Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matris - Matrona - Matros - Mats Gregersson - Matskatt - Mats Kettilmundsson - Matsmältning, digestion - Matstrupen - Matstrupens sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687 Matrona—Matstrupens sjukdomar 688
ning i kvantumtekniken, som därför ofta kallas
matris mekanik.
2) Tekn., i allm. en negativ avbild av ett
föremål för åstadkommande av gjutna, präglade,
pressade o. a. arbeten. M. kallas även det avtryck i
fuktig specialpapp, som göres av en trycksats el.
kliché för stereotypering.
Matröna, lat., hos romarna gift kvinna, mest
av stånd. — I svenskt språkbruk värdig gift
kvinna av mogen ålder.
Matros, utbildad sjöman. — Vid örlogsflottan
benämnes manskap, tillhörande däcksavd., m. och
beroende på yrkesgren artilleri-, resp, eldlednings-,
signal-, min-, svep-, ubåts-, hydrofon- och
radarmatros.
Mats Gregersson, se Mattias Gregersson.
Matskatt, i Halland räntetitel i den forna
man-talsräntan.
Mats Kettilmundsson, se Mattias
Kettil-mundsson.
Matsmältning, d i g e s t i o n, den kemiska
sön-derdelning, som vår föda undergår i tarmkanalen.
M. åtföljes av resorptionen, varigenom
fö-dobeståndsdelarna passera tarmväggens slemhinna
och upptagas i blodet el. lymfan. Till tiden faller
sålunda m. mellan konsumtionen och
resorptionen. I munhålan undergår födan en mekanisk
behandling, t u g g n i n g, och uppblandas med
spott, varpå den medelst en särskild mekanism
drives genom svalget och matstrupen ned i
magsäcken. Genom magsaftens inverkan förvandlas
födans yttre lager till en tunnflytande massa,
chymus, som genom peristaltiska
kontraktionsvå-gor i magmuskulaturen drives mot nedre
mag-munnen, pylorus. I de inre lagren av
maginne-hållet, dit magsaften ej hinner intränga, fortgår
samtidigt verkan av spottens ptyalin, som
överför stärkelse till maltsocker. Genom kontraktion
av den ringformiga muskulaturen i nedre
mag-munnen hålles magsäcken avstängd från
tunntarmen. Med vissa mellantider äger en avslappning
rum, och genom en samtidig kraftig
sammandragning av den intill nedre magmunnen liggande
delen av magsäcken drives en mindre portion av
maginnehållet in i tunntarmens översta del,
tolv-fingertarmen. Därefter sluter sig åter den nedre
magmunnen. öppnandet och tillslutningen av
denna utlösas genom inverkan av syran i
maginnehållet på slemhinnan i själva magmunnen. Tiden,
som åtgår för magsäckens fullständiga tömning,
är beroende av måltidens omfång men
överskrider normalt icke 5 tim.
Vid överförandet till tunntarmen är
maginnehållet endast ofullständigt digererat. En del av
äggvitan är peptoniserad, och stärkelsen är till
stor del överförd till maltsocker. Av fettet, utom
mjölkfettet, äro blott omslutande
bindvävsmem-braner upplösta. I tolvfingertarmen blandas
innehållet med galla och bukspott. Trypsinet i
bukspotten fortsätter peptoniseringen av äggvitan
och klyver den vidare i aminosyror. Genom
bukspottens s t e a p s i n klyves fettet i glycerin och
fettsyror, som dels bilda såpa och tvål, dels
lö
sas i gallan. Det amylolytiska f e r m
entet i bukspotten fullbordar stärkelsens
förvandling. 1 tunntarmen tillkommer vidare tarmsaften,
vilken innehåller tre enzym: invertin, 1 a k
-t a s och m a 11 a s, vilka angriper de sammansatta
sockerarterna rörsocker, mjölksocker och
maltsocker, och i själva tarmväggen finnes ett enzym,
e r e p s i n, som klyver peptoner i aminosyror.
Genom m. förvandlas sålunda födans
äggvite-kroppar till aminosyror, fettarterna till fettsyror
och glycerin samt kolhydraten till enkla
sockerarter. Cellulosan för jäses under medverkan av
vissa bakterier. Vid denna process uppstå en del
feta syror, som tillgodogöras. Avsöndringen av
de särskilda matsmältningsvätskorna avpassas
mycket noga efter födans beskaffenhet.
Utlösningen av dessa avsöndringsprocesser äger rum
dels på vanlig reflexväg, d. v. s. under
förmedling av vissa nervmekanismer, dels i form av s. k.
kemoreflexer. Sålunda bildas genom
saltsyrans inverkan på tunntarmsslemhinnan ett ämne,
s e k r e t i n, som upptages i blodet och
transporteras till bukspottkörteln, där det utlöser
bukspottens avsöndring.
Matstrupen (lat. oeso’phagus) är från svalgets
nedre ända vid nederkanten av ringbrosket till
magen 28—30 cm hos en fullvuxen människa.
Den löper på halsen omedelbart bakom
luftstrupen, ligger i brösthålan mellan lungorna, först
till höger om, sedan framför aorta och träder
genom mellangärdet till magsäcken vid kardia
(se d. o.). Väggen utgöres av en slemhinna,
beklädd med flerlagrigt skivepitel samt ett
ring-formigt och ett längsgående muskellager, vilka
innerveras genom nervus vagus.
Matstrupens sjukdomar. Medfödd
kommunikation med luftstrupen (fistel,
sällsynt) medför döden under de första
levnadsdagarna på grund av att nedsvald föda genom fisteln
mellan struparna inkommer i lungorna. —
Ytliga inflammationer i slemhinnan uppstå
vanl. vid svälj ning av retande ämnen. Sår i
slemhinnan förorsakas av svalda etsande syror
el. lut. De vålla mot skulderbladen utstrålande
smärtor och stark sväljningssmärta samt kräva
omedelbar läkarvård. Utvidgningar av
matstrupen äro s. k. divertiklar. De
sistnämnda äro påsformiga bildningar, ligga vid
sidan av strupen och uppkomma på olika sätt.
De kunna vid maximalt fyllnadstillstånd
(innehåll: födoämnen) förtränga matstrupen så, att
de utgöra hinder för födans passage genom
denna. Behandlingen är kirurgisk. —
Förträngningar av matstrupen bero antingen på
medfödd missbildning (sällsynt),
ärrsammandrag-ningar, tumörer i strupens vägg el. dess
omgivning el. på krampartade sammandragningar.
Samtliga fordra läkarbehandling. Utsikterna
äro i regel goda; t. o. m. kräftsvulster i
matstrupen kunna i en del fall med framgång
opereras. — Rubbningar i matstrupens
innervation med förlamningar el. kramper
kunna vara såväl centralt som perifert
betingade. Till den senare gruppen höra di f ter
iförlamningar av matstrupens muskulatur, och hela grup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
