Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mann, 2. Thomas - Mann, 3. Erika - Mann, 4. Klaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Mann
494
(”Von deutscher Republik”, 1923). Fr. o. m, denna
tid uppträdde M. ivrigt på den politiska arenan,
och före och efter nazismens makttillträde
kämpade han för humanitet och demokrati. Av hans
stridsskrifter kunna nämnas ”Appell an die
Ver-nunft” (1930), ”Ein Briefwechsel” (1937; sv.
övers, s. å.), ”Vom kommenden Sieg der
Demo-kratie” (1938), alla i ”Achtung, Europa!” (1938,
sv. övers, s. å.), ”Das Problem der Freiheit”
(1939; sv. övers, s. å.), ”Deutsche Hörer”
(radiotal 1940—45).
Skönlitterärt framförde M. sin nyvunna
livssyn i romanen ”Der Zauberberg” (2 bd, 1924—
26; sv. övers. ”Bergtagen”, 1929). Hans Castorp,
en patricierson från Hamburg, romanens ”enkle”
högborgerlige hjälte, besöker sin sjuke kusin, en
ung officer, på ett lungsanatorium i Davos för
att själv stanna där under sju år, en ”bergtagen”,
om vars själ livets och dödens makter kämpa.
Det är på ett storartat, på en gång realistiskt och
ironiskt-symboliskt sätt, som denna sanatorievärld
med dess internationella patientskara blir
representativ för det borgerliga tidsskedets dekadans,
ur vilken, enl. M :s förhoppning på den tiden, en
”ny humanitet” skulle resa sig, som medveten om
det antihumana i alla dess former, döden
inbegripen, kan besegra det. Denna förhoppning fick
ett annat, synnerligen graciöst uttryck i den
självbiografiska novellen ”Unordnung und frühes
Leid” (1926), men i berättelsen ”Mario und der
Zauberer” (1930; sv. övers, s. å.), vars handling
utspelas i Mussolinis Italien, vek den åter för
hotet från den fascistiska mentaliteten. 1933
lämnade M. Tyskland, bosatte sig först i Schweiz
och överflyttade sedan till U.S.A. Under
1930-talet tillkom M :s tredje huvudarbete, den bibliska
romantetralogien ”Joseph und seine Brüder” (1933
—43; partiell sv. övers. 1935—39, komplett övers.
1944—50), där legenden om Josef ges en
humanistisk tydning. Josef utgör en särskilt fulländad
och harmonisk representation av
”människovä-sendet, vars gåta och hemlighet är A och O för
allt vårt talande och spörjande”. Josefs gestalt
kan uppfattas som en högre form än Hans
Castorps, liksom Goethes i den följ, romanen
”Lotte in Weimar” (1939; sv. övers. 1946)
överträffar Josefs. I Josef- och Goethe-romanerna
kulminerar M:s humanitetsfilosofiska diktning,
som även fick uttryck i två mindre verk, ett
alle-goriskt-ironiskt, den indiska legenden ”Die
ver-tauschten Köpfe” (1940; sv. övers. 1941), och ett
moraliskt, Mose-novellen ”Das Gesetz” (1944; sv.
övers, i saml. ”De tio budorden”, s. å.).
Med den senare berättelsen återvände M. till
sin egen tid, det tyska problemet (”Leiden an
Deutschland, Tagebuchblätter 1933 und 1934”,
1946; ”Deutschland und die Deutschen”, s. å.),
som fått sitt slutgiltiga, rikt fasetterade
uttryck i ”Doktor Faustus” (1947; sv. övers. 1948),
M :s fjärde huvudarbete. M., som 1929 fick
nobelpriset och 1949 blev fil. hedersdr i Lund, är
icke endast en stor, alltid på nytt fängslande
berättare, hans verk omfatta och representera också
som knappast något annat vår epoks idéliv.
Förutom genom hans skönlitterära verks stil och
inne
börd kommer detta till uttryck också i hans
otaliga essäer om litterära, estetiska, filosofiska och
etiska spörsmål. — Litt.: Käte Hamburger, "Th.
M. und die Romantik” (1932), ”Th. M.,
humanitetens diktare” (1945); G. Lundgren, ”Th. M.”
(1940); O. Holmberg, ”Th. M. och det tredje
riket” (s. å.), ”Th. M:s Josef och hans bröder”
(1944); F. Lion, ”Th. M. Leben und Werk”
(1947) ; V. Mann, ”Wir waren fünf” (1949).
3) Erika M., den föreg :s dotter,
författarinna (f. 1905). Hon studerade för Max
Rein-hardt och uppträdde tidigt som skådespelerska i
Berlin, München och Hamburg. Tills, m. M. 4)
skrev hon reseböckerna ”Rundherum” (1929) och
”Das Buch von der Riviera” (1931) och utgav
ensam barnboken ”Stoffel fliegt übers Meer”
(1932; sv. övers. 1933). Hon engagerade sig i
kampen mot nationalsocialismen och hade från
jan. 1933 framgång i München med den
tidskri-tiska lyriska revyn ”Die Pfeffermühle”. Hon
måste s. å. lämna Tyskland och begav sig först
till Schweiz, där hon fortsatte med sin revy, med
vilken hon senare, 1933—36, gjorde livligt
observerade internationella turnéer. M. har sedan 1936
mest uppehållit sig i U.S.A. Hon har utg. bl. a.
”School for barbarians” (1938; sv. övers. ”Tio
millioner tyska barn”, 1939), ”The lights go
down” (1940), barnböcker, ss. ”The gang of ten”
(1942; sv. övers. ”Gänget avslöjar”, 1944) samt
tills, m. M. 4) ”Escape to life” (1939) och ”The
other Germany” (1940). — G. 1) 1925—33 m.
teaterchefen Gustaf Gründgens, 2) 1935 m. den
engelske förf. W. H. Auden. — Litt.: K. Mann,
”The tuming point” (1942; sv. övers.
”Vändpunkten”, 1949).
4) Klaus Heinrich Thomas M., den föreg :s
bror, författare (1906—49). M. debuterade redan
1925 och utgav då novellsaml. ”Vor dem Leben”
och skådespelet ”Anja und Esther” samt
romanen ”Der fromme Tanz” och ”Revue zu
Vie-ren” (1927). Han utgav vidare romanen
”Alexander” (1929) och novellsaml. ”Abenteuer”
(s. å.). Tills, m. 3) skrev han
reseskildringarna ”Rundherum” (1929) och ”Das Buch
von der Riviera” (1931). Den
framträngande nationalsocialismen blev efter 1930 det stora
problemet för M., som nu mognade till en
betydande och självständig förf. Han lämnade
Tyskland, sedan nationalsocialisterna övertagit makten
1933, blev berövad sitt tyska medborgarskap 1934,
uppehöll sig i Amsterdam, där han utgav Die
Sammlung, den första tyska emigranttidskr., och
fortsatte 1936 till U.S.A. M. deltog i kriget mot
Tyskland som soldat i den amerikanska armén.
Av M :s produktion, efter det han lämnat .
Tyskland, märkas romanerna ”Flucht in den Norden”
(1934), ”Vulkan” (1939), ”Symphonie pathétique”
(1935), som handlar om Tjaikovskij och blev ett
stycke självporträtt, ”Mephisto” (1936), en
kritisk studie över den kulturelle nazistsympatisören,
novellsaml. ”Vergittertes Fenster” (1937) samt
de tills, m. Erika M. skrivna böckerna ”Escape
to life” (1939) och ”The other Germany” (1940).
Om André Gide skrev han boken ”André Gide.
Die Geschichte eines Europäers” (1948).
Själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
