Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marinens musikkårer - Marinens poliskår - Marinens reserver - Marinens underofficersskola - Marinens utbildningsanstalter - Marinera - Marinetti, Filippo - Marin femkamp - Marinförvaltningen - Marini (Marino), Giambattista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Marinens poliskår—Marini
570
borg, Karlskrona och Fårösund
(Kustartille-riets musikkårer).
Marinens poliskår, avsedd för bevakning av
anläggningarna på örlogsstationer och örlogsvarv
med dit förlagda fartyg och förråd. — Ang.
marinens krigspolis se Krigspolis.
Marinens reserver utgöras av amiralitetets,
flottans, kustartilleriets, marinintendenturkårens,
mariningenj örkårens och marinläkarkårens
reserver. Personalen utgöres dels av pensions- och
förtidsavgångna, dels av r e s e r v
anställda. Dessutom kunna lämpliga värnpliktiga
officerare och undef officer are efter
värnplikts-tidens utgång vinna inträde i reserven, kategori
värnpliktsavgångna. Även furirer,
blivande reservunderofficerare, tillhöra reserven
som aspiran t- el.
övergångsanställ-d a under, resp, efter avslutad utbildning intill
tiden för reservanställning. Reservpersonalen är
skyldig att tjänstgöra vid behov för rikets
försvar och vid beredskapsövningar.
Marinens underofficersskola (MUOS) är
gemensam för hela marinen och upprättades 1946
på Berga vid Hårsfjärden i Västerhaninge sn
efter att tidigare ha varit uppdelad på
under-officersskolor för flottan i Stockholm och
Karlskrona och för kustart. i Karlskrona. Utbildningen
omfattar högst i år och följer efter det eleverna
genomgått Försvarets läroverk i Uppsala.
Marinens utbildningsanstalter äro:
Sjökrigshögskolan, KSHS ..........Stockholm.
Sjökrigsskolan, KSS ...............Näsby, Djursholm.
Kustartilleriets skjutskola, KAS ..förlagd till olika
kustart. -batterier
efter behov.
Kustartilleriets luftvärnsskjutskola .. Väddö.
Marinens underofficersskola, MUOS Berga,
Hårsfjärden.
Flottans sjömansskola, F1SS ......Karlskrona.
Flottans värnpliktsskola ........Karlskrona.
Marinèra, se Marinad.
MarineTti, F i 1 i p p o Tommaso, italiensk
författare (1876—1944). M. växte upp i Paris.
Efter flera obeaktade böcker väckte han 1909
uppseende genom det futuristiska manifest han
då publicerade i Figaro. Futurismen innebar kamp
mot tradition och akademisk klassicitet. Den
ut-tydes av M. även som kamp för Italiens sociala
modernisering och politiska expansion; han blev
därför, sedan han (1913) publicerat ett manifest,
vari flera av fascismens viktigaste satser finnas,
förkämpe först för Italiens inträde i i:a
världskriget, sedan för den nationalism, som föddes ur
besvikelsen över Versailles-fredens resultat. M.
förde fram sina åsikter i en rad skönlitterära
verk men var ingen betydande diktare. Han skrev
med förkärlek skådespel, ss. satiren ”Le roi
Bom-hance” (1905) samt de dystra ”Prigionieri” och
”Vulcano” (1920). Hans romaner (”Mafarka, le
futuriste”, 1910, ”Un ventre di donna”, 1919, och
”L’alcova d’acciaio”, 1921) äro som helhet
ansträngda försök att realisera ett sterilt estetiskt
program. Detsamma gäller hans täml. onjutbara
lek med ”fria ord”, även om däribland finnas
dikter av styrka. M. skrev sina flesta verk på
franska. Under 2:a världskriget deltog M. i den
italienska exp. till östfronten 1941. Han hedrades
på skilda sätt av Mussolini. — Litt.: F. Flora,
”Dal romanticismo al futurismo” (1925).
Marin femkamp el. sjömilitär fe
m-kamp omfattar 1) duellskjutning med
tjänste-pistol, 2) terränglöpning c:a 3,000 m, 3)
värj-fäktning, 4) simning 300 m frisim samt 5)
båtsegling med marinens skeppsbåtar. SMI:s
täv-lingsregler i modern femkamp gälla i tillämpliga
delar.
Marinförvaltningen leder sitt ursprung från
Amiralitetskollegium och är sedan 1878 ett
cen-tralts ämbetsverk, som under K. m:t i tekniskt
och ekonomiskt avseende utövar den högsta
uppsikten och ledningen över marinen. Enl. den
sedan 1944 gällande organisationen är chefen för
marinen chef för M. Denne utövar sitt chefskap
endast vid avgörandet av vissa i instruktionen
särskilt nämnda el. eljest viktigare ärenden. Det
omedelbara chefskapet för M. utövas av en
souschef. Ärendena äro uppdelade på 3 avd. för
teknisk verksamhet: vapenavd., skeppsbyggnadsavd.
och intendenturavd., samt 1 civilbyrå för
administrativa ärenden. Till M. har därjämte knutits
ett förrådskontrollkontor för i huvudsak teknisk
revision. — Vapenavdelningen är
organiserad på 6 byråer: artilleri-, artilleritekniska,
torped-, torpedtekniska, min- och mintekniska
byråerna. Till avd. höra därjämte
stridsledningskon-toret, en nautisk assistent och ett kontrollkontor.
— Skeppsbyggnadsavdelningen är
indelad i 6 byråer, näml, projekt-, fartygs-,
maskin-, ubåts-, skyddstj änst- och
elektrofartygs-byråerna, vilka tillsammans bilda
konstruktionskontoret; dessutom tillkomma inspektionsbyrån
samt varvs- och verkstadsbyrån. Till
skeppsbyggnadsavd. höra vidare för ämbetsverket
gemensamma serviceorgan, ss. upphandlingscentralen
samt duplicerings- och kopieringsanstalten.
—-Inom intendenturavdelningen
handläggas ärendena på 3 byråer, näml, central-,
underhålls- och utrustningsbyrån. Härjämte finns
en fristående drivmedelssektion. — Göromålen
på civilbyrån äro fördelade på ett kansli, ett
kameralkontor och ett personalkontor.
Beslutanderätten är decentraliserad. Alla
principiellt viktiga ärenden avgöras dock, oavsett
deras ekonomiska räckvidd, av souschefen el. i
förekommande fall av chefen för M. (chefen
för marinen).
Marfni (el. Marino), G i a m b a 11 i s t a,
italiensk skald (1569—1625). Han var sekr. hos
hertigen av Savojen men råkade i onåd, varför
han överflyttades till Frankrike, där han som
hovskald vann stort anseende. M. är en typisk
representant för den italienska barocklitteraturen
i dess mest överdrivna form. Hans mest
berömda dikt är hans epos ”Adone”, i 20 sånger på
ottave rime, fullbordad och utgiven i Paris 1623.
M:s ofullbordade, likaledes berömda religiösa
epos ”La strage degli innocenti” i 4 böcker utkom
1633 (sv. övers, av C. R. Bildt, 1740). Trots sin
svårtillgänglighet blev M:s diktning högt
uppskattad av samtiden och gav upphov till en hel
stilriktning (marinismen), som i Sverige
företrädes av G. Dahlstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
