- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
483-484

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mangrove - Mangs, Frank - Mangskog - Mangust- el. ichneumonsläktet - Manhattan - Manhem - Manhemsförbundet - Manhund - Manhål - Mani - Mani (el. Manes) - Maniakalisk - Maniaker - Manicaland - Manicure - Maniererad - Manierism - Manierist - Manifest - Manifestation - Manifestationsed - Manifestera - Manihikiöarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

483

Mangs—Manihikiöarna

484

organ i form av andningsrötter (se d. o.).
Dessutom utmärka sig dessa träd genom vivipari,
d. v. s. att fröet gror inne i frukten och utbildar
en tjock, tung rot, som tränger ned i slammet,
när frukten faller av. Mangrovefloran är
sammansatt av omkr. 25 olika trädarter, tillhörande
7 familjer, t. ex. Rhizophoraceae (Rhizophora,
Bruguiera m. fl. släkten), Lythraceae
(Sonne-ratia), Myrsinaceae (Aegiceras) och
Verbena-ceae (Avicennia).

Mangs, Frank, frikyrkoman (f. 1897 19/s).
Inom Svenska missionsförbundet o. a.
missions-fören. har M. varit verksam som resepredikant,
huvudsaki. inom Norden och i U.S.A. Bland M:s
skrifter märkas, förutom ett stort antal i
uppbyggliga ämnen, ”Jag tror på de heligas
samfund” (1943) samt reseskildringar från Palestina
och Amerika. M. är sedan 1946 red. för Svenska
journalen.

Mangskog, sn i Värmlands län, Jösse
domsaga, n. ö. om Arvika, kring sjön Mangen (199
m ö. h.); 135,16 km2, 1,083 inv. (1952). 815 har
åker. Kyrkan av sten, färdig 1816, efterträdde
en träkyrka, byggd 1707. I Takene
hembygdsgård. Ingår i Brunskogs, Boda och M:s pastorat
i Karlstads stift, Jösse kontrakt. Tillhör
storkommunen Brunskog.

Mangu’st- [-Dg-] el. i c h n éu’m o n s 1 ä k t e t,
Herpe’stes (M ung os), rovdj urssläkte av fam.
skunkdjur, Viverridae. Hithörande former
utmärkas av långsträckt kropp med litet huvud, lång,
konisk svans, långhårig, sträv päls och korta ben.
De förekomma i Afrika och s. Asien, en art
även i Spanien. Se vidare Ichneumon och Mungo.

Manhattan [mänhä’tan], centrala delen av
staden New York. M. borough omfattade 1950
57,0 km2 och 1,938,551 inv. (34,010 inv. per km2).

Manhem (isl. Manheimar) ”människornas
värld”, är i ”Häleygjatal” av Eyvind
Skåldaspil-lir den plats, där Skade bodde med Oden; detta
tolkas av Snorre i Heimskringla som Svitjod.
Härifrån upptogs M. som beteckning för Sverige
av Olof Rudbeck (”Atland el. Manheim”) och
senare av bl. a. Kellgren och Geijer.

Manhemsförbundet, ett sällskap för
patriotisk-moralisk uppfostran i götisk-kristlig anda,
stiftades i Stockholm i nov. 1815 av C. F.
Dahlgren och A. J. D. Cnattingius, båda då lärare i
Afzeliusska privatskolan. Förbundet avsåg
kamratlig samvaro mellan lärare och lärjungar
samt de senares ”ädlare lyftning”, bl. a. genom
metodiskt studium av nordisk fornlitteratur. C.
J. L. Almquist invaldes i förbundet 1816 och fick
kort därpå i uppdrag att utarbeta dess ”organism”.
Hans stadgeförslag blev emellertid ej antaget;
det trycktes i utvecklad form 1820 (”Handlingar
till upplysning i M:s historia”) och framträdde
som en vittgripande, av romantisk spekulation
präglad, nationell och religiös
folkuppfostringsplan. Genom denna fantastiska publikation
riktades uppmärksamheten på ett besvärande sätt på
M., som snart upphörde. Som svar på kritiken
utgav Almquist broschyren ”Om M:s föreslagna
organisation” (1821). — Litt.: Greta Hedin, ”M.”
(1928).

Mänhund, zool., se Manvarg.

Manhål, öppning på ångpannor, cisterner,
far-tygsceller o. dyl. av oval form och sådan storlek,
att en person kan taga sig igenom. M. täckes av
manhålsluckan, konstruerad för att
motstå och täta för det tryck, som kan uppstå i resp,
rum el. kärl.

Mani (av grek, mani’a, ursinne). 1) V u r m,
ensidigt utvecklad böjelse för eller åtrå efter
någonting. — 2) (Psykiatr.) Symtomform hos
manisk-depressiv sjukdom (se d. o.).

Mäni (el. Manes), stiftare av den religion,
som kallas manikeism. Han var född 216
e. Kr. i Babylonien, som då tillhörde det
persiska riket. M. ansåg sig tidigt ha fått religiösa
uppenbarelser och uppträdde som religionsstiftare
ung. vid Shäpür I :s trontillträde. 243 fick han
av konungen tillstånd att obehindrat förkunna
sin lära i persiska riket. Den vann en
överraskande stor framgång även utanför Persiens
gränser men framkallade de zoroastriska prästernas
bittra hat, och på deras anstiftan avrättades M.
277 av kung Bahram I. M. fastställde under sin
livstid en grupp av 7 av sina skrifter som
kanoniska och ombesörjde delvis deras översättning
till främmande språk.

Maniakälisk, äldre form för manisk.

Maniäker, äldre form för maniker.

Mani’caland, gulddistrikt i ö. Syd-Rhodesia,
Sydafrika, delvis inom Moqambique; huvudort
Umtali. De rikaste guldfyndigheterna äro i
Pen-halongabergen (1,200—1,500 m ö. h.).

Manicure [-ky’r], fr., se Manikyr.

Maniererad, se Maner.

Manieri’sm, benämning på en riktning inom
1500-talets italienska och nederländska måleri och
skulptur, för vilken konstens huvuduppgift är
idéinnehållet, framställt i en viss stil:
naturformerna kunna förändras, om man härigenom når
åsyftad verkan. M. ledde till själlöst härmande
av de stora mästarnas stil; den manieristiska
periodens, senrenässansens, konstnärer imiterade
Michelangelos plastiska figurformer och
Tinto-rettos koloristiska effekter. Reaktionen mot m.
kom vid övergången till 1600-talet — Litt.: H.
Cornell, ”Italiensk senrenässans” (1927).

Manierfst, se Manèr.

Manife’st (av lat. maniféstus, eg. handgriplig;
tydlig), av regering, parti (partiledare) el.
korporation utfärdad förklaring el. framläggande av
ett program (t. ex. valmanifest).

Manifestation, uppenbarande; offentliggörande,
opinionsyttring.

Manifestationsed, en från romersk rätt
hämtad benämning på sådana eder, varigenom någon,
som har att avlämna el. redovisa omhänderhavd
egendom, edligen bekräftar, att egendomen fullst.
och riktigt av honom uppgivits. Eder av detta
slag äro i Sverige bouppteckningsed vid dödsfall
el. konkurs, utmätningsed m. fl.

Manifestera, lägga i dagen, framhålla.

Manihikiöarna, brittiska korallöar i Stilla
havet, på c:a io° s. br. och 1600 v. Igd; 228 km2
c:a 2,000 inv. De viktigaste öarna äro Manihiki
(498 inv. 1951), Penrhyn el. Tongareva (743 inv.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free