Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Macedo, José Agostinho de - Macedonien - Maceió - Maček, Vladimir - Macerata - Maceration - MacFee, William - MacGill, Patrick - Mach, Ernst - Mácha, Karel Hynek - Machaerium - Machatj Kala (Petrovsk) - Machatschek, Fritz - Ma-cheng - Machete - Machiavelli, Niccoló
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
M acedonien—M achiavelli
310
skrev han masstals kvicka men giftiga artiklar
och pamfletter mot konstitutionalisterna.
Höjdpunkten av elakhet når han i ”Os burros”
(Åsnorna), vari han hänsynslöst hudflänger
namngivna levande och döda personer. Han visade i
smärre dikter lyrisk talang, men hans epos
”Gama” (1811) gjorde fiasko.
Macedönien, se Makedonien.
Maceiö [masäiå’], huvudstad i brasil. staten
Alagoas, vid Atlanten; 105,000 inv. Ståtlig
katedral, ärkebiskopssäte. Export av socker,
bomull m. m. Flygstation.
Macek [ma’tjäk], Vladimir, kroatisk
politiker (f. 1879), jur. dr, urspr. advokat, deltog
från 1921 i oppositionen mot storserberna, blev
efter mordet på Radie 1928 dennes efterträdare
som ledare för kroatiska bondepartiet, arbetade
hängivet för ett autonomt Kroatien, dömdes 1933
till 3 års fängelse men frigavs i jan. 1935. Då
den kroatiska självständighetsrörelsens mål 1939
delvis uppnåddes, inträdde M. som v.
konseljpresident i regeringen Cvetkovic och behöll efter
någon tvekan denna post även i general Simovics
ministär vid statskuppen 1941. M. var 1941—45
internerad under Pavelic-regimen, lämnade som
motståndare till Tito i maj 1945 Kroatien och
begav sig till U.S.A.
Macera’ta [mat/e-], huvudstad i prov.
Mace-rata i Marche i mell. Italien, på en höjd 35 km
s. om Ancona; c:a 15,000 inv. Biskopssäte. M.
har stadsmurar, vackra kyrkor och palats. Univ.,
gr. 1290, har nu blott jur. fakultet.
Maceratiön (av lat. maceräre, uppmjuka,
uppblöta), upplösning av t. ex. mjukdelarna kring ett
skelett genom förruttnelse. Inom kemin är m.
dets. som digestion. — Verb: macerera.
MacFee [makfi’], William,
engelsk-ameri-kansk författare (f. 1881). M. har skrivit en
lång rad romaner med motiv från sjölivet, bl. a.
”Ship to shore” (1946; sv. övers. ”Kärlek under
kryssning”, s. å.). M. erinrar om J. Conrad men
är mindre psykolog än berättare.
MacGill [magi’l], Patrick, irländsk
författare (f. 1890). M:s många romaner och dikter
vittna ofta om fin uppfattning och rik fantasi
samt förete en blandning av realism och romantik
(”Songs of Donegal”, 1920, ”Carpenter of Orra”,
1924, ”Black Bonar”, 1928 etc.). I svensk övers,
finnas ”Vackra Norah Ryan” (1918), "Inför
avgrunden” (1921) m. fl.
Mach [mak], Ernst, österrikisk filosof och
fysiker (1838—1916), prof, i fysik i Graz 1864,
i Prag 1867, i vetenskapsteori i Wien 1895—1901.
M:s skrifter med fysikaliskt innehåll äro dock
även filosofiskt intressanta genom analyser av
naturvetenskapliga grundbegrepp: ”Die Mechanik in
ihrer Entwicklung” (1883), ”Die Principien der
Wärmelehre” (1896) m. fl. Filosofiska skrifter:
”Die Analyse der Empfindungen” (1886),
”Er-kenntnis und Irrtum” (1905) m. fl. — M. är
filosofisk sensualist och fattar det verkliga som
ett helt av sensationer. Han ställer sig
avvisande mot tanken på ett ting i sig bakom
sensatio
nerna och betraktar söm fiktiva föreställningarna
om substans, om kroppar och om ett enhetligt jag.
Som extrem empirist förnekar han allt a priori;
även kausalitetsbegreppet härleder sig ur
erfarenheten men bör såsom metafysiskt i vetenskapen
ersättas med funktionsbegreppet. — Monogr. av
H. Dingler (1924).
Måcha [mä’ka], Karel Hynek, tjeckisk
skald (1810—36). Berömd är M:s lyrisk-episka
dikt ””Måj” (1836; sv. övers, i A. Jensen, ”Ur
Böhmens moderna diktning”, 1894). Vidare
märkas ”Obrazy ze zivota mého” (Bilder ur mitt
liv; 1834), vars lyriska partier tillhöra den
tjeckiska poesiens pärlor, och romanen ”Cikåni”
(Zigenarna; 1835; tr. 1851). Ensling och
drömmare, var M. oförstådd av sin samtid men räknas
nu till den tjeckiska litteraturens främste.
Machae’rium [-k-], amerikanskt, nästan
uteslutande tropiskt balj växtsläkte med vingad nöt.
Flera hithörande träd lämna värdefullt virke,
t. ex. tigerträ (av M. Sch omburgkii i
Guaya-na) och röd jakaranda (av M. firmum i
Brasilien).
Machatj Kala [maka’tj kala’], före 1922
P e t r o’v s k, huvudstad i Dagestanska ASSR,
Sovjetunionen, vid Kaspiska havet; 87,000 inv.
(1939). M. är republikens största handelshamn
och exporterar olja från Groznyjfälten m. m.
Machatschek [ma’k-], Fritz, tjeckisk-tysk
geograf (f. 1876), prof, i Prag 1915, i Zürich
1924, i Wien 1928—34, i München 1935—46.
M. har särskilt framträtt som geomorfolog
samt utgivit handböcker i geomorfologi,
gla-ciologi m. m.
Ma-cheng, stad i kin. prov. Hu-pei, 100 km
n. ö. om Han-kou. I M. anlade Svenska
missionsförbundet en missionsstation 1905.
Machete [mat/ä’tä], sp., kniv (för huggande
av väg genom skogar i Sydamerika).
Machiave’lli [mak-], N i c o 1 6, italiensk
statsman och författare (1469—1527). Som
skönlitterär författare intog M. en ganska framstående
plats. Hans lustspel ”La Mandragola”
(”Man-dragola, trolldrycken”, 1883) hör till den italienska
renässanslitteraturens kvickaste men också
skabrösaste alster. Vad som givit honom
världshistorisk betydelse är dock hans
statsvetenskapliga författarskap. M. var skolad som praktisk
politiker i Florens’ tjänst, där han 1498 valdes
till sekr. i kansliet och därefter blev kansler. Han
anlitades i viktiga diplomatiska uppdrag, ss. till
Frankrike och Cesare Borgia, och hans rapporter
från dessa beskickningar vittna om hans vakna
politiska intresse och skarpa iakttagelseförmåga.
M:s politiska bana avbröts, då Medicéerna 1512
återfingo makten i Florens; anklagad för
stämp-lingar, kastades han i fängelse, lades på
pinbänken och måste därefter tillbringa flera år i
politisk overksamhet. Under sin tvungna ledighet
1512—19 började M. sitt banbrytande
statsvetenskapliga författarskap. Han utgick från
uppfattningen om statsnyttan som politikens högsta
ledstjärna och sammanfattade i flera skrifter för
första gången den nya tidens politiska system,
med belysande exempel, hämtade särskilt från de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
