- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
803-804

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Memfis - Memling, Hans - Memmi, Lippo - Memmingen - Memmings härad - Memnon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

803

Memling—Memnon

804

världens ryktbaraste och folkrikaste metropoler.
Traditionen, som berättar, att M. är grundlagt
av Menes, skaparen av den egyptiska helstaten,
och kraftigt befäst av hans närmaste
efterträdare, har trol. historisk bakgrund. Djoser
(Zo-ser), den förste kungen av 3:e dynastien, vars
moder var en memfitisk furstedotter, förläde
residenset till M., vilket inledde stadens första
storhetstid, Gamla riket. Sammanbrottet av den
memfitiska monarkien under 6:e dynastien
medförde en betydande tillbakagång för M., men
under de kraftfulla faraonerna av 12:e dynastien
gick det åter framåt, och under de första
hyk-soskungarna synes M. ha varit säte för
förvaltningen. Under 18:e dynastien trädde M. avgjort
i bakgrunden för Tebe, liksom även för
Helio-polis, som blev den nedre-egyptiska vesirens säte;
men Haremhebs tronbestigning var för M.
inledningen till en ny storhetstid under 19 :e
dynastien, vars faraoner prydde staden med präktiga
tempel; då de politiska förhållandena under
1200-talet krävde kungarnas närvaro i Nedre Egypten,
blev M. obestridligen Egyptens viktigaste stad.
Den allmänna nedgången i landet efter
sammanbrottet av det nya riket drabbade också M., som
först under de saitiska kungarna (26 :e dynastien)
ånyo blev Egyptens huvudstad; då assyrierna lagt
Tebe öde och härjat den forna praktstaden, växte
M. fram till en världsstad. Starkt befäst och av
naturen väl skyddat, blev M. i senare tid
Egyptens fasta borg, och erövringen av staden är i
landets yngre historia liktydig med herradömet
över riket. Under persertiden hävdade M. sin
ställning som satrapens och provinsförvaltningens
säte, liksom den även i ptolemeisk tid var den
första av Egyptens städer, blott överflyglad av det
hellenistiska Alexandria. Under romartiden
började ett visst stillastående för M., med Egyptens
nedgång sjönk även M., och efter hand
förlorade det helt sin forna betydelse; det var i
senromersk tid icke längre ens provinshuvudstad.
Med kristendomens intåg i Egypten blev M.
biskopssäte, men de gamla hedniska kulterna höllo
sig länge kvar. Efter arabernas erövring av
landet gick staden under och dess praktbyggnader
tjänade som stenbrott vid uppförandet av Kairo.
Av den forna staden finns därför föga bevarat,
däremot räknas de till M. hörande gravfälten
vid Abusir, Gizeh och Sakkara bland Egyptens
ryktbaraste monument. — Litt.: J. Chapart och
M. Werbrouck, ”M.” (1930).

Memling, Hans, flamländsk målare (omkr.
1433—94). M. torde ha gjort sina första
konststudier i Köln. Han har även stått i förbindelse
med Rogier van der Weyden och således
indirekt med Flémallemästarens patetiska realism.
Sedan 1460-talet var M. verksam i Brygge. Från
hans första nederländska tid härstammar bl. a.
Donne-altaret med Madonnan omgiven av änglar
och stiftaren (hertigen av Devonshire,
Chats-worth). M. målade talrika madonnabilder; typen
är spröd, med smala axlar och ovalt huvud;
också M:s Kristusgestalt är mild och utan kraft,
så t. o. m. i ”Yttersta domen”, som han målade
i ett större, från Italien beställt altarverk, vilket

Hans Memling: Den heliga Ursulas martyrium. Från
Ursulaskrinet, 1489. Johannesstiftelsen i Brygge.

slutl. kom till Danzigs Mariakyrka
(1470-ta-lets början). I Brygge finnas f. ö. M:s viktigaste
bilder, särsk. i Johannesstiftelsen, främst
Johan-nesaltaret (1479) och Ursulaskrinet (1489),
vilket visar M:s intresse för den landskapliga
bakgrunden och hans förmåga av verklighetstrogen
uppfattning (stadsbild från Köln); nämnas må
även från samma saml. en diptyk med madonna
i halvfigur med Martin van Nieuwenhove. I
Lübecks Marienkirche finnes ett passionsaltare av
M. (1491), i Louvren Jakob Floreins Madonna,
o. s. v. — Litt.: Monogr. av K. Voll (1909).

Memmi, L i p p o, italiensk målare, verksam
under 1300-talets förra hälft i Siena, mest känd
som medarbetare till sin svåger Simone Martini.
Bådas namn äro knutna till Bebådelsealtaret av
1333 (i Uffizierna, Florens).

Me’mmingen, stad i s. v. Bayern, 70 km s. v.
om Augsburg; c:a 16,000 inv. M. var fri
riksstad 1286—1802. Den intogs av Gustaf Horn
våren 1634.

Memmings härad, i Östergötland, s. v. om
Norrköping och s. om Glan. Socknar: Kullerstad
och Kimstad. Ingår i Finspånga fögderi samt
Bråbygdens och Finspånga läns domsaga.
Tingsställe: Norrköping.

Me’mnon. 1) (Grek, myt.) En son till Eos,
prisades som den skönaste bland män och tapper
hjälte. Enl. den efterhomeriska sagan var han
konung över Etiopien, varifrån han under det
trojanska kriget efter Hektors fall kom konung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free