Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - May, Karl - May, Phil - Maya - Maya, mayaner (indianfolk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
May—Maya
714
May [mai], Karl, tysk författare (1842—
1912) av spännande, populära äventyrsböcker.
May [mei], P h i 1, engelsk tecknare (1864
—1903), huvudsaki. verksam som skämttecknare
i Punch i London. M. hade sin egen stil och
återgav med suverän karakteristik och drastisk
komik gatans typer, ej minst snobbar, ligapojkar
och blomsterflickor.
Mäyä, skt, makt, underkraft, list, bländverk,
sken, tidigare, särskilt i Rigveda, gudars och
demoners övernaturliga makt, brukad till gott och
ont, senare filosofisk term för den empiriska
världen såsom en illusion, ett bländverk.
Maya [ma’ja], mayäner, indianfolk i
Guatemala, angränsande delar av Mexico, Salvador
och Yucatån. Till m., som uppgå till minst
1,200,000 huvudsaki. renrasiga indianer, höra
även huaxtekerna vid Mexicos atlantkust. M.
uppdelas i ett 20-tal stammar med olika
dialekter, bl. a. quiche. Trots att de bebo ett
vidsträckt område, äro skiljaktigheterna i
språkligt och antropologiskt avseende icke
betydande. M. äro kortvuxna men kraftiga.
Fordom deformerades kranierna avsiktligt under
spädbarnsåldern, och alla avbildningar visa
profiler med starkt bakåtsluttande pannor. M. var ett
av Forn-Amerikas högst stående folk, och i skrift,
astronomi och matematik nådde de längst bland
Amerikas kulturfolk.
Studiet av m. och deras kultur började i
slutet av 1800-talet, och först under de senaste
decennierna ha grundligare fältarbeten utförts. Icke
en enda av de mer än 800 nu kända ruinstäderna
har dock fullständigt utforskats. Kulturens
ursprung har ännu ej kunnat spåras. Nyligen
gjorda fynd inom olmekområdet i Vera Cruz i
Mexico kunna vara primitivare förstadier, som icke
påträffats inom m:s egentliga område, där
arkitektur, skrift, kalender, konsthantverk etc. äro
fullt utbildade redan i de äldsta kända städerna.
De äldsta städerna började uppväxa omkr. 300
e. Kr. och ligga inom en cirkel med 230 km radie
och medelpunkten i Peténsjön i n. Guatemala.
Bland de mest betydande av ”Gamla rikets”
städer äro Copån, Palenque, Piedras Negras, Tikal,
Uaxactün och Quiriguå. Det tätt befolkade
området torde ha varit uppdelat i stadsstater, styrda
av prästkonungar, och trots avsaknaden av
politisk enhet tyder allt på att det var en i stort sett
fredlig tid. På gr. av ännu ej med säkerhet
utredda orsaker övergåvos Gamla rikets städer
så småningom och kulturens tyngdpunkt flyttades
till n. Yucatån, som tidigare börjat koloniseras.
Landet avfolkades, och de stora städerna lågo
öde vid slutet av 900-talet. De doldes under
urskogens jätteträd och inbäddades i
svårgenomtränglig undervegetation. Först vid mitten av
1800-talet började de bli kända.
Efter en eventuell nedgångsperiod stegrades
åter den kulturella aktiviteten, ”Nya riket”. De
tre mäktigaste städerna Mayapan, Uxmal och
Chichen Itza bildade den s. k. trippelalliansen. I
Chichen Itza gör sig ett starkt, främmande
inflytande märkbart, vilket visat sig bero på invandring
från Mexico. Främlingarna voro tolteker, vilkas
huvudort var Tula i staten Hidalgo nära
Mexico-dalen. De införde nya seder och religiösa
föreställningar, ny stil i dekoration och arkitektur.
I Chichen Itza dominerade den nya
byggnadskonsten. Det antages, att toltekema började
göra sig gällande i Yucatån omkr. 1000 och att en
allmän tillbakagång skedde efter Chichen Itzas
erövring. Med hjälp av nya invandrare från det
centrala Mexicos högland underkuvades näml,
denna stad av Mayapan omkr. 1200. På
1400-talet utbröt inbördeskrig, som slutade med
Maya-pans förstöring 1441. En tid av allmänt förfall
följde, landet invaderades av spanjorerna, och
erövringen fullbordades 1541, då Mérida anlades
på ruinerna av den mayanska staden Tiho.
Endast en stam, lakandonerna, som sjunkit ned i
djup andlig och materiell fattigdom, lever ännu
tämligen oberoende i staten Chiapas i Mexico.
M. voro jordbrukare, och huvuddelen av folket
bodde i hyddor av trä el. soltorkat tegel vid
majsodlingarna. Städerna voro religiösa och
administrativa centra. De av sten uppförda
byggnaderna voro huvudsaki. av två slag: palats och
tempel. Palatsen lågo vanl. på plattformar, och
templen uppburos av pyramider, vilka endast
undantagsvis använts som gravplatser.
Byggnadsverken voro ofta sammanförda kring fyrkantiga
torg, där menigheten kunde följa ceremonierna.
Fasaderna voro praktfullt dekorerade med
sten-huggeriarbeten, pelare, pilastrar, friser,
mytologiska figurer i relief el. friskulptur. Dessa ofta
mosaikliknande utsmyckningar hade inga
egentliga arkitektoniska uppgifter utan voro skärmar
framför de tekniskt primitiva
byggnadskropparna. M. voro skickliga vägbyggare, och i n.
Yucatån, där vattendrag saknas och sjöar äro
sällsynta, konstruerades underjordiska ledningar
och cisterner för regnvattnets uppsamling.
I Gamla rikets städer restes stora stenpelare,
dekorerade med guda- el. härskarfigurer samt
försedda med hieroglyfinskriptioner, som ange
tidpunkten för monumentens tillkomst. Andra
inskriptioner finnas på altaren och byggnadernas
dekorativa utsmyckning. Endast omkr. 100 tecken
äro kända, och alla hänföra sig till dateringar,
astronomiska observationer och matematiska
beräkningar. M. hade även böcker, men de
fanatiska spanska prästerna meddelade snart efter
erövringen med tillfredsställelse, att de förstört
biblioteken fullständigt. Endast fragment av tre
kodexar ha bevarats. Skriftens natur är icke
klarlagd, men nästan utan undantag anse
forskarna den vara ideografisk, icke fonetisk. I
astronomi och matematik nådde M. högre än något
annat folk dittills i hela världen, och deras
kalender var exaktare än den dåtida i Europa. De
använde vigecimalsystem och hade 1,000 år tidigare
än i Gamla världen uppfunnit ett tecken för
noll. M. voro även goda konsthantverkare. Då
metallbearbetning började först sent under Nya
riket, kan m. sägas ha varit ett stenåldersfolk.
En del murmålningar ge inblick i det dagliga
livet, under det att konsten annars nästan
uteslutande tjänade religiösa uppgifter.
M. var ett utpräglat religiöst folk, och då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
