Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyxskatt - Lyxtelegram, lyxblankett - Låckespindlar - Lådbrevbäring - Låga - Lågadel - Låga Tatra - Låga öarna - Lågblad - Lågen, Gudbrandsdalslågen - Lågfjäll - Lågfrekvens - Lågfrekvensförstärkare - Lågfrekvenspentod - Lågkonjunktur - Lågkyrklig - Lågland - Låglandsboskap - Lågskär - Lågspänning - Lågtryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Lyxskatt—Lågtryck
226
Lyxskatt, konsumtionsskatt, som träffar varor
av lyxkaraktär. 1941 infördes i Sverige en form
av 1. genom att omsättningsskatten för vissa
varor höjdes från 5% till 20°/o, samtidigt som
andra varor belädes med en varuskatt. Den
skärpta omsättningsskatten är nu ersatt med
försäljningsskatten. Även beskattningen av t. ex. vin
kan betraktas som en form av 1.
Lyxtelegram, lyxblankett, konstnärligt
utstyrd telegramblankett. I Sverige tillfaller en
del av tilläggsavgiften för 1. Svenska
nationalföreningen mot tuberkulos.
Låckespindlar, zool., se Spindeldjur.
Lådbrevbäring, se Brevbäring.
Låga, det fenomen, som uppstår vid ett
gasformigt ämnes förbränning. L. utgöres av
brinnande gas och består av ett brinnande hölje, som
innesluter oförbränd gas och gas i olika stadier
av förbränning. En i luften fritt brinnande
ljuslåga innehåller ytterst en blå, föga lysande zon,
vari en livlig och fullständig förbränning äger
rum, därinnanför en lysande mantel i vilken
förbränningen är ofullständig, samt innerst en
kärna av icke brinnande men brännbar gas. Fasta
och flytande bränslen sägas även brinna med
1., men detta beror på att dessa ämnen, innan
de förbrinna, övergå i gasform genom
förång-ning, torrdestillation el. dyl. Om man på
konstlad väg tillför extra förbränningsluft
(bunsen-brännare, bläster), kan förbränningen bli
fullständig även i l:s inre delar. Lyskraften hos 1.
minskas därvid; denna beror näml, på i 1.
avsöndrade, från bränslet härrörande fasta
partiklar, som upphettas till glödning och då utsända
ljus. Vid vanliga bränslen utgöras dessa
partiklar av kol (sot). Bränslen, som äro mycket rika
på kol, ge i regel sotande 1., emedan
kolmängden, som avsöndras, är för stor för att kunna
fullständigt förbrännas i l:s yttersta lager. En
lysande gaslåga erhålles i allm., om gasen el.
en beståndsdel därav avskiljer kol före den
slutliga förbränningen. Färgen hos 1. kan påverkas
av vissa däri införda ämnen; sålunda färgas 1.
av natriumsalt gul, av bariumsalt grön, av
stron-tiumsalt röd.
Lågadel, beteckning för obetitlade el. socialt
mindre framstående adliga släkter. Jfr Gentry
och Knapadel.
Låga Tatra, se Karpaterna, sp. 85.
Låga öarna, se Tuamotoöarna.
Lågblad, bot., se Blad, sp. 186.
Lågen, Gudbrandsdalslågen, sjön
Mjösens huvudtillflöde i Gudbrandsdalen (se
vidare d. o.).
Lågfjäll, se Fjäll 1).
Lågfrekvens. En växelström, vars periodtal
el. frekvens understiger c:a 10,000 per sek.,
brukar kallas lågfrekvent (se Högfrekvens).
Lågfrekvensförstärkare, elektrotekn.,
anordning, avsedd att i ett el. flera steg förstärka
växelspänningar av en frekvens, belägen inom det
hörbara området el. i dess närhet. I en
radioapparat kallas den del av systemet, som följer
efter slutdetektorn, för 1.
NF XIV — 8
Lågfrekvenspentod [-å’d], elektronrör
(pen-tod), avsett för förstärkning av lågfrekventa
impulser.
Lågkonjunktur, ”dåliga tider”, under vilka
näringslivet präglas av bristande företagsamhet och
minskad realkapitalbildning. Se Konjunktur.
Lågkyrklig, en inom den anglikanska kyrkan
förefintlig, urspr. av den metodistiska
väckelsen påverkad riktning, vars anhängare lägga
mindre vikt på de kyrkliga institutionerna än på
evangelisk förkunnelse, bibelspridning, inre och
yttre mission. Ordet I. brukas även om
liknande riktningar i andra evangeliska kyrkosamfund.
Lågland kallas i allm. allt land, som ligger
lägre än 200 m ö. h., oberoende av dess
terrängformer.
Låglandsboskap, gemensam beteckning på
nöt-boskapsslagen i n. Europas kustländer. Se
Nötkreatur.
Lågskär, finsk fyr på litet skär, 21 km s. om
inloppet till Mariehamn, Åland.
Lågspänning, se Högspänning.
Lågtryck, meteor. Om orter på en karta med
samma till o° och havsnivån reducerade
barometerstånd sammanbindas med linjer, s. k.
iso-barer, erhålles en synoptisk karta. Denna
karakteriseras, åtm. betr, jordens tempererade trakter,
av att isobarerna till stor del bilda slutna kurvor,
som mot vissa centrala områden innesluta ytor
av allt mindre genomskärning. Om över ett
område trycket avtar in emot ett sådant centrum,
säger man, att ett 1. befinner sig där. I
benämningen 1. innefattas också
barometerminimum, ävensom c y k 1 o n, som dock urspr.
enbart varit namnet på vindar, uppträdande i
virvlar, men numera användes huvudsaki. om
tropiska cykloner. L. äro icke stationära,
ehuru sådana finnas, utan i rörelse. Den
hastighet, varmed denna rörelse försiggår, är i
medeltal över Atlantiska oceanen 33 km per tim.
Rörelsens huvudriktning är v. s. v.—n. ö. på n.
Lågtrycksbanor i Europa enl. J. van Bebber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
