Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mara (känsla) - Mara, Elisabeth, f. Schmeling - Marabou, ab. - Marabustork, marabu - Marabut - Maracaibo - Maracaibosjön - Maracay - Marais - Marasjó - Maramures - Maranatha - Maranhao - Marañón - Marantaceae, marantacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
M ara—Marantaceae
522
”maran” skapade folktron tidigt ett
trolldoms-väsen. I Norden tänkte man sig m. i skepnad av
en kvinna, som smög sig in i rummet genom
nyckelhålet el. genom den smalaste springa och
sedan satte sig grensle över den sovandes bröst
(”ridas av maran”). Då m. ansågs ej kunna
komma upp till den sovande utan att först stiga
i hans fotbeklädnad, ställde man sina skodon
under sängen med tåspetsarna utåt. M. troddes
”rida” ej blott människor utan även hästar,
vilkas manar hon gärna sammantrasslar (m a
r-tovor). Män ha, särskilt på i6oo-talet, burit
”marlockar” el. flätade ”kärlekslockar” såsom
lyckobringande och skyddande mot sjukdom. M.
ansågs även ge upphov till markvast el.
häxkvast, på vilken hon gärna red; den
uppspikades därför i stallet, för att hästarna skulle
slippa den besvärliga ryttarinnan.
Mara, Gertrud Elisabeth, f. S c h m
e-1 i n g, tysk sångerska (1749—1833). Efter att
först ha framträtt som violinist övergick hon
1763 till sången och erhöll undervisning av
Paradisi i London. 1766—71 sjöng hon i Gewandhaus
i Leipzig. Hon var sedan engagerad i Berlin till
1780, kom 1782 till Paris och firade där lysande
triumfer. Hon ansågs då som samtidens yppersta
sångerska. Efter 1785 sjöng hon bl. a. i Italien
och Ryssland och dog i Reval. — Biogr. av A.
Niggli (1881).
Marabou, ab. [-bo], Sundbyberg, grundat
1916, tillverkar choklad och konfektyrer,
kakaopulver samt bakpulver vid fabriker i Sundbyberg.
Bolaget, som intar en ledande ställning inom sin
bransch, förvärvade 1942 ab. Skånska
fruktvin-och likörfabriken, Bjuv (nuv. Konservfabriken
Findus), vars verksamhet inriktats på
tillverkning av
konserverade, väsentligen
vegetabiliska
livsmedel. I
Sundbyberg uppfördes
1942 ett
laboratorium, bl. a. för
livsmedelsteknisk
forskning. M:s
aktiekapital uppgår
till 12 mkr, antalet
anställda totalt till
c:a 1,200.
Marabüstork [el.
mä’-], m a r a b ü,
Lepto’ ptilus
crume-ni’ ferus, till fam.
krävstorkar
hörande fågel från det
tropiska Afrika.
Huvud och hals äro
röda och nästan
nakna, ryggsidan
mörkgrön med
mattsvarta
ving-och stj ärtpennor,
undersidan vit. De
duniga, vita undre
stj ärttäckarna gå i
Marabustork.
marknaden under namn av marabufjädrar. M. är
ytterst glupsk och för ett levnadssätt, som i hög
grad erinrar om gamarnas. I Östafrika är den
fridlyst, enär den gör nytta som
renhållnings-hjon.
Marabüt betecknade urspr. inv. i en ribät,
militärstation, som i n. Afrika upprättats i striden
för islams utbredning. Från dessa m. utgick på
1000-talet almoravidernas dynasti. Senare kom m.
att beteckna ”troskämpar”, asketer och eremiter,
som vunno stort inflytande genom sin påstådda
förmåga att göra underverk och meddela
gudomliga utsagor. I denna betydelse användes även
m a r b u t (marbüt), bunden, hängiven. — M.
betecknar även det heliga kapellet vid en m :s
grav.
Maracaibo [-käi’coå], huvudstad i staten Zulia
i n. v. Venezuela, vid v. sidan av sundet mot
Maracaibosjön; 232,000 inv. (med förorter). M.
har ett rikt uppland (jfr Maracaibosjön) och har
under de senaste decennierna snabbt utvecklats
samt är nu landets förnämsta hamn med stor
kaffe- och petroleumexport. M. är en av jordens
hetaste städer med en årsmedeltemp. av 28°.
Trakten hemsökes av gula febern.
Maracaibosjön [-kai’æå-], i n. v. Venezuela,
står genom ett 60 km långt och endast 3 m djupt
sund i förbindelse med Maracaibobukten
av Karibiska havet, mellan Paraguana- och
Goa-jirahalvöarna. M. är 16,800 km2, 250 m djup och
har sött vatten; stränderna äro låga och
sumpiga. I Maracaibobäckenets stora
syn-klinal finnas enorma petroleumfyndigheter, som
snabbt gjort Venezuela till en av världens främsta
olj eproducenter. De rikaste förekomsterna äro
vid M :s ö. strand, där oljebrunnar t. o. m.
upptagits ute i sjön.
Maracay [-kai’], huvudstad i staten Aragua i
n. Venezuela, 75 km v. om Caracas; c:a 65,000
inv. Rika kaffe- och kakaoplantager.
Marais [marä’], fr., ”träsk”, under franska
revolutionen benämning på det moderata partiet
i konventet, i vars samlingssal det intog de
nedersta bänkarna, i motsats till radikalerna, la
M ontagne.
Marasjo [-flå’], ö i brasil. staten Parå,
mellan Amazonfloden och Rio Para. Är jämn och
låg, täckt av savann och urskog.
Maramures [-mo’rej], ung. Märamaros,
landskap i n. v. Transsylvanien inom Theiss
källom-råde.
Maranätha, ett av Paulus i 1 Kor. 16:22
använt, trol. inom den första församlingens
gudstjänstliv brukligt arameiskt uttryck med
betydelsen ”Du vår Herre, kom!”
Maranhäo [maranjäö’], stat i n. ö.
Brasilien, mellan Atlanten, Rio Parahyba och Rio
Gurupy; 459,763 km2, 1,6 mill. inv., övervägande
negrer och mulatter samt indianer, blott ett fåtal
vita. Producerar kautschuk, bomull, socker, ris,
kaffe m. m.; i det inre bedrives boskapsskötsel.
Huvudstad är Säo Luiz.
Maranön [maranjå’n], källflod till
Amazonfloden.
Marantäceae, marantacéer, tropisk,
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
