Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lönereglemente - Lönereglering - Lönern (Lönnern) - Lönestopp - Lönn, allmän lönn, spetslönn - Lönnberg, Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Lönereglering—Lönnberg
276
ser. För flertalet av ovan omnämnda grupperna,
som ej följer Saar, tillämpas dock statens
löne-plansförordning.
Enl. Saar äro anställningsformerna
ordinarie, extra ordinarie och extra
tjänstemän samt aspiranter. Ord. och extra
ord. ha samma löneförmåner, men de senare
kunna i motsats till de förra när som helst entledigas
efter viss uppsägningstid. Avlöningsformerna äro
lön, semesterrätt, vikariats- och övertidsersättning
m. m., sjukvård, begravningshjälp och pension
samt, för vissa tjänstemän, särskilda lönetillägg
(ss. kallortstillägg), tilläggsarvoden och
naturaförmåner (tjänstebostad, tjänstedräkt etc.).
Pensionerna regleras genom särskild författning.
Pensionsavdrag från de i löneplansförordningen
angivna lönebeloppen förekomma ej.
Lönebeloppen äro hänförda till 1 ön e k I a s s e r, vilka äro
införda i lönetabeller, betecknade som 1 ö n e p 1
a-n e r. Löneplanerna äro 4, en allmän,
dyrortsgrup-perad (nr 1), en allmän, icke dyrortsgrupperad
(nr 2, huvudsaki. för vissa chefstjänstemän) samt
2 specialplaner (för resp, provinsialläkare och
distriktsveterinärer). Löneplan nr 1 omfattar 40
löneklasser och är fördelad på 4 ortsgrupper
(före 1 jan. 1954 5 ortsgrupper). Löneplan nr 2
omfattar 25 löneklasser. De lönebelopp, som skola
tillämpas för en viss tjänst, anges ej direkt, så
att tjänsten hänföres till en viss löneklass, utan
varje tjänst placeras i en viss lönegrad, som
omfattar en el. flera löneklasser. När
lönegraden omfattar flera löneklasser, sker uppflyttning
i regel automatiskt efter vissa tjänsteår.
Lönegraderna för de flesta ordinarie, extra ordinarie och
extra tjänster (betecknade med resp. Ca, Ce och
Cg) omfatta 4 löneklasser enl. löneplan nr 1,
varvid den lägsta löneklassen har samma
beteckning som lönegraden (lönegrad Ca 8 omfattar
sålunda löneklasserna 8—u). Den högsta
lönegraden enl. denna skala har nr 37.
Löneklass-uppflyttning sker normalt vart 3:e år, så att
slutlönen uppnås efter 9 års tjänst.
Aspirantlöne-graderna omfatta endast en löneklass, vilken har
samma nummer som lönegraden (betecknad med
Cf). För icke ordinarie personal tillämpas s. k.
reglerad befordringsgång, varvid
uppflyttning efter vissa regler sker även till
högre lönegrader utan att befordran sker (från
Cf 19 till Ce 25 för amanuenser m. fl.). För
chefstjänster användes i regel löneplan nr 2, där
lönegraderna (1—25) endast omfatta vardera en
löneklass. De betecknas med Co (Mo), om
tjänsten innehaves med fullmakt, med Cp (Mp) vid
förordnande på viss tid och med Cr (Mr) vid
förordnande t. v. — Lönen ändras efter
levnadskostnadernas förändringar. Reglerna härför ha
dock ej tillämpats. Genom avtal med
tjänstemännens organisationer begränsades t. ex. höjningen
till 12% under tiden V7 1947—31/ia 1950, trots
att prisläget enl. bestämmelserna skulle ha
medfört högre kompensation. — Semester utgår med
minst 20 dagar (vari även ingå under
semestertiden infallande helgdagar och fridagar) men
höjes i de högre lönegraderna. I de flesta fall
ökas dessutom semestern med 10 dagar fr. o. m.
det år, under vilket tjänstemannen fyller 40 år.
Högsta antalet semesterdagar är 45.
Som exempel på lönernas storlek kan tjäna
följ, uppgifter om 1952 utgående löner (inkl,
rörligt tillägg).
Löneplan 1 (Ca, Ce, Cg), dyrortsgraderade
grundlöner
dyrortsgrupp 3
lönegrad 4: 464 kr/månad (kontorsbiträdesaspiranter)
„ 10: 636 kr/månad (banvakter)
,, 15: 774 kr/månad (postexpeditörer)
„ 19: 911 kr/mänad (flertalet amanuenser)
,, 27: 1,419 kr/månad (vissa adjunkter)
„ 33: 1,866 kr/månad (vissa lektorer)
,, 37: 2,122 kr/månad (byråchefer)
Löneplan 2 (Cp, Co, Mo), ej dyrortsgraderade
lönegrad 17: 2,860 kr/månad (statssekreterare)
,, 21: 3,260 kr/månad (landshövdingar)
„ 25: 4,535 kr/månad (endast generaldirektören
för SJ)
För kommunaltjänstemän ha de olika
städerna och landskommunerna antagit 1., vilka
i regel ansluta sig till det statliga lönesystemet.
— Litt.: O. Ekenberg, ”Den svenska
statsförvaltningens avlöningsväsen”.
Lönereglering, fastställandet av löneförmåner
o. dyl. för tjänstemän, se Lön.
Lönem (mindre riktigt Lönnern), sjö i
Älvsborgs län, 15 km n. ö. om Ulricehamn,
ge-nomflytes av Ätran i dennas övre lopp; 240 m
ö. h.; 7 km2; 12,5 m djup.
Lönestopp kan antingen genomföras genom en
frivillig överenskommelse mellan arbetare och
arbetsgivare el. framtvingas genom statlig
lagstiftning. Ex. på det förra erbjuder det 1., som
genom offentlig förmedling överenskoms mellan
LO och Svenska arbetsgivareföreningen hösten
1942, samt den överenskommelse om de rådande
kollektivavtalens förlängning, som slöts för åren
1949 och 1950. Ex. på genom lagstiftning
framtvingat 1. erbjuder det tyska 1. av 1936 samt de
1., som under 2:a världskriget i regel infördes
i de krigförande länderna.
Lönn, allmän 1., spetslönn, A’cer
platanoides, den i Sverige vanligaste arten av
lönnsläktet (se d. o.). L., som kan bli ett ända till
20—30 m högt träd samt har spetsiga bladflikar
och tidiga gröngula blommor i kvast, samtidiga
med lövsprickningen, förekommer vild ända upp
till Ångermanland. Av 1. finnas många
variete-ter, bland vilka särskilt må framhållas de båda
under benämningen b 1 o d 1 ö n n rätt vanliga,
A. platanoides rubrum (blad purpurröda, mot
hösten mörkare röda) och A. platanoides
Schwed-leri (blad om våren blodröda, sedan mörkt
oliv-färgade). L:s ved är tät och antar en vacker
polityr, varför den begagnas till finare snickerier.
Jfr Lönnsläktet.
Lönnberg, Axel Johan Einar, zoolog (1865
—1942), fil. dr 1891 i Uppsala, doc. 1891—1903,
under samma tid fiskeritjänsteman, intendent vid
naturvetenskapliga avd. av Göteborgs museum
1903» prof, och intendent vid Riksmuseets verte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
