Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lüneburger Heide, Lüneburgheden - Lynett - Lyngby (Malmöhus län) - Lyngby (Kongens, Köpenhamn) - Lyngbykulturen - Lyngdal - Lyngsfjord (Lyngen) - Lyngsjö - Lynn - Lyntog - Lynx - Lyon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209 Lynett—Lyon 210
Omkr. Vs av L. är nu skogbeväxt, huvudsaki.
med barrskog. Inom L. utvinnes bl. a. gips, kalk
och kiselgur samt koksalt, ur saliner vid
Lüne-burg, som bergsalt i trakten av Celle. — Litt.:
R. Linde, ”Die Lüneburger Heide” (1924);
”Lü-neburger Heimatbuch”, utg. av O. och Th.
Be-necke (2 bd, 2:a uppl. 1925—27).
Lyne’tt (fr. lunette, dimin. av lune, måne).
1) (Byggnk.) Ett halvrunt fönster el.
fördjupat fält över en dörr el. under en rund- el.
stick-bågig valva vd. Jfr Bågfält.
2) (Kr ig sv.) En bakåt öppen
befästningsan-läggning, bestående av faser och flanker, använd
inom äldre befästningskonsten som framskjutet
utanverk.
Lyngby, sn i Malmöhus län, Bara hd på
övergången från Lundaslätten till Romeleåsens
sluttningar; 18,38 km2, 663 inv. (1952). 1,593 har åker.
Nuv. kyrkan är från 1882; medeltida inventarier.
Ingår i L. och Genarps pastorat i Lunds stift,
Bara kontrakt. Tillhör storkommunen Genarp.
Lyngby (Kongens L.), förstad till
Köpenhamn, vid Nordbanan, 11 km n. n. v. om
huvudstadens centrum; 9,509 inv. (1945). Samhället har
stadskaraktär. I L. ligga det kungl. lustslottet
Sorgenfri, Frilandsmuseet, Dansk
Landbrugsmu-seum, Grundtvigs folkhögsk. och flera
försöksanstalter. Här finnas flygplats och radiostation
samt åtskillig industri. Det stora rådhuset i
funktionalistisk stil byggdes 1939—41.
Lyngbykulturen, ett av P. A. öyen och G.
Schwantes avgränsat mesolitiskt kulturstadium i
det sydvästbaltiska området under yngre dryas.
L. har fått sitt namn efter Nörre Lyngby på
Jyllands n. v. kust, där man påträffat dels en
ren-hornshacka, dels en stor spånpilspets med tånge,
den senare geologiskt daterad.
Lyngdal, härad i Vest-Agder fylke i s. Norge,
n. ö. om Farsund; 220,80 km2, 2,554 inv. L. ligger
kring den 16 km långa Lyngdalsfjord
och nedre delen av Lyngdalselvas el.
L y g n a s dalgång. Känd boskapsras är L y n
g-d a 1 s f e e t.
Lyngsfjord [-fjör] (Lyngen), en c:a 85
km lång, från n. till s. gående fjord i Troms
fylke, n. Norge, ö. om Tromsö. På Lyngshalvön
v. om L. finnas vilda och starkt sönderskurna
fjäll (Jæggevarre 1,845 m). Turisttrafik. Från
Skibotn bilväg över gränsen till Kilpisjärvi i
Finland.
Lyngsjö, sn i Kristianstads län, Gärds hd, s.
om Kristianstad på Kristianstadsslätten och
Lin-derödsåsens nedersta sluttningar; 17,06 km2, 251
inv. (1952). 954 har åker. Kyrkan av gråsten är
en romansk anläggning från 1100-talets senare
hälft, senare ändrad. Ingår i Köpinge och L.
pastorat, Lunds stift, Gärds kontrakt. Tillhör
storkommunen Everöd.
Lynn [li’n], stad i Massachusetts, U.S.A., 16
km n. ö. om Boston; 100,000 inv. Storartad
skoindustri, garverier m. m. L. grundlädes 1629.
Lyntog [-tåg] (da., blixttåg), benämning på
danska dieselelektriska motortåg, vilka ombesörja
snabb dagtrafik mellan Köpenhamn och olika
delar av Jylland. Tågsätten äro strömlinjeformade;
högsta hastigheten är 120 km/tim. De första 1.
sattes i trafik 1935.
Lynx, zool., se Lo och Lodjur.
Lyon [ljå’J, huvudstad i dep. Rhöne och
Frankrikes till folkmängden 3æ stad; 460,748
inv. (1946). L. är en av Europas största
handelsstäder, vilket förklaras av att det har ett för
handel och samfärdsel synnerligen fördelaktigt
läge vid Rhönes och Saönes sammanflöde, där
viktiga naturliga trafikleder sammanstråla. L.
var urspr. en gallisk stad, Lugdu’num el.
Lugu-du’num, som 43 f. Kr. anlades som romersk
koloni. Den nådde snart hög blomstring, var säte
för ståthållaren över Gallia lugdunensis och en
romersk garnison, därjämte huvudknutpunkt i
Galliens romerska landsvägsnät. Rika arkeologiska
fynd ha gjorts vid L., bl. a. av byggnader,
vattenledningar m. m. Under folkvandringstidens
stormar hade L., där kristendomen förhållandevis
tidigt vunnit insteg, växlande öden, var länge
huvudorten i riket Burgund och tillföll 532
frankerna. Vid riksdelningen 843 tillföll L. Lothar
I:s riksdel, där det var huvudorten i grevskapet
Lyonnais, samt kom 1032 till Tyskland. Omkr.
1300 kom L. till Frankrike. — Genom Rhöne
och Saöne delas staden i 3 huvuddelar. Den äldsta
ligger på sluttningarna ned mot Saönes h. strand.
Här är terrängen hög och skyddad mot de svåra
översvämningar, som ofta hota de yngre ö.
stadsdelarna. Gatorna äro smala och krokiga med hus
från medeltiden. Bland byggnaderna märkas
katedralen Saint-Jean, justitiepalatset och
ärkebiskopens palats. Den förstn., grundlagd 1176 men
senare utbyggd i gotik, har en rikt skulpterad
fasad samt vackra glasmålningar, astronomiskt
ur m. m. I den likaledes gotiska Saint-Nizier är
den gammalkristna kryptan bevarad. Bergbanor
föra upp till Fourvièreplatån, där kyrkan
Notre-Dame de Fourvière har ett storslaget läge (byggd
1872—84). Nedanför den gamla stadsdelen ligger
L:s centrala del på den 5 Vs km långa och 600
m breda halvön mellan Saöne och Rhöne. Dess
sydligaste parti utgöres av stadsdelen Perrache.
N. om den och den stora centralstationen (Gare
de Perrache) utbreda sig förvaltnings- och af
färskvarteren kring Place Bellecour (med Ludvig
XIV:s ryttarstaty) och Place Terreaux. Här ligga
rådhuset (med klockspel i tornet) m. fl.
monumentalbyggnader. Palais des arts i ett f. d. kloster
har Frankrikes största målnings- och
skulptur-saml. utanför Paris. I Börsen är ett berömt
textilmuseum inrymt, med 400,000 vävnadsmönster
och den största spetssaml. i världen. Ö. om Rhöne
ligga de nyaste stadsdelarna, i s. univ. samt det av
fabriksarbetare bebodda La Guillotière och n.
därom det förnäma Les Brotteaux med
prefekturen och flera museer; bland de senare märkes
Musée Guimet med egyptiska och asiatiska saml.
Ännu längre mot n. utbreder sig den berömda
parken Téte d’Or med zoologisk och botanisk
trädgård. På dess n. v. sida vid Rhöne ligger
Palais de la Foire, där de stora Lyonmässorna
hållas, vilkas anor gå ända till 1400-talet. Staden
har ett 30-tal broar. Det berömda univ.
grundades 1808 och har 7,980 studenter (1951). Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
