Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M’Clintock, Sir Francis Leopold - McCloy, John - M’Clure, Sir Robert John le Mesurier - McCollum, Elmer Verner - McCormick, Cyrus - McCormick, Lynde - MacCullers, Carson - M’Culloch, John Ramsay - Maccus - McDonald - Macdonald, Alexandre, hertig av Tarent - MacDonald, Jeanette - Macdonald, Sir John - MacDonald, 1. Ramsay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
McCloy—MacDonald
306
linexpeditionen. Under en tredje expedition under
Belcher (1852—53) utforskade M. Melville Island
och Prince Patrick Island samt räddade M’Clures
expedition. 1857—59 utsändes han av Franklins
änka på en ny forskningsresa, varunder han
lyckades fastställa Franklinexpeditionens öde. M.
skrev ”The voyage of the ’Fox’ in the arctic
seas” (1859).
McCloy [maklåi’], John Jay, amerikansk
jurist (f. 1895). M. deltog i 1 :a världskriget och
avancerade till kapten, avlade juridisk examen
vid Harvard Law School 1921 samt bedrev
advokatverksamhet under 1920- och 1930-talen. Han
var bitr, krigsminister april 1941—nov. 1945,
varvid han gjorde en stor insats i administrationen
för låne- och uthyrningslagen. Efter att bl. a.
ha varit dir. för Union Pacific Railroad Co.
1946—47 och president för Internationella
åter-uppbyggnadsbanken i Washington febr. 1947 —
juni 1949 samt amerikansk överkommissarie i
Tyskland 1949—52 blev han sistn. år chef för
National Chase Bank, New York. Han har utg.,
”The Challenge to American Foreign Policy”
(1953).
M’Clure [maklo’a], Sir Robert John le
M e s u r i e r, irländsk sjöofficer, polarforskare
(1807—73). Deltog 1836—37 i G. Backs och
1848-—49 i Ross’ arktiska expeditioner; ledde
1850 försöket att från Beringssund finna
nordvästpassagen. Sedan hans skepp frusit inne i
Prince of Wales’ Sound, nådde han med släde
Melvillesundet och hade så funnit genomfarten.
M. skrev ”Voyages” (2 bd, 1884).
McCollum [makå’lam], Elmer Verner,
amerikansk fysiolog (f. 1879), prof, i biokemi
vid Johns Hopkins Univ. i Baltimore 1917—44.
M., som är en av de ledande forskarna inom
vitaminläran, särskilt betr, de fettlösliga
vitaminerna A och B, har utg. sammanfattande
framställningar härom, t. ex. ”The newer knowledge
of nutrition” (1918) och ”The American home
diet” (1920).
McCormick [makå’mik], Cyrus Hall,
amerikansk uppfinnare (1809—84). M. löste
problemet att konstruera en praktiskt användbar
skördemaskin och uttog (1834) patent på en
konstruktion, som blev grundtypen för dylika maskiners
senare utveckling. M. anlade 1847 en stor
skördemaskinfabrik i Chicago.
McCormick [makåhnik], L y n d e,
amerikansk sjömilitär (f. 1895). Han var befälhavare
för U.S.A:s atlantflotta 1951—52. Sistn. år blev
han chef för atlantpaktsstaternas atlantflotta.
MacCullers [maka’laz], Ca r son, f. Smith,
amerikansk författarinna (f. 1917), bördig från
Georgia. M. började tidigt författa, skrev
dramatik med E. O’Neill som förebild, blev beaktad
för några shortstories och har utg? romanerna
”The heart is a lonely hunter” (1940; sv. övers.
”Hjärtat jagar allena”, 1941), som ger intensiva
bilder ur negerliv i sydstaterna, ”Reflexions in
a golden eye” (1941; sv. övers. 1943), ett
väl-tecknat psykologiskt porträtt av en
sydstatsoffi-cer, och ”The member of the wedding” (1946;
sv. övers. ”Bröllopsgästen”, 1947), en fin studie
av en sydstats flicka i övergångsåren.
M’Culloch [makaJak], John Ramsa y,
skotsk nationalekonom (1789—1864). M. var
1828—31 prof, i nationalekonomi i London och
därefter föreståndare för statstryckeriet m. m.
Sin största betydelse fick M. som kommentator
av A. Smith och Ricardo. Hans lärobok
”Prin-ciples of political economy” (1825; 7:e uppl.
1886) var länge mycket använd.
Ma’ccus, en lustspelsmask. Se Atellaner.
McDonald [makdå’nald], skotsk klan, offer
för Glencoemassakern 1692, se Glencoe.
Macdonald [makdåna’ld], Jacques Étienne
Joseph Alexandre, hertig av Tar en t,
marskalk av Frankrike (1765—1840), tillhörde en
skotsk emigrantfamilj. M. slöt sig till
revolutionen, blev 1796 divisionsgeneral och deltog
1798—99 i kriget i Italien, där han fick befälet
i Neapel. För sin lysande tapperhet i slaget
vid Wagram fick han marskalksstaven och titeln
hertig. Under tåget till Ryssland 1812 förde M.
vänstra flygeln. I 1813 års krig i Tyskland blev
han 26 aug. slagen vid Katzbach. Vid Leipzig
skyddade M. återtåget. Han ledde 1814
underhandlingarna om Napoleons avsättning och blev
sedan pär.
MacDonald [makdå’nald], Jeanette,
amerikansk filmskådespelerska (f. 1907). Hon
studerade sång och dans som barn och kom till
teatern som balettflicka. M. började filma 1929 och
har gjort en rad roller i operettfilmer, de mest
kända i ”Prinsgemålen” och ”Glada änkan”
(mot Chevalier), ”Marietta” och ”Rose-Marie”
(mot Nelson Eddy).
Macdonald [makdå’nald], Sir John
Alexander, kanadensisk politiker (1815—91), f. i
Skottland, emigrerade med sina föräldrar 1820
till Canada, blev advokat där 1836, deltog i det
politiska livet och arbetade särsk. för skapandet
av en konfederation mellan Storbritanniens
nordamerikanska kolonier. Som premiärminister i
kolonien övre Canada sedan 1857 spelade han en
ledande roll vid de konferenser, som ledde till
bildandet av Dominion of Canada, och var 1867
—73 dess förste premiärminister, senare från
1878 till sin död åter ministärens chef. M.
arbetade för Canadas nära anslutning till England
och för ett protektionistiskt tullsystem. — Litt.:
Biogr. av G. R. Parkin (1909).
MacDonald [makdå’nald]. 1) James
Ram-say M., engelsk politiker (1866—1937). M. kom
efter trägna självstudier in på
tidningsmanna-banan. 1894 gick han in i Independent Labour
Party; först 1906 vann han inträde i underhuset.
Hans första politiska uppgift var att intressera
de engelska fackföreningarna och därigenom den
engelska arbetarklassen för politiskt arbete. Så
grundades arbetarpartiet (Labour Party) 1900,
icke minst på gr. av M:s energi. 1911 blev M.
ledare för sitt parti i underhuset. Då större
delen av partiets parlamentsmedl. understödde
Englands deltagande i kriget, trots M:s kritik,
lämnade han emellertid 1914 ledarskapet. Efter
en-tentens seger kunde M. varken 1918 el. 1921 vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
