Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannesmannkoncernen - Mannesmannrör - Mannhardt, Wilhelm - Mannheim - Mannheim, Karl - Mannheimer, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Mannesmannrör—Mannheimer
500
Hamnen i Mannheim.
bildade Mannesmann-Werke A.G., urspr. med
säte i Berlin, sedan 1893 i Düsseldorf, där
huvudverkstäderna alltjämt äro belägna. M. äger
järngruvor, stenkolsgruvor, koksverk, masugnar,
järn- och stålverk samt tillverkar utom rör av
alla slag även plåt, profiljärn, balkar,
maskindelar, gjutgods, smide m. m. Fabrikerna
skadades under 2:a världskriget förhållandevis litet
och äro numera helt reparerade; antalet anställda
i M. uppgick 1950 till c:a 30,000.
Ma’nnesmannrör, sömlösa rör, som
framställas genom att ett solitt ämne i rödvarmt tillstånd
deformeras mellan 2 el. 3 snedställda valsar,
varvid en hålighet uppkommer utan användande av
dom. Rören, som på godtyckligt sätt kunna förses
med ansatser, användas bl. a. till (lykt-)stolpar.
Ma’nnhardt [-rt], Wilhelm, tysk etnolog
(1831—80). Han var en kort tid doc. vid Berlins
univ. På senare tid koncentrerade han sina
studier företrädesvis på växtlighetens och särskilt
åkerbrukets mytologi och utgav bl. a. det
epokgörande huvudverket ”Wald- und Feldkulte” (2
bd, 1875—77).
Ma’nnheim [-håim], Badens största stad;
244,000 inv. (1950). M. ligger på Rhens h. strand
kring Neckars mynning och utgör tills, m. det
på Rhens motsatta sida belägna Ludwigshafen
en sluten agglomeration med 370,000 inv. M.
näm-nes f. ggn 764 som en obetydlig ort. 1606 anlade
kurfurst Fredrik IV av Pfalz här en fästning
och gav redan följ, år den i anslutning därtill
uppväxande bebyggelsen stadsrättigheter. Det
gynnsamma läget vid de båda floderna blev
skickligt utnyttjat i och för stadens utveckling till ett
mäktigt industri-, trafik- och handelscentrum.
Centralgodsbangården på halvön mellan Rhen och
Neckars mynning omges av tre stora konsthamnar,
Mühlauhafen i v., Neckarhafen i n. ö. och
Ver-bindungskanal i ö. N. om Neckar-mynningen
ligga Bonadies-, Industrie- och Kaiser
Wilhelm-Hafen samt s. om staden Rheinauhafen. Med
hamnanläggningar (tills, m. Ludwigshafen),
upp
tagande en samlad yta av
c:a 8,5 km2 och med 48 km
kaj längd, är M. en av
Tysklands allra största
inlands-hamnar. Genom reglering av
Rhen har övre ändpunkten
för den tyngre skeppsfarten
efter hand förskjutits
söderut, nu ända till Basel,
varigenom M. fått vidkännas allt
hårdare konkurrens. M. är
omlastningsort särsk. för
spannmål, kol och järn samt
medelpunkt för övre
Rhen-områdets virkeshandel. Med
sina fem större bangårdar är
det en viktig järnvägsknut
samt har en i Neuostheim
b’elägen flygstation. Dessa
faktorer tillika med många
krigsviktiga industrier gjorde,
att i 2:a världskriget M.
och Ludwigshafen blevo ett
av det västallierade bombflygets främsta
mål, med resultat att stadsbilden blev i stort
sett sönderslagen. — Storindustrien är
lokaliserad till förstäderna Rheinau och Neckarau i
s., Sandhofen och Waldhof i n. Till stadens
ledande industrier höra kemisk, elektroteknisk,
metall- och maskin-, bil- (Daimler-Benz), gummi-,,
pappers- och pappersmasse-, trävaru-, textil-,
tobaks- och livsmedelsindustri samt stort
elkraftverk. Av högre bildningsanstalter finnas musik-,
handels- och teknisk högsk. Ett statligt
tavelgalleri har målningar främst från 1600- och
1700-talen, medan Kunsthalle har konstverk från
de följ. årh. Ett märkligt teatermuseum
öppnades 1936.
Mannheim [män’håim], Karl, tysk-engelsk
sociolog av judisk härstamning (1893—1947),
prof, i sociologi i Frankfurt a. M. 1930—33,
som landsflykting lecturer i sociologi vid Londons
univ. 1933, prof, i pedagogik (education) 1941.
M. var en energisk förespråkare för
kunskaps-sociologien, och i sitt huvudarbete ”Ideologie und
Utopie” (1929, 2:a utvidgade uppl. på eng.,
”Ideo-logy and Utopia”, 1936) hävdade han, att de
sociala ideologierna äro klassideologier,
”perspektivis-tiska”, men då samhällsforskarna i sin egenskap
av intellektuella ej äro knutna till någon bestämd
klass, är dock en ”överperspektivistisk”
ideologikritik möjlig. M. gav i ”Mensch und Gesellschaft
im Zeitalter des Umbaus” (1935) och ”Diagnosis
of our time” (1943) en skarpsinnig kulturkritik
av vår tid. Postumt har utgivits ”Freedom, power
and democratic planning” (1950).
Ma’nnheimer, Herman, finansman (1867
—1942). Efter att ha genomgått Göteborgs
han-delsinst. anställdes M. 1891 i Skandinaviska
kre-dit-ab. och var 1899—1930 chef för
Göteborgs-kontoret; styrelseordf. 1933—42. M. inlade stora
förtjänster om bankens expansion, markerad
bl. a. av övertagandet av flera provinsbanker
och av dess engagemang i flera för svenskt
näringsliv betydelsefulla kreditoperationer, ss.
Tra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
