- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
633-634

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marx, Karl - Marx, Wilhelm - Marxism - Mary - Maryland - Maråk - Maräng, äggvitsskum - Masaccio (Tommaso di Giovanni di Simone Guidi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

633

Marx—Masaccio

634

övers. 1949; ensidigt kritisk mot M.); R.
Schle-singer (1950). — N. Karleby, ”Socialismen inför
verkligheten” (1926); M. M. Bober, ”K. M:s
interpretation of history” (1927); E. J. Walter,
”Der Kapitalismus” (1930); R. T. Lyche, ”M:s
ekonomiska teori” (1932); A. Ljungdal,
”Marxismens världsbild (1947).

Marx, Wilhelm, tysk politiker (1863—1946).
M. var jurist och avancerade till framträdande
poster inom det preussiska domstolsväsendet.
Politiskt tillhörde han
centern och
representerade partiet i det
preussiska
representanthuset 1899—1918
och i riksdagen 1910
—32. 1920 blev han
ordf, i såväl partiet
som dess
riksdagsgrupp. Som
rikskansler nov. 1923—jan.
1925 stödde han sig på
de borgerliga
mellan-partierna och
manövrerade länge skickligt
mellan
socialdemokra

terna och den alltmera inflytelserika
högeroppositionen. Vid presidentvalet 1925 blev M. utslagen
av P. Hindenburg. Under 1925—28 var M. en av
de mest uppmärksammade och flitigast anlitade
tyska politikerna. Under två korta perioder var han
preussisk ministerpresident, och i riksregeringen
innehade han posterna som justitieminister under
Luther 1926 och som minister för de ockuperade
områdena först under denne och sedan 1926—28
i en av honom själv bildad regering. Som
rikskansler under denna tid stödde han sig först på
mellanpartierna men upptog i jan. 1927 även
representanter för högern. Hans inbördes
splittrade regering avgick efter vänstersegern vid
valen 1928. Den sjuklige M. lämnade därpå
ledningen för sitt parti och 1932 även riksdagen.
Han levde sedan som privatman. — Litt.: E.
Arrhén, ”Den tyska parlamentarismens utveckling
under kejsardöme och riksrepublik” (1929).

Marxi’sm, den socialistiska teori, som
grundlagts av K. Marx. — M a r x i’s t, anhängare av
denna teori.

Mary [mä’ari], eng. namnform för Maria.

Maryland [me’riland], förk. Md., en av Södra
Atlantiska staterna i Förenta staterna (se karta
vid d. o.) n. ö. om Potomac River och kring
Chesapeake Bay; 31,926 km2; 2,343,001 inv.
(1950). ö. delen kring Chesapeake Bay ligger
inom Atlantiska kustslätten och når ej över 30
m ö. h. Detta område upptar 3/s av M:s yta.
N. v. om linjen Baltimore—Washington vidtar
vid fallinjen (se d. o.) Piedmontplatån, som vid
foten av Catoctin Mountains övergår i
Appala-cherna. Backbone Mountain längst i v. når 1,024
m ö. h. — ö. M. har heta somrar och milda
vintrar, medan den bergiga delen har låga
sommar- och vintertemp. — Den naturliga
vegetationen inom Atlantiska kustslätten utgöres av
ekarter och gultall och i den övriga delen av

valnöt, ek och poppel. — 1940 bestod
befolkningen av 1,518,481 vita och 301,931 (16,5%)
negrer. De svenskföddas antal uppgick till 634.
De största städerna äro Baltimore (949,708 inv.
1950), Cumberland (38,000) och Hagerstown
(36,000). Huvudstad är Annapolis med 10,000
inv. De ledande kyrkosamfunden äro det
romerskkatolska och metodisternas. Bland högre
undervisningsanstalter i Baltimore märkas Johns
Hop-kins University (grundat 1876) och Univ. of
Maryland (grundat 1807). I Annapolis ligger
United States Naval Academy (sjökrigsskolan;
grundad 1845). — 1950 funnos 36,107 farmer
med en sammanlagd areal, som var c:a 64°/o av
hela landets. De viktigaste sädesslagen äro vete
och majs samt potatis. Andra betydande
kulturväxter äro vallväxter, fruktträd och tobak.
Bo-skapsstocken utgjordes 1950 av 41,000 hästar,
8,000 mulåsnor, 449,000 nötkreatur, därav 245,000
mjölkkor, 47,000 får och 270,000 svin. Fisket
i Chesapeake Bay är betydande, särsk.
ostronfisket. Bergsbruket gav bl. a. 1947 1,8 mill. ton
stenkol. S. å. funnos 2,824 industriella
anläggningar med sammanlagt 188,638 arb. Mest
betydande äro konfektions-, metall- och maskin-,
varvs- och konservindustrierna. Baltimore är
närmaste oceanhamn för U.S.A:s största
stålcentra kring Pittsburgh, Youngstown m. fl.
städer. — Folkrepresentationen består av en senat
med 29 medl. och ett representanternas hus med
123 medl. Till unionskongressen sänder M. 2
senatorer och 6 representanter.

M., som erhållit sitt namn efter Karl I:s
drottning Maria Henriette, utskildes 1632 ur
Virginia som egen koloni och förlänades till Lord
Baltimore, vars ättlingar styrde landet intill 1771.
Kolonien förklarades öppen för invandring av
alla kristna trosbekännare. Full religiös tolerans
var dess främsta princip. Särsk. var M. avsedd
som asyl för Englands katoliker, som också
strömmade hit och en tid satte sin prägel på
kolonien.

Maråk (förr Merok), turistort vid innersta
delen av Geirangerfjord, Norge. Från M. leder
bilväg till Grotli och Gudbrandsdalen.

Marä’ng (fr. meringue), äggvitsskum,
ett slags bakverk av äggvita och socker. — M
a-r ä n g-s viss (av fr. suisse, schweizisk),
efterrätt, bestående av maränger el. marängbottnar,
varvade med vispgrädde till en hög topp el.
pyramid. Grädde spritsas genom pikeringstratt.

Masaccio [masa’t/å] (eg. Tommaso di
Giovanni di Simone Guidi), italiensk
målare (1401—28). M. har haft en
genomgripande betydelse för måleriets utveckling som
grundläggare av den plastiskt monumentala stil,
vilken är en av de starkaste drivfjädrarna i
ungrenässansens konst. Det var framför allt
genom M:s stora freskocykler i Florens och Rom,
som den nya stilen kom att utöva det mest
vittgående inflytande på målarkonsten i
Mellanita-lien. M:s reaktion mot den naivt detaljrika,
skön-liniga, känsligt lyriska gotik, som härskade i
måleriet vid 1400-talets början, framträder
ingenstädes så tydligt som i den i Uffizierna befint-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free