av kroppars kontakt”
(1932; tills, m. F. K. G. Odqvist) och
”Elas-tische Berührung zweier Halbräume” (i
”For-schung auf dem Gebiete des Ingenieurwesens”,
10, 1939)-
2) Bo Klas Oskar L., den föreg:s kusin,
flygtekniker, flygplankonstruktör och flygare (f.
1907 V12), civilingenjörsexamen vid Tekniska
högsk. 1931, chef för beräknings- och
försöks-avd. samt provflygare vid ab. Svenska
järnvägs-verkstädernas aeroplanavd. i Linköping
(konstruerade 4-sitsiga land- och sjöflygplanet ”Viking
II”) 1931—35, chef för beräknings- och
försöks-avd. samt konstruktör och provflygare vid E.
Sparmanns flygplanverkstad, Stockholm, 1935—
37, bitr, luftfartsinspektör och provflygare vid
Luftfartsmyndigheten 1937—39, chef för ab.
Götaverkens flygavd. i Stockholm (jakt- och
bombflygplanprojekt) 1939. L. var 1940—44 chef
för Flygförvaltningens konstruktionskontor.
Under L:s ledning tillkom på kort tid
jaktflygplanet J 22, vilket uppvisade ett flertal av enl. L :s
idéer utvecklade nyheter och finesser. L. blev
1944 chef för hållfasthetsavd. vid Flygtekniska
försöksanstalten, Ulvsunda, 1947—48 därjämte
t. f. överdir. och sedan 1948 överdir. och chef
där. L:s flygtekniska uppsatser och utredningar
omspänna aerodynamik, flygplanstatik,
prestandaberäkningsmetoder och flygplanprojekteringsteori.
Lundberg. 1) Hans Torkel Fredrik L.,
ingenjör (f. 1893 22/z), bergsingenjör 1917,
ingenjör i ab. Bergsbyrån 1918, i ab. Elektrisk
malm-letning 1923, teknisk dir. i Swedish American
Prospecting Corp., New York, 1924, verkst. dir.
och v. president där 1929 samt i Swedish
American Prospecting Co. of Canada 1926. Sedan
1932 utövar L. konsulterande verksamhet i
Montreal och Toronto. L. har uppfunnit och
utvecklat praktiska metoder för elektrisk malmletning.
2) Erik Johan L., den föreg:s bror,
konsthistoriker och arkitekt (f. 1895 V2), erhöll sin
utbildning dels vid Tekniska högsk. 1917—18 och
1922—24, dels vid Stockholms högsk., där han
1935 blev fil. dr. L. var 1929—32 intendent och
föreståndare för Skansens kulturhistoriska avd.
och ritkontor, blev 1932 extra antikvarie vid
Riksantikvarieämbetet, 1938 antikvarie och chef för
byggnadsminnesavd. och 1946 prof, i svensk och
jämförande arkitekturhistoria vid Konsthögsk. L.
har deltagit i el. lett en rad utgrävningar, bl. a.
vid Vreta kloster, Nyköping, Söderköping och
Skänninge, samt restaureringar, bl. a. av
Malmöhus samt tills, m. E. Auby Vårdsbergs, Herre
-stads, Kvistbergs och Lofta kyrkor samt
Göks-holms och Stola slott. Han har byggt Västerviks
museum och lett omdaningar inom Skansen. I
anslutning till sina undersökningar har L.
bedrivit en omfattande publikationsverksamhet. Bland
hans skrifter märkas ”Herremannens bostad”
(dr-avh., 1935), ”Byggnadskonsten i Sverige” (2 bd,
1940—48) och ”Arkitekturens formspråk” (4 bd.
1945—5 O-
Lundberg, Lennart Arvid, pianist och
tonsättare (1863—1931), studerade vid konservatoriet
i Stockholm 1881—86 och senare i utlandet. 1904
—28 var han lärare i pianospel vid nämnda
kon-servatorium. L. har skrivit sånger och
pianomusik.
Lundberg, Nils Ragnar Wilhelm,
ämbetsman (f. 1905 27/7), jur. kand. 1928, assessor 1939
och hovrättsråd 1946 i Svea hovrätt, byråchef
1941 och statssekr. 1947—49 i Försvarsdep.,
ge-neraldir. och chef för Försvarets civilförvaltning
sedan 1949. L. var notarie och sekr. i olika
riksdagsutskott 1932—40, från sistn. år sekr. i och
led. av flera utredningar m. m. rörande
försvaret samt sekr. i 1943 års försvarsutskott och
1945—47 generalsekr. i 1945 års
försvarskom-mitté.
Lundberg, Nils Rudolf Ingevald,
fiskeri-tjänsteman (1844—1902), fil. dr 1875, förste
fis-keriassistent 1876, fiskeriintendent hos
Lantbruks-akad. 1884 (t. f. sedan 1878), fiskeriinspektör och
led. av Lantbruksstyrelsen 1889. På L:s initiativ
upprättades 1890 Statens fiskodlingsanstalt vid
Finspång och stiftades Svenska fiskareförbundet.
L. grundade 1892 Sv. fiskeritidskr., vars utg.
han var till sin död. L. har bl. a. utg. ”Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
