Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masters, Edgar Lee - Mastfritt - Masthugget - Masthuggs församling - Mastiff - Mastit - Mastix - Mastkorg - Mastodonsaurus - Mastodonter - Masturbation - Masudi, Ali - Masugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Mastfritt—Masugn
662
tisk konst framställer M. här det lilla
landsorts-samhället såsom ett hemvist för hyckleri, slöhet
och småsinne. De grekiska epigrammen
inspirerade honom till en ordknapp stil och fri metrisk
vers, långt mera verkningsfull än den berättande
prosan. Poemen äro gravskrifter över
bortgångna i byn Spoon River, i vilka de döda ärligt
yppa sitt väsen och bekänna sina gärningar. Av
M :s senare arbeten må nämnas diktsamlingarna
”Songs and satires” (1916), ”The great valley”
(s. å.),”The new Spoon River” (1924), ”Jack
Kelso” (1928), romanerna ”Mitch Miller” (1920),
delvis självbiografisk, ”The nuptial flight”
(1923) och ”The tide of time” (1937) samt biogr.
”Lincoln, the man” (1931), ”Vachel Lindsay”
(1935), ”Whitman” (1937) och ”Mark Twain”
(1938). ”Across Spoon River” (1937) är en
självbiogr. med viktiga bidrag till 1910-talets
litterära historia. — Litt.: R. G. Berg, ”Moderna
amerikaner” (1925).
Mastfritt, transportklausul, innebärande, att
varan skall tillhandahållas köparen på
destinationsorten sådan den ligger i skeppsrummet.
Lossnings-kostnaden i dess helhet bestrides alltså av köparen.
Masthugget, stadsdel, se Göteborg, sp. 626.
Masthuggs församling, i Göteborg, 25,394
inv. (1952). Kyrkan är byggd 1910 ff. efter
ritningar av S. Ericson (se bild vid denne).
Mästiff [el. mä’-], se Hundraser, sp. 566 och
bild 20—21.
Mastit, inflammation i bröstkörteln,
förekommer nästan uteslutande hos kvinnor i samband
med digivning. Vissa m., t. ex. bröstbölder,
fordra kirurgiskt ingrepp.
Ma’stix (lat. ma’stix el. mdstiche, grek,
ma-stiche), ett harts, som erhålles av busken Pistacia
Lentiscus i Medelhavstrakterna. All m. kommer
från den på Chios i trädform uppdragna
varianten Chia. M. brukas som tillsats till tandpulver
och vissa plåster samt numera företrädesvis till
beredning av kitt och fernissor.
Mastkorg, förr på fartyg använd rund
påbyggnad nära masttoppen för placering av skyttar vid
strid. På isbrytare, valfångare, vissa
handelsfartyg och ibland även på nutida mindre krigsfartyg
användes på förliga masten en m. för placering
av utkik.
Mastodonsåu’rus, se Triassystemet.
Mastodonter [-å’n-], Mastodo’ntidae (av grek.
masto’s, spene, kvinnobröst, och odo’nt- av odüs,
tand; så benämnda efter de spenlika knölarna på
kindtänderna), en utdöd fam. av ordn.
elefantdjur (se d. o.). — Mastodont, även bildl.:
koloss, bjässe.
Masturbation, dets. som onani (se d. o.).
Masüdi, Al i (jAli el-Mas^üdi), arabisk
historiker och geograf (d. i Kairo 956). M. tillbragte
en stor del av sitt liv på resor. Bland hans
arbeten är det ofta utg. Murüdj adh-dha’hab,
”Guldvaskerier”.
Masugn, schaktugn, vari tackjärn framställes
av j ärnmalm. I malmen är j ärnet bundet vid syre,
och det utvinnes i metallisk form genom
reduktion med kol i en m. (hytta). Järnet smältes, och
därvid avskiljas malmens föroreningar (gångar-
Fig. 1. Modern svensk träkolsmasugn. Höjd 17 m,
ställ-diameter 2,7 m, pipvolym 100 m3, 6 formor, max.
produktion 115 ton/dygn.
ten) som slagg. Vid smältningen upptar järnet c:a
4 °/o kol och vissa andra legeringsämnen, varvid
dess smältpunkt sänkes från 1,528° för rent järn
till 1,100—1,200° för tackjärnet, vilket är en
förutsättning för processens praktiska genomförande.
I m:s övre del uppsättes råmaterialet,
beskickningen, med jämna tidsmellanrum, och därifrån
uttappas järn och slagg periodvis nedtill. Flera
olika typer av masugnar finnas. Vid b 1 ä s t e
r-masugnarna alstras värmen för smältningen
genom förbränning av kol, vid de elektriska
masugnarna däremot med elektrisk energi.
Vid båda typerna utgöres reduktionsmedlet av kol.
Blästermasugnarna kunna drivas med träkol
(träkolsmasugnar), koks (k o k s
masugn a r) el. lågvärdigt bränsle
(lågschakt-ugnar). Bland de elektriska ugnarna skiljer
man mellan den elektriska masugnen el. e 1 e k t r
o-metallhyttan och T y s 1 a n d-H o 1
e-u g n c n el. Spigerverksugnen.
I en modern svensk träkolsmasugn (fig.
1) muras ugnsschaktet, masugnspipan, av
eldfast tegel (chamottegel) i de övre delarna och
instampas med koksmassa el. kvarts i de nedre.
Pipan består av 4 delar: underst det cylindriska
el. bägarformade stället med plan botten,
däröver den uppåt vidgade rasten, därpå en
cylindrisk buk och överst den uppåt
avsmalnande övre konen. För att avlasta ställmu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
