Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnus Smek - Magnússon, Árni (Arne) - Magnusson, Charles - Magnússon, Guðmundur (Jón Trausti) - Magnusson, Harald - Magnusson, Hilding - Magnusson, Hugo - Magnusson, Karl, i Skövde - Magnusson, Nils - Magnusson, Otto - Mago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Magnus Smek—Mago
368
Magnus Smek, se Magnus, Sverige 3).
Magnusson [ma’gno-], Är ni (Arne),
isländsk samlare (1663—1730), sekr. i
gehejmear-kivet i Köpenhamn 1697 och prof, vid univ. där
1701. M. uppehöll sig 1702—12 på Island för att
tills, m. lagmannen Påll Vidalin å regeringens
vägnar ordna och undersöka olika förhållanden;
ett resultat härav är bl. a. en viktig källskrift om
Islands ekonomiska tillstånd vid 1700-talets
början (”Jaröabök Ärna Magnüssonar og Påls
Vida-lins”, 11 bd, 1913—43). M. lyckades vid relativt
unga år förvärva ett stort antal viktiga
handskrifter, särskilt från Island men även från Norge
och Danmark. På dödsbädden skänkte han sin
samling till univ. i Köpenhamn (Arnamagnæanska
samlingen) jämte ett legat (nu omkr. 65,000 kr.),
för vars räntor flera skrifter utgivits. — Litt.:
F. Jonsson, Ӏrni Magnussons levned og
skrifter” (2 bd, 1930).
Magnusson, Charles Fredrik, filmman
(1878—1948). M. var omkr. 1904—09 verksam
som reporterfotograf, fotokemist och
filmdistributör, blev 1909 styrelseled. i ab. Svenska
biografteatern i Kristianstad och 1910 dess verkst.
dir. Som chef för detta bolag, vilket efter något
år flyttade sin inspelningsverksamhet till Lidingö,
blev M. den egentlige initiativtagaren till den
svenska filmens storhetsperiod under tiden fram
till 1920, främst markerad av män som V.
Sjöström och M. Stiller, vilka båda han knöt till
företaget. M. lade grunden till en stor
biografkedja i Stockholm och småningom även i
landsorten samt byggde inspelningsateljéerna
(”Filmstaden”) i Råsunda. Vid Svenska biografteaterns
sammanslagning 1920 med ab. Skandia till ab.
Svensk filmindustri (SF) blev M. företagets chef.
1928 lämnade han SF.
Magnusson [ma’gno-1, GuÖmundur,
isländsk författare (1873—1918), pseud. Jon
T r au st i. M. debuterade 1899 med en
diktsamling, men först berättelsen ”Halla” (1906)
väckte uppmärksamhet; den åtföljdes av andra
romaner, bl. a. ”Borgir” (1909; sv. övers. 1921)
och ”HeiÖarbyliÖ”, 1—4 (1908—11), och noveller
(”Småsögur”, 1909, 1912). M:s böcker lida
visserligen ställvis v onödig bredd och en något
slarvig stil, men hans framställning är livlig,
och han äger en utmärkt kännedom om det
isländska folklivet.
Magnusson, Harald Theodor, bankman
(f. 1899 11/n), anställd i Riksbanken 1918,
bankråd 1937, verkst. dir. i Valutakontoret 1944, v.
riksbankschef 1947, övergick 1949 till Svenska
handelsbanken. M. har flitigt anlitats vid
handläggning av valutafrågor.
Magnusson, Hilding Gustaf, veterinär (f.
1886 3%), veterinärexamen 1908, laborator vid
Statens veterinärbakteriologiska anstalt 1911,
föreståndare vid Malmöhus läns
hushållningssällskaps bakteriologiska laboratorium sedan 1915;
prof:s titel 1939; med. hedersdr vid Lunds univ.
1947 och vet. med. hedersdr vid Veterinärhögsk.
i Stockholm 1945. M. har gjort sig känd som
en framstående veterinärbakteriolog.
Magnusson, Adolf Hugo, botanist (f. 1885
Vs), fil. mag. i Göteborg 1914, lärare vid
folk-skoleseminariet där 1917, fil. hedersdr i Uppsala
1932. M. har utg. ”Flora över Skandinaviens
busk- och bladlavar” (1929) m. fl. arbeten över
den nordiska lavfloran och bearbetat
lavsamlingar i ”Lichens from Central Asia” (i ”Reports
from the Scientific expedition to the N. W.
provinces of China under the leadership of Dr
Sven Hedin”, 11, Botany, 1—2, 1940—44) och
”Hawaiian lichens”, 1—3 (i Arkiv för botanik,
31 A—32 A, 1943—45). Han har även utg.
monografier och delbearbetningar av flera
lavsläkten samt exsickatverket ”Lichenes selecti
scandi-navici” (15 fasc., 1927—50).
Magnusson, Karl Hilding, i Skövde,
trädgårdsmästare, politiker (f. 1877 W12). Från
1901 har han utövat trädgårdsmästareyrket,
sedan 1907 som innehavare av egen rörelse i
Skövde. M. tillhörde A. K. 1914—48 (led. av
Andra lagutskottet sedan 1921, v. ordf. 1932, led.
av 1930 års försvarskommission). Han kom
snart att bli en av riksdagshögerns mest
inflytelserika och framskjutna medl. M. var 2,e
v. talman i A. K. 1937—40 och 1 :e v. talman
1940—48. Han var 1935—38 led. av
Statsutskottet, 1936 av särskilda försvarsutskottet och 1942
års försvarsutskott. M. var statsrevisor 1927,
1930—32 och statsrevisionens ordf. 1931—32,
riksgäldsfullmäktig 1936—48, landstingsman
1934—48 och från 1950 samt
postsparbanks-fullmäktig. M. har utg. en rad fackliga och
politiska skrifter samt böckerna ”Så var det på
den tiden” (1945) och ”Vid spade och
riksdags-pulpet” (1950).
Magnusson, Nils Harald, geolog (f. 1890
15/i), fil. dr 1925, doc. vid Stockholms högsk.
1927, statsgeolog 1930, prof, i mineralogi och
geologi vid Tekniska högsk. 1942—51, överdir.
och chef för Sveriges geologiska undersökning
sedan 1951. M. har särsk. ägnat sig åt studiet
av det svenska urberget och de mellansvenska
malmfälten, över vilka han gjort ett stort antal
detaljundersökningar. Tills, m. A. Gavelin utg.
M. 1933 ”Geologisk översiktskarta över
Norden” och tills, m. P. Geijer 1944 ”De
mellansvenska järnmalmernas geologi”. I
Magnusson-Granlund-Lundqvist, ”Sveriges geologi” (2:a
uppl. 1949) har M. förf, kapitlen om
berggrunden.
Magnusson, Ernst Otto, i Tumhult,
hemmansägare, politiker (1864—1939). M. var
från 1893 hemmansägare (Tumhult, Kronobergs
län). Under åren 1899—1934 var han led. av
länets landsting (ordf. 1921—34) och 1903—36
led. av A. K. (led. av Konstitutionsutskottet 1910
—36, Hemliga utskottet 1919—21,
Utrikesnämn-den 1921—36, särsk. utskott 1924, 1925, 1927,
1928, 1932, 2:e v. talman 1933—36). Genom
klokhet, kunnighet och taktisk förmåga kom M. att
framstå som den näst amiral Lindman främste
inom A. K.-högern och som ledaren för
partiets lantmannaelement.
Mago, namn på flera kartager. 1) M., med
tillnamnet den store (d. omkr. 525 f. Kr.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>