Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medelpad - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi - Fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Medelpad
740
den, och sedimenten ha blivit underlag för den
fasta jordbruksbebyggelsen.
Ekonomisk geografi.
Jordbruk. 1944 hade M. 36,008 har (5,1 °/o)
åker, 7,099 har (1,1 °/o) slåtteräng, 340 har
kultiverad äng, 5,342 har (0,8%) annan betesäng,
557,998 har (78,6 °/o) skogsmark och 101,793 har
(14,4%) övrig mark. Sveriges jordbruksstatistik
uppdelar M. i kustlandet och inlandet. Jordbruket
bedrives i stor utsträckning som småbruk, varför
binäringar, framför allt i form av skogsbruk, ha
stor betydelse. Åkerjordens användning och
avkastning framgår av nedanst. tab. — I Söråker,
ö. om Klingerfjärden, ligger Norrlands enda
trädgårdsskola.
Boskapsskötsel. Kreatursbeståndet
utgjordes 1944 av 5,642 hästar, 33,050 nötkreatur
(därav 22,729 kor), 7,438 får, 504 getter och
6,129 svin. Boskapsskötseln, som tidigare i stor
utsträckning bedrevs extensivt, har under de
senaste åren ökat sin avkastning, bl. a. beroende
på den ökade odlingen av foderväxter.
Skogen är M:s huvudinkomstkälla.
Riks-skogstaxeringen av Västernorrlands läns skogar
1938 visade, att länets trädbestånd utgjordes av
tallskogar 12,8 °/o, granskogar 39,6%,
barrblandskogar 13,0%, blandade barr- och lövskogar
31,5% och lövskogar 3,1 °/o. Den årliga tillväxten
inom bark under perioden 1924—37 uppskattades
för barrskogar till sammanlagt 2,535,000 m3,
varav 797,000 m3 på tall och 1,737,900 m3 på gran.
1947 tillsläppt flottgods utgjorde i Indalsälven
14,227,080 klampar (1,122,929 m3) och i Ljungan
Åkerjordens användning i Medelpad.
Växtslag Åkerjordens användning 1944 Skörd i dt per har 19491)
har % av
åkerarealen Kustlandet Inlandet Medeltal för hela riket
Höstvete ........... 14 0,0 18,5 12,0 24,4
Vårvete ........... 337 0,9 14,7 10,s 19,5
Höstråg ............ 86 0,2 18,5 13,5 20,s
Vårråg ............. 56 0,2 12,1 12,1 12,1
Korn ............ 2,838 7,s 16,s 14,5 20,7
Havre ........... 3,458 9,« 14,4 12,« 16,7
Blandsäd ........ 1,412 3,9 16,0 13,5 20,9
Potatis ......... 2,009 5,9 133,8 103,8 127,8
Grönfoder m. fl.
foderväxter .. 1,506 4,2
Vall till slåtter .. 22,607 62,9
Annan vall ...... 1,385 3,8
Andra växtslag 63 0,2
Träda och obru-
kad åker .... 237 0.7
Summa ;6,oo8 100,0
*) Något över medelmåttig skörd.
8,849,356 klampar (800,252 m3). (I dessa siffror
ingår även det från Jämtlands län tillsläppta
flottgodset.) Lövudden vid Indalsälvens mynning och
Kvitsle vid Ljungans äro stora skiljeställen, där
flottgodset sorteras och buntas före bogseringen
till fabrikerna.
Industri. Järnhanteringen har gamla anor i
M:s näringsliv, och under 1600- och 1700-talen
anlades ett flertal järnbruk, vilka dock nu äro
nedlagda. Som en fortsättning på denna rörelse
kan räknas ab. Sund-Skönviks verkstäder i
Sunds-bruk med tillverkning av ångpannor,
träbearbetnings- och pappersmassemaskiner. ab.
Sundsvalls förenade verkstäder tillverkar
transmissioner, kopplingar, lager, pressar etc. —
Metallindustri bedrives av Svenska aloxidverkens ab. vid
Kubikenborg, där aluminiumoxid och aluminium
framställas. — Jord- och stenindustrien är föga
framträdande. Viktigaste företag äro tegelbruk
på Alnön och i Högom. — Trävaru- och
pap-persmasseindustrierna äro koncentrerade till
området mellan Ljungans och Indalsälvens
mynningar. M :s och Sveriges första ångsåg anlades
1849 i Tunadal, följd av Mons (1851) och
Skönviks (1852). 1871 var antalet vattensågar 21 och
ångsågar 17. Då vattensågarna till stor del lågo
vid smärre vattendrag inuti landet, skedde genom
deras nedläggande en förflyttning av
sågverks-driften till kusten. Under tiden 1900—20
stagnerade sågverksrörelsen, och under 1930-talet
inträffade den ”stora sågverksdöden”. 1948 funnos
i M. endast 5 större sågverksföretag, vilka dock
samtidigt antingen bedrevo annan
träförädlingsindustri el. voro kombinerade med
pappersmasse-industri. Wifstavarfs ab. har sågverk,
wallboard-och sulfatfabrik vid Vivstavarv samt sulfit- och
pappfabrik vid Fagervik. Ankarsviks ångsågs ab.
omfattar bl. a. Alviks plywoodfabrik, sågverk
och wallboardfabrik i Ankarsvik och sågverk i
Johannedal. övriga större företag äro
sammanslagna under namn av Sundsvallsbolagens
gemensamma förvaltning (Cellulosakoncernen). Dit
höra bl. a.: Skönviks ab. med Skönviks och
Tu-nadals sågverk, Ortvikens sulfitfabrik och
Matfors pappersbruk, östrands sulfatfabrik, som är
Europas största och bekant för sin långt drivna
mekanisering, Sunds sågverk (nedlagt 1947) och
Söråkers sulfitfabrik, Svartviks trähus- och
sulfitfabrik, Kubikenborgs snickerifabrik samt
Essviks sulfitfabrik. — Textilindustrien är obetydlig.
Viktigast är Matfors yllefabriks ab. med bl. a.
filttillverkning. — Den kemisk-tekniska
industrien är väl utvecklad tack vare den goda
tillgången på elkraft. Svenska cellulosa ab.
framställer vid östrand alkali och klor, Stockholms
superfosfat fabriks ab. tillverkar kalciumkarbid,
ammoniak, konstharts och syntetiskt gummi vid
Ljunga verken och Stockvik. I Alby finns en
klo-ratfabrik. — Sjöfarten är livlig, och vid
sidan av Gävle är Sundsvall Norrlands
förnämsta import- och exporthamn.
Fornlämningar. Stenåldersmaterialet utgöres
ännu blott av ett par 10-tal lösfynd och en enda
boplats. Kustsocknarnas fyndlöshet får sin
förklaring av de starka nivåförändringarna;
inlandets fattigdom är sannolikt skenbar. Detta
antagande bestyrkes av bronsålderns fyndsiffror: av
Norrlands 33 fynd med 40 föremål (1951) äro
11 st. med 13 föremål från M., flertalet från
bygden kring Indalsälvens mynning och på ett
undantag när från yngre bronsåldern. Från äldsta
järnåldern fram till Kristi födelse finnas icke
några fynd. Romersk järnålder företrädes av ett
halvt dussin gravar från Tuna, Njurunda, Att-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
