Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Menstruation, menses, månadsblödning, månadsrening, reglering - Mensträsket - Mensur (mått) - Mensur (duell) - Mensuralmusik, figuralmusik - Mensuralnoter - Mental - Mentalhygien, psykisk hälsovård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819 Mensträsket—Mentalhygien 820
körtelrikare, varigenom den förberetts för äggets
ankomst. Har detta icke befruktats, behöves icke
den i slemhinnan samlade näringen, vilken
livmodern då befriar sig från genom avstötning av
en del av slemhinnan samt blödning, vilken avgår
utåt genom slidan. Om däremot ägget på sin väg
till livmodern befruktats, inbäddas det i
slemhinnan och begagnar den däri samlade näringen,
varför också menstruationsblödningen uteblir.
Efter m:s, resp, havandeskapets slut påbörjas samma
periodiska arbete i slemhinnan på nytt, så att
den vid nästa ovulation är färdig att mottaga ett
nytt ägg. — En menstruationsblödning är alltså
tecken till, att ett obefruktat ägg avgått. —
Tiden mellan ovulation och m. växlar något
individuellt, men uppgår i allm. till 10—12 dagar.
I den äggblåsa, som brustit, bildas en
körtellik-nande kropp, den gula kroppen (corpus lüteum),
vars funktion nu blivit bättre känd. Den utgör,
möjl. med tillhjälp av andra endokrina organ,
orsaken till livmoderslemhinnans förändringar;
vid inträdd graviditet utvecklas den starkare och
påverkar äggets inbäddning. Den kvarstår dock
endast en kortare tid. — Vid
menstruationspro-cessen, som ingriper i hela organismen, är temp.
vanl. förhöjd (före m.), ämnesomsättningen är
påverkad, nervsystemet känsligare och ofta även
arbetsförmågan nedsatt. Härtill sällar sig ofta
en känsla av tyngd och svullnad i underlivet, som
kan stegras till verkliga smärtor (d y s m e n o
r-r é), vilka visserligen icke äro farliga men kunna
bli mycket prövande, icke minst genom den
månatliga upprepningen; de kunna dock i de flesta
fall hävas genom lämplig behandling. — M.
börjar i vårt klimat oftast i 14—15 års åldern
(men-a’rche’) men kan komma både tidigare och
senare, utan att detta behöver antyda något
abnormt. I varmare klimat börjar den vanl.
tidigare. Menstruationsblödningen pågår ung. 4—6
dagar, ibland längre el. kortare. Blodmängden
växlar betydligt hos olika individer. Om
blödningen är så riklig el. räcker så länge, att
kvinnan efteråt känner sig trött och kraftlös, är detta
abnormt. Sådana s. k. menorragier kräva
undersökning av läkare. Däremot är uteblivandet
av m. (amenorré) i allm. icke farligt och kan,
utom vid graviditet, inträda av många
anledningar, ombyte av vistelseort el. arbete, psykiska
orsaker o. s. v. — M. upphör småningom vid 45
—50 års ålder (menopaus), men även denna
tid växlar. Under en kvinnas liv inträda alltså
c:a 400 ovulationer. Av vikt att känna är, att
en blödning efter menopausen aldrig beror på
att m. återinträtt, utan antyder något abnormt,
som kräver undersökning av läkare.
Mensträsket, se Skelleftefältet.
Mensür (av lat. mensüra, mått). 1) (Mus.)
Nottecknens tidsvärden under medeltiden.
Instruments m. är måttsbestämning (stränglängd,
grip-hålens avstånd på biåsinstrument m. m.). Pipornas
m. i en orgel är förhållandet mellan pipans längd
och bredd. — 2) Mätglas, graderat,
cylinder-formigt glas för mätning av vätskor.
Mensür [ty. utt. mänzö’r], eg. uppmätt
avstånd mellan duellanter; i Tyskland gängse
be
nämning på den till 1938 inom vissa
studentkorporationer brukliga tvekampen på blanka vapen
(Paitken), antingen föranledd av en utmaning
efter en (ofta förment) förolämpning
(Kontra-hage) el. som följd av en vänskaplig
överenskommelse (Bestimmungs-Mensur). 1936—38
förekom även en mera rörlig form, benämnd
Sprung-Mensur, huvudsaki. tillämpad inom SA och SS.
M. utkämpades vanl. med sabel med lätt,
böjlig klinga (Korb- el. Glo ekens chläg er) el. med
grövre, böjd klinga (vid hedersuppgörelser).
Duellanten var oftast skyddad mot livsfarliga
skador medelst lindningar o. dyl. (Paukwichs) för
hals, arm, armhåla, underliv, ögon m. m. M.
försiggick fullständigt stillastående (utom vid
Sprung-Mensur, där duellanterna kunde förflytta
sig intill 3 m), och huggen utfördes vanl. med
sträckt arm genom rörelser i handleden.
Kampen ägde rum i vissa omgångar med en viss
stipulerad maximitid (vanl. 15 min.) och
övervakades av en opartisk ledare; varje duellant
hade sin sekundant. — M., som varit gängse
sedan mitten av 1800-talet, blev 1918 förbjuden
i tysk lag, fastän myndigheterna ofta ej beivrade
hithörande förseelser; våren 1933 upphävdes
förbudet i ett flertal av de tyska staterna för att
ånyo träda i kraft 1938. Jfr Duell.
Mensurälmusik, figuralmusik,
flerstäm-mig musik under medeltiden i motsats till
enstämmig. Utbildades först på noo-talet och
nådde sin fulla utveckling på 1400-talet med
nederländska skolan. — Mensuralnoter kallas
de noter med bestämda tidsvärden, som
användes under 1100—1500-talet. Man utgick från ett
långt och ett kort notvärde, longa och brevis,
och skrev sedan båda kvadratiska, dock med
streck nedtill för longa; alltefter tvåtidig och
tretidig takt kommo sedan två el. tre brevis att
motsvara en longa. Ovanför longa tillfogades
en maxima, omfattande 2 el. 3 longa; nedanför
brevis tillkom semibrevis. 1300- och 1400-talen
räknade ännu kortare tidsvärden. Från
1400-talets mitt upptog man även öppna noter. Långt
uthållna noter kallades sedan larga och
motsvarade en el. flera maxima alltefter vidfogade
streck.
De fyrkantiga noterna fr. o. m. semibrevis
skrevos på 1500-talet ofta runda och kommo
således till sist att likna de nuv. noterna.
Då i början varje nots värde skulle
bedömas efter den efterföljande, uppstod under
1300-talet en mycket invecklad
mensural-teori. Särskilt svårtolkade blevo de
sammansatta noterna (ligaturer). Under 1500-talet
skedde en förenkling, och med taktstreckets
införande förlorade mensuralteorien sin egentliga
betydelse.
Mensuralnoter, se Mensurälmusik.
Mental, själslig, psykisk.
Mentälhygien, psykisk hälsovård.
Uttrycket m. härrör från U.S.A., där Clifford
Beers omkr. 1910 startade en rörelse för
reformering av sinnessjukvården, varvid arbetet snart
kom att inriktas på förebyggande av psykisk
sjukdom och därav föranledd social
missanpass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
