Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mantalsskrivning - Mantalssättning - Mantegna, Andrea - Mantel - Mantelbabian, hamadryas - Manteldjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Mantalssättning—Manteldjur
510
hans familj är bosatt, om han regelbundet
besöker denna. Vistas någon olika tider av året inom
olika mantalsskrivningsdistrikt, mantalsskrives
han, där han anses ha sitt egentliga hemvist. På
ansökan av den, som äger el. besitter fast
egendom och någon tid årl. vistas å denna el. i dess
församling, må K. m:t, där så finnes skäligt,
förordna, att han må skrivas å sistn. ort.
Vistelse vid undervisningsanstalt, intagning å
sjukvårdsinrättning, förbättrings-, uppfostrings- el.
straffanstalt föranleder regelmässigt icke m. å
uppehållsorten. Den, som utnämnes till statsråd
el. förordnas att deltaga i offentligt
utredningsarbete, må, även om han av sådan anledning
avflyttar från sitt förutvarande hemvist, där
mantalsskrivas. Till ledning vid m. skall envar, som
ej mantalsskrives hos annan, avlämna föreskriven
uppgift, s. k. mantalsuppgift. På
grundval av dessa uppgifter, församlingsboken samt
vissa andra upplysningar, som skola avlämnas vid
mantalsskrivningsförrättningen el. eljest därvid
erhållas, upplägges mantalslängden, vilken avser
läget 1/ii förrättningsåret. Envar, vars rätt
be-röres av mantalsskrivningsåtgärd, må över
densamma hos länsstyrelsen anföra besvär, vilka
skola dit ingivas, om klagan avser pastors beslut, sist
å 30 :e dagen efter erhållen del av detta men
eljest före 15/s det år m. avser, över
länsstyrelsens beslut kan talan fullföljas hos
Kammarrätten. Jfr Folkbokföring. — Litt.: S. Norrman,
”M.” (1Q33).
Mantalssättning, åsättande av mantalskvot för
ägoområde. M. förekommer ej mer, varken
kameralt el. vid jorddelning.
Mantegna [-te’nja], Andrea, italiensk
målare (1431—1506), fosterson och lärjunge till
målaren F. Squarcione, Padovaskolans ledare. M :s
förnämsta verk under Padovatiden äro freskerna
i Eremitanikapellet, där han arbetade tillsamman
med andra lärjungar till Squarcione. Ett starkt
florentinskt inflytande, som särskilt förmedlats
genom Donatellos långvariga verksamhet i Padova,
har tagit sig uttryck i perspektivet, den betonat
plastiska formen och den heroiska
människouppfattningen. Samma anda möter i ett stort
altar-verk från denna tid (i San Zeno Maggiore i
Verona), framställande madonnan med barnet,
omgiven av stående helgon. 1459 kallades M. till
Lodovico Gonzagas hov i Mantova, där han
stannade till sin död. Hans viktigaste bevarade verk
finnas också här, freskerna i Camera degli sposi
i Castello di Corte, 1474. Med en utomordentlig
illusionism men också prakt och färgglädje
skildras på väggarna scener ur familjen Gonzagas liv.
Vid sidan av Melozzo står M. här som en
föregångare till Correggio och barockmåleriet.
Under denna tid minskas det heroiska och det
antikiserande i M:s målningar. Stundom framträder i
hans senare verk en patetisk uttrycksfullhet, så i
en Kristus som smärtornas man (Köpenhamn)
och en våldsamt tragisk bild av den döde Kristus
(Breramuseet i Milano), där M. tecknat den döda
kroppen med ohygglig realism och den djärvaste
förkortning. En helt annan, nästan idyllisk ton
har M. anslagit i fyra romantiska målningar med
antika motiv från Isabella d’Estes
studiekammare (1497 och 1506), av vilka ”Parnassen” är mest
känd (samtliga i Louvren).
M. har haft stor betydelse som tecknare och
grafiker. 1484—92 målade han i sin tidigare
heroiska stil en serie kartonger av Caesars triumf
(nu i Hampton Court), vilka genom samtida och
senare grafiska reproduktioner fått stor betydelse.
Av de omkr. tjugu kopparstick, som tillskrivits
M., kunna endast sju gälla som egenhändiga. —
Litt.: Monogr. av P. Kristeller (1902) och F.
Knapp (1910).
Mantel. 1) M. kallas allahanda klädesplagg
med den gemensamma egenskapen att vara
ärmlösa och avsedda att däri insvepa kroppen. M.
bars under antiken och i vissa delar av Orienten
stundom som enda plagg men var sedan ett
ytterplagg.
2) Geom. M. el. m a n t e I y t a, den buktiga
ytan av en kon el. en cylinder.
3) Handelsv. Vid vissa värdepapper, framför
allt aktier, benämnes själva värdehandlingen ofta
m. i motsats till det i värdepapperet
inneliggande kupongarket.
4) Sjöv., ett genom block löpande
tåg, vars ena ända är fast och i vars
andra ända det dubbla blocket till en
tal ja, manteltalj an, instroppats.
Genom denna anordning ernås vid
hal-ning i manteltaljan fördubblad halande
kraft.
5) Tekn. M. betecknar vanl. ett
yttre hölje, t.ex. kylmantel på en
motorcylinder el. kompressor, värmmantel,
el. ångmantel kring ett rör el. dyl. för
uppvärmning av i röret strömmande
medium, isoleringsmantel för isolering
av rör etc.
6) Vapentekn. a) Yttre godslager i
ett eldrör, uppbyggt av två el. flera
godslager (mantlade eldrör), se Ka-
nontillverkning. — b) Styrningsmedel för
gevärskulor 0. dyl.
7) Zool. M. kallas hos blötdjur, arm- och
rank-fotingar ett oftast skalbärande hudveck av
växlande utseende, än bildande 2 flikar kring
kroppen, som hos armfotingar och musslor, än
täckande denna helt och hållet, som hos rankfotingar,
el. blott delvis, som hos snäckor. Betr. m. hos
manteldjuren se d. o.
Mantelbabian, h a m a’d ryas, Päpio
hama’d-ryas, näst geladan den största arten bland
babianerna (jfr d. o.), kännetecknas av att
håren på hals, överarmar och rygg äro starkt
förlängda, bildande en mantel, som täcker hela
kroppen och endast lämnar benen och de bjärt röda
sittvalkarna fria. M. förekommer i Abessiniens
bergstrakter upp till 2,000 m ö. h., Nubien och
angränsande delar av Arabien. — Bild se nästa sida.
Manteldjur, Tunicäta, djurgrupp, som jämte
ryggradsdjuren sammanföres till
ryggsträngs-djur, Chordata. Trots stora olikheter i de
fullvuxna djurens byggnad utmärkas alla m. av att
de åtm. på larvstadiet äro utrustade med
rygg-sträng, chorda, och ett dorsalt om denna liggande
[-Mantel-talja.-]
{+Mantel-
talja.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
