Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marienlyst - Marienthal el. Mariendal - Marienwerder - Mariestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
M arienthal—M ariestad
566
bl. a. den s. k. ”Hamlets
grav”.
Marienthal, [marfantäl]
el. Mariendal, fordom
nunnekloster av
birgittinor-den, nära Reval i Estland,
an-lades i början av 1400-talet
och trädde 1407 i förbindelse
med Vadstena.
Marienwerder [-vä’rdar],
stad i Polen, heter numera
K w i d z y ri. C :a 8,000 inv.
Af. grundades av Tyska orden
1233. M. avträddes till
Polen 1945.
Mariestad, residensstad i
Skaraborgs län, vid Tidans
utlopp i Mariestadsf järden av
Vänern; 41,05 km2; 9,835 inv.
(i953; inkl. Leksbergs sn, införlivad med M.
Vi 1952).
M. anlades 1583 av hertig Karl. Utom
Södermanland, Närke och Värmland omfattade Karls
hertigdöme också Vadsbo och Valle härader i
Västergötland. För västgötadelen fanns inom
her-tigdömet icke någon stad närmare än Örebro, om
man bortser från Ullervad, som ligger c:a 5 km
längre uppför Tidan, där denna korsas av den
gamla huvudvägen från Skara norrut, och som
under Gustav Vasas tid omtalas som en liten
köpstad. 1572 lovade hertig Karl att förse Ullervad
med privilegier, men vid närmare prövning måste
han ha funnit, att det ur handelssynpunkt var
mindre lämpligt som plats för en stad än området
kring Tidans mynning, där det fanns hamnplats
och där han ägde Tunaholms (nuv. Marieholms)
kungsgård. Under den liturgiska striden lät
hertig Karl avskilja Vadsbo och Valle härader
samt Värmland från Skara stift och bildade av
dessa ett eget stift under en ”inspektor” el.
superintendent. M. blev sedan under något över 60 år
den kyrkliga medelpunkten i superintendenturen
(jfr Karlstads stift). 1593 påbörjades byggandet
av M:s ”domkyrka”, som blev fullt färdig 1619.
t66o blev Marieholm genom en ren tillfällighet
landshövdingeresidens, och sedan dess har M.
varit säte för länsstyrelsen i Skaraborgs län. 1693
nedbrann hela staden med undantag av den n.
om kyrkan belägna, äldsta stadsdelen Näset.
Kyrkan, en korskyrka (tornet av röd sandsten) i
spetsbågsstil, renoverades omedelbart; predikstol
och altaruppsats i barock från 1717, dopfunt från
1646. Tornet fick sitt nuv. utseende vid en stor
restaurering (av F. Zettervall) av kyrkan 1903
—05. Efter branden fick M. den regelbundna
stadsplan, som präglar stadens äldre delar utom
Näset, där gatorna fortfarande ha samma
sträckning som på 1600-talet och där många hus, t. ex.
vid Kyrkogatan och Västerlånggatan, ännu
finnas kvar från 1600- och 1700-talen. 1895
hemsöktes M. ånyo av en stor eldsvåda. Efter
branden anlades som brandgata strax s. om Gamla
torget den breda, planterade Esplanaden mellan
Fisktorget och Nya torget. Bland byggnader från
1800-talet märkas det av F. V. Scholander ritade
Mariestad. Utsikt över Tidan mot kyrkan (före landsstatshusets uppförande
1953)-
stadshotellet (1862; senare tillbyggt) samt teatern
(1840-talet). Från 1939 började området v. om
Tidan, Marieholmsgärdet (”Gärdet”), att
bebyggas. Nytt landsstatshus uppf. vid hamnen 1953.
M. anlades med den tanken, att dess sjöfart
och handel med tiden skulle bli betydande, men
i båda avseendena ha dessa förhoppningar endast
delvis infriats. Det var ett svårt avbräck för
staden, att varken Göta kanal el. V. stambanan
kom att dragas genom M. 1950 funnos 30
industriella anläggningar med sammanlagt 1,243
arb.; därav kommo mer än hälften på
Katrine-fors ab. och Tidans vulkanfiber- och
vulkanfiber-varufabrik (varumärke ”Unica”). Unicafabriken,
som anlades 1898, äges av Katrinefors ab. och
är i sitt slag den enda i Sverige. Bland övrig
industri må nämnas A. Fjellmans mek. verkstad,
ab. Iwo (tillv. av elektrisk armatur m. m.), ab.
Mariestads trikåfabrik, ab. Melka
(konfektionsfabrik), möbelfabrik och några båtbyggerier. M:s
gasverk nedlades 1950. Först på 1850-talet fick
M. en byggd hamn, som flera gånger fördjupats
och utvidgats. Den totala kaj längden är nu 450
m med ett vattendjup av 3,6 m. V. om Tidan
ligga central fängelset och naturparken Alhagen.
Ekudden i Vänern är M :s friluftsbad med
campingplats. En del av kungsgården Marieholm är
sedan 1917 upplåten till ett s. k.
jordbruksfängelse (fångkolonier). I ö. delen av staden ligger den
stora sinnesslöanstalten Johannesberg (se d. o.)
och idrottsplatsen Vänershov med idrottshall. M.
har central fängelse, länslasarett och
epidemisjukhus, samrealskola med kommunalt gymnasium,
kvarnskola, Skandinaviens enda utbildningsanstalt
för mjölnare och kvarnmästare. Stiftelsen Sophie
Löfvenskiölds husmodersskola sorterar under M:s
yrkesskolor. M. är tingsställe i Vadsbo n.
tingslag. Vadsbo hembygds- och fornminnesfören:s
museum är inrymt i de n. flyglarna på
Marieholm. I M. utges Tidn. för Skaraborgs län, 3
ggr i veckan. — M. bildar med Leksbergs förs,
ett pastorat i Mariestads kontrakt, Skara stift.
— Namnet efter Karl IX:s i:a gemål, Maria av
Pfalz. — Litt.: S. Tunberg, ”Vadsbobygdens
äldsta stad” (i ”Vadsbobygden”, 1920); ”M. 1583
—1933” (1933)-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
