Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado / 271-272 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lök - Lökfjäll - Lökfluga - Lökgroda - Lökken - Lökken, Thomas Olesen - Lökken verk - Lökolja, allylsulfid - Löksläktet - Lökstam - Löksuga - Löktrav, vitlöksört - Löllingit, arsenikalkis - Lön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Längdsnitt genom spirande tulpanlök. a lökstam, b birötter, c anlag till ny lök, d lökfjäll, e fruktämne i blomknoppen.

Lök (lat. bu’lbus), en kort,
skivformig el. konisk
jordstam (lökstam) med
köttiga lågblad el. bladslidor
(1 ö k f j ä 1 1). Huvudroten
dör mycket tidigt bort, och
rötterna utgöras sedan av
birötter, som i regel utgå från
l:s undersida. Lökfjällen
innehålla reservnäring och sitta,
sedan denna förbrukats, vanl.
kvar som ofta brunaktiga
hinnor. Oftast är blomman
el. blomställningen terminal,
och då anläggas i lökfjällens
veck nya 1., som antingen
kvarsitta på den gamla
stammen (”föryngringslökar”) el.
lösgöras därifrån och
tjänstgöra som förökningsorgan
(”bilökar”, ”groddlökar”). —
Till följd av sin rikedom på
vatten och slem kunna 1. en
längre tid uthärda torka. I

Sverige blomma de lökförande växterna vanl.
tidigt på våren, några först på högsommaren.
Jfr Groddknoppar och Löksläktet.

Lökfjäll, se Lök.

Lökfluga, zool., se Blomflugor.

Lökgroda, zool., se Pelobatidae.

Lökken, fiskläge och stationssamhälle i
Hjörring amt i n. Jylland, vid Skagerak och
järnvägen Hjörring—Åbybro; c:a 2,000 inv. L. har
stadskaraktär, omfattande fiske och livligt
besökt havsbad.

Lökken, Thomas Olesen, dansk
författare (f. 1877). L. gick i skomakarlära och drev
sedan cykelaffär och bokhandel. Sedan 1920 har han
utgivit en rad romaner, bl. a. de båda trilogierna
”Bonden Niels Hald” (1920; sv. övers. 1924) och
”Poul Dam” (1925), ”Klaus Bjerg og Bodil”
(1923; sv. övers. 1926), ”Stormosen” (1929),
”Guds venner” (1930), ”Mosepigens sön” (1931),
”En ny bäad i hav” (1932; sv. övers. 1937),
”Ungdom gaar i gang” (2 bd, 1938; sv. övers.
”Sin egen mästare”, s. å.), ”Pigen fra vildmosen”
(1940; sv. övers. 1941) och ”Den danske arv”
(1941; sv. övers. ”Amerikaarvet”, 1945). Det är
huvudsaki. hembygdsskildringar från Vendsyssel
men bredare än vanlig hembygdslitteratur, friska,
lätt idealiserade bilder från bondens liv.

Lökken verk, gruva och samhälle i Meldal hd,
Sör-Tröndelag fylke, Norge, i nedre Orkdalen;
c:a 3,000 inv. L. är f. n. Norges största
svavel-kisgruva och tillhör Orkla grube a/s. En 25,9
km lång elektrisk järnväg förenar L. med
utskeppningsplatsen Thamshamn och Orkanger vid
Trondheimsfjorden, där bolaget har smältverk.

Lökolja, allylsulfid, (C₃H₅)₂S, flyktig
olja, som erhålles ur vitlök och nyttjas som
läkemedel.

Ramslök

Löksläktet, Allium, tillhör liljeväxterna och
har lök, vanl. smala, ofta trinda blad och små,
tretaliga blommor i flock el. huvud, ofta med
groddknoppar mellan blommorna. Av släktets
bortåt 300 arter finnas 7 vilda i Sverige.
Vanligast är den omkr. 5 dm höga backlöken,
A. oleraceum, som har stora groddknoppar och
blekt röda el. brunaktiga blommor och växer
upp till s. Norrland. Den något längre
ramslöken, A. ursinum, som saknar groddknoppar
och har vita
blommor, finns rätt
sällsynt i s. och
mellersta Sverige.
Den rödblommiga
gräslöken, A. schoenoprasum,
saknar groddknoppar; den växer på
klippor, mest vid
kusten, upp till n.
Uppland. Viktigast
bland de odlade
arterna är
rödlöken, A. cepa. Den
är tvåårig, utan
groddknoppar och
med enkel lök samt
fortplantas med
frön. Löken nyttjas
som krydda. En mindre, nästan vit form är syltlöken. En
annan ras är den stora portugisiska
löken, som nyttjas till föda. Närstående är
schalottenlöken, A. ascalonicum (förr
ofta skrivet chalottenlök, stundom oriktigt
charlottenlök), som har ung. samma
användning som rödlök. Vitlöken, A. sativum,
har groddknoppar och förökas medelst bilökar.
Löken har mycket skarp smak och nyttjas föga
i Sverige. Av purjolök, A. porrum, nyttjas
den svagt utbildade, enkla löken och nedre
delarna av bladen. L. förlänas en egendomlig skarp
lukt och smak av svavelhaltiga, flyktiga oljor
(sulfider).

Lökstam, bot., se Lök.

Löksuga, Teucrium scordium, av farn.
läpp-blomstriga, 1—3 dm hög, flerårig
ört med avlånga, finludna blad och
ljusröda blommor. Växer på
fuktig mark i Skåne och Östergötland,
på Öland och Gotland. L.
innehåller en flyktig olja med lökliknände
lukt och smak.

Löktrav, vitlöksört,
Alliaria officinalis, av fam.
korsblommiga, tvåårig, ända till meterhög
ört med stora, hjärtlika blad, vita
blommor och långa skidor. Växer
upp till Uppland. Luktar vitlök.

Löllingit, arsenikalkis,
miner., arsenikjärn, FeAs2,
rom-biskt, metallglänsande,
silvervitt-stålgrått med svart streck. L.
förekommer i mineralgångar bl. a. vid Lölling i
Kärnten.

Lön, ersättning för arbete enl. arbetsavtal.
Ang. de nationalekono niska synpunkterna på 1.
se Arbetslön. L. kan lestämmas ger .om ett
per

Löksuga.

Ramslök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>